Särskolan är idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hur tillhörighet till särskolan kan upplevas och påverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesärskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesärskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som särskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmässig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de därmed försöker att hemlighålla.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats är säker. År 2009 gjordes ändringar i den svenska livsmedelslagen där bland annat kraven försvann på att verksamhetsutövare måste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte måste de kunna bevisa att de har tillräcklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltså en egen kontroll av verksamheten, skapas säkra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie är att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgångsrikt rehabiliteringsarbete av långtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lämplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs därför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det här i praktiken, vilken roll antar de och vilka föreställningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda på detta utfördes en fallstudie där nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Detta arbete handlar om lärare och elevers uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. Denna studie syftar till att lyfta fram lärarnas och elevernas positiva och negativa uppfattningar om könsdifferentierad idrottsundervisning. De frågeställningar som arbetet utgått ifrån är; vilka uppfattningar har lärarna och eleverna på de tre skolor vi besökt angående könsdifferentierad idrottsundervisning? Det innebär att vi även ställt oss frågor som; Vilka elever skulle, enligt de intervjuade lärarna, gynnas av könsdifferentierad undervisning. Vilka skäl anger lärarna och eleverna till varför man ska eller inte ska bedriva könsdifferentierad idrottsundervisning? Den insamlingsmetod som använts för att få svar på våra frågeställningar är intervjuer med strukturerade frågor.

Att fo?retag arbetar ha?rt med att sta?rka sitt varuma?rke a?r ingen hemlighet men a?ven ideella fo?reningar arbetar aktivt med sitt varuma?rke. Problemet fo?r ideella fo?reningar a?r att de inte la?ngre kan fo?rlita sig pa? biljettfo?rsa?ljning och medlemskap utan mer ma?ste fo?rlita sig pa? sponsorers finansiering. Avsaknaden av ett tydligt varuma?rke bidrar till att ideella fo?reningar idag inte fa?r maximal sponsring.

Denna studies syfte är att få ökad förståelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet kränkning i skolan. Studien är kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrån sina erfarenheter uppfattar fenomenet kränkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i år sju, åtta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av kränkning, dessa är kränkning som intrång, kränkning som nedvärdering och kränkning som uteslutning.

I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden blir allt hårdare samtidigt som det pågår ett generationsskifte inom olika branscher så är det viktigare än någonsin att hitta talangfulla medarbetare med rätt kompetens. I denna kvalitativa studie undersöktes en verksamhet i ett företag som samarbetar med diverse universitet för att förbättra utbildningarna och skapa en större rekryteringsbas. Syftet med studien var att få en förståelse för hur företaget strategiskt arbetar med att attrahera studenter från verksamhets utbildningar. Studien har utgått från teorier och forskning som berör Employer Branding samt motivation. Nio semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anställda som arbetar i verksamheten.

Syftet med studien är att ur väntrumsbesökarens perspektiv få en uppfattning om hur miljön i väntrummet på en akutmottagning upplevs, samt att skönja om det går att tillämpa digitala tjänster för att tillgodose deras eventuella behov. Avgränsningen består i ett väntrum på en akutmottagning i en mellanstor svensk stad. Litteratur har tillsammans med väntrumsmiljön och patienter/anhöriga utgjort studiens huvudsakliga källor. Datainsamlingen har gjorts genom observation av miljön i väntrummet samt genom strukturerade intervjuer med patienter och anhöriga. Resultatet analyserades därefter kvantitativt.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje.

Bakgrund: Kosten är en central del i vårt dagliga liv. Trots vikten av rätt och tillräcklig kost är nutritionen en utsatt del av vården. För att upprätthålla en god måltidssituation krävs det att verksamheterna lägger ner tid och fokus på utbildning inom ämnet. Området är väl utforskat vad gäller faktorer som påverkar måltidssituationen. Dock finns en kunskapslucka angående hur denna måltidssituation påverkar livskvalitén hos de äldre. Syfte: Beskriva hur de boendes uppfattning av måltidssituationen, på ett vårdboende i sydvästra Sverige, påverkar livskvalitén hos de boende. Metod: En empirisk studie av fenomenografisk ansats, baserad på semi- strukturerade intervjuer med åtta individer på ett vårdboende i sydvästra Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka den fria leken i en förskoleklass ur genusperspektiv samt barnens uppfattningar av detta.De olika frågeställningarna som vi utgått från är:?Vilka olika aktiviteter väljer pojkar och flickor i den fria leken??Anser barnen att det finns olikheter i pojkars och flickors fria lek??Vad är flickors och pojkars uppfattningar om plats att leka på och socialt samspel dem emellan?Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats var kvalitativ och de olika metoder som användes var intervjuer med barnen, strukturerade observationer med observationsschema med lekkategorier och ostrukturerade observationer. Vårt resultat av denna studie visar att barnen till största delen valde att leka könsblandat under sin fria lek i förskoleklassen. Olika slags rollekar dominerade vid den gemensamma leken där pojkarna ofta fick en underordnad roll. I de lekar som var könsbundna användes olika slags leksaker av pojkarna respektive flickorna.

Syftet med studien var att undersöka om förskollärare använder sig av några strategier för att hjälpa barn med samspelssvårigheter in i lek, och att upprätthålla lek. Jag ville därför också se om, och i sådana fall hur, de kommer till slutsatsen att ett barn har samspelssvårigheter.  De  metoder  som  valdes  för  arbetet  var  en  webbenkät,  intervjuer av  sex  förskollärare  och  av två  specialpedagoger.  För  att  komplettera  data  samlades  och  analyserades  också  de strukturerade underlag som de intervjuade förskollärarna beskrev att de använde sig av i sina respektive verksamheter för observation, dokumentation och reflektion.  Slutsatsen  är  att  det  finns  flera  strategier  representerade  bland  de  intervjuade  som  syftar  till att, på ett eller annat sätt, hjälpa barn till bättre samspel och lek. Bland flera finns till exempel strategier  som  bygger  på  att  förskolläraren  tolkar  och  tydliggör  samspelets  mekanismer, arrangerar  tillfällen  för mindre  sociala  sammanhang  och  verkar  för  tydlighet  och  trygghet  i förskolan.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång.Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                  Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.      Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling.