Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klassläraren och specialpedagogen/specialläraren upplevs av lärarna själva och vilka förändringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen är organiserad på två skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen påverkar eleverna. Frågeställningarna är: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallärare sitt samarbete på skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur påverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika skolor. På skola A intervjuades en speciallärare och en klasslärare och på skola E intervjuades en specialpedagog och två klasslärare. Samarbetet på dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det råder en tidsbrist för givande samarbete.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskaper om vilka strategier lärare och rektorer arbetandes i fyra mångkulturella skolor använder för att inte diskriminera elever som tillerkänner sig religionen islam. Vi har arbetat utifrån följande frågeställningar: Hur ser lärare och rektorer på simundervisningens betydelse i skolan? Hur arbetar skolorna med elever som inte uppnår målet i momentet simning i idrott och hälsa? Hur upplever lärarna och rektorerna elevers och föräldrarnas inställning till ämnet simning? Svaren har analyserats utifrån ett kultursociologiskt perspektiv med särskilt fokus på hur majoritetskulturens normer möter minoritetsnormer, i synnerhet när det gäller trosfrågor.MetodTill denna studie valdes en kvalitativ ansats som metod. I studien har fem lärare och tre rektorer från fyra skolor i Stockholmstrakten intervjuats. Urvalet kom att bli strategiskt då respondenterna som valdes ut arbetade på mångkulturella skolor.  Pierre Bourdieus kultursociologiska perspektiv och hans teoretiska begrepp habitus, kapital och fält har använts vid analys av datainsamlingen.ResultatDe viktigaste resultaten som framkom i studien är att både lärare och rektorer tillerkänner simförmågan ett stort värde och att simmomentet är en självklarhet i kunskapskraven.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön..

Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ?invandrartät förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebär den i praktiken?För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.

Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

Många elever går till skolan varje dag med en klump i magen av ångest för vad som väntar. Mobbning är ett stor och växande problem som ökat igenom åren. Skolans ansvar för det förebyggande arbetet mot mobbning är stort. Vi har genomfört en studie och undersökt elevers, i årskurs nio, utsatthet gällande mobbning i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur många av eleverna i årskurs nio i tre av Uddevalla kommuns kommunala skolor som är utsatta för mobbning.

Att alla människor har olika sätt att lära in ny kunskap är något de flesta av dagens lärare är medvetna om. Det inte alla vet, är att det finns sätt att ta reda på vilken ?kanal? som fungerar bäst för varje enskild individ. På en av våra skolor har man vetskapen om inlärningsstilsanalyser som ett instrument. På den andra finns inte denna kunskap hos mer än en tredjedel av lärarkollegiet.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka metoder lärarna använder sig av för att ta reda på elevernas andraspråksutveckling. Mitt syfte är också att ta reda på hur eleverna förhåller sig till andraspråksundervisningen. Undersökningen är gjord på tre olika skolor i södra Sverige där jag har intervjuat lärare i andraspråk samt ett antal elever som har svenska som sitt andraspråk. Förutom att lärarna arbetar på ett medvetande sätt med andraspråkselever visar resultatet också att performansanlysen är metoden som lärarna på dessa tre skolor väljer att använda. Undersökningen visar också att eleverna ser andraspråksundervisningen som något positivt där de får möjlighet att förbättra sitt svenska språk..

Syftet med denna studie är att undersöka varför man på vissa skolor låter diagnostisera sina elever, medan man på andra skolor till synes undviker det. Uppfattningar och upplevelser av begreppet diagnos har studerats. Studien har för avsikt att spegla synen hos pedagoger och skolledning. Litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer på fältet har varit de redskap som använts. Likaså har tidigare forskning beaktats för att dels kunna jämföras med, dels kunna användas till förförståelse för erhållna tolkningar av intervjusvar.

Syftet med vår undersökning var att studera hur pedagoger, rektorer och föräldrar formulerade sig angående träningsskolans högstadieelevers placering på en 1-6 skola och inte på en högstadieskola. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur synen på personer med handikapp förändrats, normaliseringsbegreppet, och barns sociala, emotionella, sexuella och kognitiva utveckling. Vi intervjuade sju pedagoger och två rektorer på tre olika 1-6 skolor i mellersta Sverige. Vi bad respondenterna att formulera sig om träningsskolans elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling relaterat till att eleverna går på 1-6 skolor och inte på högstadieskolor. Dessutom bad vi respondenterna att formulera sig angående elevernas framtid i ett föränderligt samhälle.Det framkom i undersökningen att träningsskolans högstadieelever, kunskapsmässigt, låg närmare i nivå med eleverna på 1-6 skolan än på högstadiet, men att det var svårt att samarbeta eftersom träningsskolans elever blev så avvikande p.g.a.