Den svenska hälso- och sjukvården har förändrats i takt med att välfärdssamhället har byggts ut sedan andra världskriget. Trender och modeller har påverkat styrning och organisering vilket har fått konsekvenser för arbetets utformning för dem som är verksamma inom området. Denna studie har, med hälso- och sjukvårdens förändring som bakgrund, undersökt hur personalfunktionens uppdrag förändrats i organisationen Landstinget i Uppsala län under drygt trettio år. Metoden har varit empirisk studie i form av intervjuer av individer som varit verksamma inom personalfunktionen i organisationen under en lång tid. Studien har lett fram till följande slutsatser:Personalfunktionen inom Landstinget i Uppsala län har under drygt trettio år gått från att vara administrativ till att vara en typ av expertfunktion.

I denna kandidatuppsats undersöks narrativer och argumentation i Jan Björklunds pluggskola. Bakgrunden till uppsatsen är att undersöka hur politiker använder berättelsens övertygande kraft för att vinna röster, och huruvida en argumentation baserat på narrativer är hållbar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är insamlade debattartiklar och uttalanden där Jan Björklund presenterar sin skolpolitik. Teorierna som denna uppsats grundar sig på är den retoriska pedagogiken utifrån Quintilianus och Giambattista Vico, samt det sociokulturella perspektivet på pedagogik. Dessutom används psykologiteorier om narrativens funktion för människans förståelse.

Syftet med detta arbete är att, dels ur ett fastighetsrättsligt perspektiv, dels ett folkrättsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sägas ha förvärvat en äganderätt till marken i Lappland enligt svensk rätt, eller om detta enbart handlar om en bruksrätt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gäller det fastighetsrättsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrättslig ställning på 1600- och 1700-talet. Då behandlades samernas lappskatteland som sådan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvärvade full äganderätt till. Så skedde dock inte för samernas del. I stället trängdes de undan från stora delar av sina ursprungliga marker på grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvärdering av nomadkulturen.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Denna uppsats handlar om hur några pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete på. Mina frågeställningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete på? För att få reda på detta valde jag att intervjua tre pedagoger som är verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats är att det blir skillnader i det tematiska arbetssättet, beroende på vilken teori man väljer att utgå ifrån eller vilket synsätt man har.

Syftet med denna uppsats är belysa, problematisera och skapa förståelse för hur pedagoger i förskolan arbetar för att stärka barns relationsskapande. Frågeställningarna som vi vill ha svara på är: hur arbetar pedagoger för att främja relationerna mellan barnen och hur kommer pedagogernas tolkning och förståelse av kamratsocialisation till uttryck i det konkreta arbetet. För att få svar på dessa frågor gjorde vi en kvalitativ undersökning med fokusgrupp och observationer som instrument. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt det sociokulturella perspektivet som betonar den interaktionistiska aspekten. Det innebär att samband mellan människan och hennes sociala värld studeras.

SammanfattningDen här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga.

Med utgångspunkt i det förnyade politiska intresse för historieundervisningens innehåll, som följde på regeringens informationssatsning ?Levande historia?, undersöks bilden av 1900-talets folkmord i ett antal läroböcker i historia för gymnasiet från 1990-talet och början av 2000-talet, med särskild tonvikt på vilket urval författarna gör samt vilka förklaringar som presenteras till att de kunde äga rum. Även principerna för urvalet av det kunskapsstoff som förmedlas samt möjliga konsekvenser av detta diskuteras. Den kvalitativa textanalysen utgår från teoretiska begrepp som historiemedvetande och historiebruk, med vissa referenser till orientalismperspektiv som diskuterats i tidigare forskning. Undersökningen visar att styrdokumentens inflytande över läromedlens framställning har ökat sedan 1994 och att förändringen också tagit sig uttryck i en renodling av det europeiska perspektivet i urvalet samt i ett ökat intresse för i första hand Förintelsen, både före och efter 1997 då ?Levande historia? initierades..

Studien problematiserade gymnasieelevers lärande i perspektivet: Lär sig elever förmågan att programmera eller lär de sig enbart programmeringsspråket? Syftet var att undersöka och analysera hur elever lär sig att programmera och om de lär sig tankesättet för att praktiskt tillämpa sina kunskaper av ett objektorienterat språk. Frågeställningar var: Hur uppfattar elever programmeringen och på vilket sätt lär de sig att programmera,dvs. kan de ta till sig programmeringsspråket för att lösa problem samt hur bibehåller elever sin motivation för lärande? Studien omfattade ett tjugotal elevers uppfattningar av programmering under ett tjugotal lektioner i C-sharp, som analyserades enligt en fenomenografisk ansats.

Uppsatsen undersöker situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning och arbetsgivares vilja att anställa personer med funktionsnedsättning genom förmedlares uppfattningar. Genom att intervjua förmedlare som arbetar särskilt med att få ut funktionsnedsatta på arbetsmarknaden har det gått att få en uppfattning om situationen. Förmedlarna utgör länken mellan personer med funktionsnedsättning och arbetsgivaren och har möjlighet att uppfatta båda perspektiven. Undersökningen strävar också att ta reda på vilka metoder förmedlarna använder för att påverka arbetsgivares anställningsbenägenhet och funktionsnedsattas anställningsbarhet.För att förklara hur förmedlarnas subjektiva uppfattningar är en del av en allmän kunskap om funktionsnedsatta användes Berger och Luckmanns Kunskapssociologi (1979). Det teoretiska perspektivet ger också en förklaring hur förmedlarnas erfarenheter, från att arbeta med funktionsnedsattas arbetsmarknadssituation, leder till ny kunskap som kan förändra människors uppfattningar.Resultatet av undersökningen visar att personer med funktionsnedsättning, särkskilt de med dolda funktionsnedsättningar som också har nedsatt arbetsförmåga, har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra människor.

Den här uppsatsen behandlar temaarbete i moderna språk (tyska, franska och spanska). Syftet är att undersöka hur lärare i dessa ämnen på högstadienivå uppfattar temaarbete samt hur de relaterar sina uppfattningar om begreppet till den egna undervisningen. Metoden är kvalitativ, empirisk och jag har valt att göra samtalsintervjuer med ett urval av lärare. Uppsatsen bör förstås ur det fenomenografiska perspektivet som intresserar sig för hur människor uppfattar ett visst fenomen samt för variationen i dessa uppfattningar. Uppsatsens viktigaste resultat är att samtliga intervjudeltagare hade en positiv uppfattning om temaarbete och att alla var positivt inställda till att arbeta tematiskt i sin undervisning. Trots att tema, temaarbete och tematisk undervisning aldrig nämns i Lgr 11, den nya läroplanen för grundskolan, ansåg alla att Lgr 11 kräver att man arbetar med teman.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .

Intellektuellt kapitalet är värdedrivande immateriella tillgångar sominte finns med i balansräkningen. Kapitalet kan betraktas vara en delav den skillnad som finns mellan företags marknadsvärde ochbokförda värde. Eftersom de finansiella rapporterna inte kan fånga detintellektuella kapitalet experimenterar företag med frivilliginformationsgivning för att förklara för kapitalmarknaden vadskillnaden består av. Det som är intressant med detta är att den, i bristpå riktlinjer, kan ta väldigt olika form. Därför syftar denna studie tillatt hitta likheter och skillnader i rapporteringen samt diskutera vaddetta kan bero på.