Långvarig smärta är en smärta som ska ha pågått i tre eller sex månader och är en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. Långvarig smärta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svårt att förstå den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med långvarig smärta. Studien baserades på 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet presenterades i fem Kategorier: att smärtan förändrar självbilden och distanserar det sociala livet, att känna ett behov av stöd som inkräktar på oberoendet, att känna att andra inte förstår den osynliga smärtan, att smärtan och kroppen är en motståndare som man slåss mot dagligen och att sträva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

Psykisk ohälsa utgör ett omfattande hälsoproblem i Sverige och kan medföra svåra konsekvenser för individer. Många människor söker dock inte den hjälp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var således att studera människors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. I studien intervjuades sju personer i åldrarna 22-65 år, varav fyra kvinnor och tre män med olika bakgrund av psykisk ohälsa. Analysen identifierade fyra olika Kategorier av orsaker bakom att inte söka hjälp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillräckligt allvarlig, (3) tro på bättring utan professionell hjälp och (4) okunskap/låg tilltro till professionell hjälp.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i skola och på fritidshem.Våra frågeställningar är:Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i skola och på fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika Kategorier. Kategorierna är: mobbning på skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat..

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förståelse för ämnet matematik genom att de får samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi två utvalda elever med hjälp av ett observationsschema och Kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes på dessa två elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förståelse enligt vår mening, på grund av att det knappt fördes någon dialog i den aktuella gruppen.

Palliativ vård är ett tillvägagångssätt som ska förbättra livskvaliteten hos döende patienter och deras närstående. Palliativ vård är en del i sjuksköterskeyrket och framkallar många tankar och känslor hos sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av kunskap inom palliativ vård av vuxna patienter. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. 21 vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre Kategorier: Känslan att vara utanför sitt kunskapsområde, känslan att vara tillräckligt rustad och behov av ytterligare utbildning.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem, det är en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades på åtta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre Kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebär förlust, förnekelse och brist på kontroll, Att det är viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lärt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och självbestämmande.

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll.

Diabetes är idag en vanlig sjukdom både i Sverige och globalt, ca 285 miljoner människor lever med diabetes runtom i världen. Det finns risker för att personer med diabetes utvecklar komplikationer. Dessa kan delas upp i mikro- och makrovaskulära komplikationer. Studiens syfte var att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga komplikationer hos personer med diabetes typ 1 och typ 2. Studien är en litteraturstudie och genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed hittades 9 studier.

Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som överförs via luften och ses som ett globalt problem trots att tuberkulosfallen har minskat. Syftet med C-uppsatsen var att belysa smittspridning, sjukvården och sjuksköterskans roll i nosocomial tuberkulos. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där huvudresultat från artiklarna sattes in under subKategorier och Kategorier. Resultatet innefattar 15 vetenskapliga artiklar där sju använde sig av kvalitativa metoder och åtta av kvantitativa metoder. Huvudresultatet redovisar att sjuksköterskor har ett stort ansvar i att bekämpa tuberkulos och att det är större risk att drabbas av tuberkulos vid arbete inom sjukvården.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre Kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underKategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem Kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Cystisk fibros (CF) är en medfödd ärftlig sjukdom som påverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje år. Med intensiv behandling har medellivslängden ökat och ligger idag på 50 år. Syftet med denna studie var att beskriva hur det är att leva med CF. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre Kategorier: att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå.

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har på koncentrationsförmågan för högstadieelever i grundsärskolan. För att göra detta användes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsärskolans senare år samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lärare. Utifrån de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen påverkade koncentrationsförmågan positivt eller inte påverkade den nämnvärt på ett sätt som kan delas in i fem Kategorier: svag koncentration blev stark, sjunkande koncentration höjdes, sjunkande koncentration höjdes med fördröjning, ihållande god koncentration samt ihållande svag koncentration. Den intervjuade läraren såg en generell förbättring av koncentrationsförmågan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. Både observationer och intervjuer pekar på att pausgymnastikens effekter på koncentrationen antingen var övervägande positiva eller inte gav någon nämndvärd effekt..

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika Kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.