Sök:

Sökresultat:

1274 Uppsatser om Kartläggning och utredning. - Sida 64 av 85

Transsexualism ? om regulativa normer och möjliga liv

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrĂ„n utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hĂ€mtade huvudsakligen frĂ„n Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning frĂ„n 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna stĂ„r i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjĂ€nar alltsĂ„ bĂ„de som teoretisk grund och metod.

Olika faktorers inverkan pÄ vindkraftsetableringar : en jÀmförelse av tre olika vindkraftsparker

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.

Implementering av vÄrdprogram för hypertoni : Personalens upplevelser och erfarenheter av ett utvecklingsarbete pÄ en vÄrdcentral

Bakgrund: Hypertoni Àr en av de vanligaste orsakerna till att besöka primÀrvÄrden och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Livsstilsbehandling Àr grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter Àr obehandlade eller nÄr ej behandlingsmÄl. Ett vÄrdprogram har dÀrför tagits fram för att förbÀttra omhÀndertagandet av hypertonipatienter i primÀrvÄrden.Syfte: Syftet Àr att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter frÄn implementeringen av vÄrdprogrammet för hypertoni pÄ en vÄrdcentral.Metod: Studien Àr en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer.

UpphovsrÀttsintrÄng pÄ Internet : En utredning om medhjÀlpsansvar

UpphovsrÀtt i en digital miljö Àr ett dynamiskt och stÀndigt förÀnderligt rÀttsomrÄde som stÀller höga krav pÄ den gÀllande rÀttens flexibilitet. Ny teknik krÀver nya angreppssÀtt för att skydda upphovsrÀttshavare pÄ Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rÀttssystemet anpassas för att bekÀmpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gÀllande rÀtt och analysera hur den tillÀmpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gÄng kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssÀtt Àr att tillÀmpa medverkansansvarsbestÀmmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjÀlp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmÀrksammade mÄlet om The Pirate Bay (TPB).

Ombyggnad av en kulturhistorisk byggnad för ny verksamhet

Idag stĂ„r mĂ„nga Ă€ldre byggnader och industriomrĂ„den tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara pĂ„ dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi vĂ€rnar om vĂ„rt kulturarv.Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger pĂ„ Ă€mnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat pĂ„ de lagar och regler som gĂ€ller för ombyggnad. Ämnet behandlas bĂ„de generellt och med en byggnad pĂ„ TĂ€ndsticksomrĂ„det i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram dĂ€r en  kulturhistoriskt intressant byggnad fĂ„tt ett möjligt anvĂ€ndningsomrĂ„de.Syftet och nyttan med studien Ă€r att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet pĂ„ ett Ă€ldre industriomrĂ„de. MĂ„let med detta arbete Ă€r att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt vĂ€rdefull bebyggelse vid Ă€ndrad verksamhet.Den första frĂ„gestĂ€llningen som besvaras under projektets gĂ„ng Ă€r hur ett Ă€ldre industriomrĂ„de kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner.

Studie av dimensioners inverkan vid utrymning i spiraltrappor

Byggnader ska utformas sÄ att utrymning kan ske pÄ ett sÀkert sÀtt utifall brand eller annan orsak skulle innebÀra att byggnaden mÄste evakueras omedelbart. Spiraltrappor Àr ett bra alternativ dÄ de Àr bÄde billiga, lÀtta att montera och platsbesparande. I utrymningssyfte anses de dock mindre lÀmpliga och bör enligt Boverkets Byggregler, BBR, inte anvÀndas som utrymningsvÀg frÄn samlingslokal och sjukhus. Dimensioner, material och om trappan Àr fastgjuten eller fristÄende Àr alla parametrar som kan tÀnkas pÄverka gÄngen i trappan. Idag tas detta inte hÀnsyn till i BBR utan de regler som finns Àr för alla typer av spiraltrappor.Arbetets utgÄngspunkt har varit att undersöka hur utrymning pÄverkas av bredden pÄ en spiraltrappa.

Resultatfördelning i joint venture : Hur skall resultatfördelning ske i joint venture och ger reglerna tillrÀcklig förutsebarhet?

Samarbetsformen joint venture Àr inte rÀttsligt definierat i svensk rÀtt. Joint venture betraktas dock i allmÀnhet som enkla bolag.FrÄgan uppkommer hur resultatfördelning skall ske enligt gÀllande rÀtt mellan bolagsmÀnnen inom joint venture som bedrivs i form av enkelt bolag.Enligt 4 kap. 1 § BL kan bolagsmÀnnen genom dispositiv reglering fritt avtala om hur resultatfördelningen mellan dem skall se ut. Avtal kan ingÄs muntligt, skriftligt eller genom konkludent handlande. Om resultatfördelning inte avtalats gÀller att resultatet skall fördelas lika mellan bolagsmÀnnen, detta enligt 4 kap.

Skolsköterskans erfarenheter av tillvÀxtkurvan som arbetsredskap: ?Kurvan Àr en del i allt det andra?

I skolsköterskans uppdrag ingÄr att erbjuda hÀlsobesök till eleverna. DÀr ingÄr ett hÀlsosamtal samt kontroll av bland annat vikt, lÀngd och Body Mass Index (BMI) enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen. LÀngd och vikt ses i relation till barnets genetiska, sociala och psykologiska förutsÀttningar. En avvikande tillvÀxtkurva kan pÄvisa förekomst av ohÀlsa av somatisk, psykisk och/eller psykosocial karaktÀr. Skolsköterskan gör den primÀra bedömningen av tillvÀxtkurvan och en felaktig bedömning kan fÄ konsekvenser för eleven i form av en utredning i onödan eller uteblivna ÄtgÀrder.

 Redovisning av koncernbidrag i noterade aktiebolag

Koncernbidrag Àr en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jÀmna ut förluster och dÀrmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlÀmnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida koncernbidrag ska redovisas över resultatrÀkningen eller direkt i balansrÀkningen. FrÄn och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprÀtta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergÄngen till redovisning enligt IASB:s regler har pÄverkat de noterade bolagen i deras redovisning av koncernbidrag genom att utreda om IASB har nÄgra uttalade regler för hur koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen koncernbidrag kan hÀnföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingÄ i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlÀgga vilken historisk utveckling regleringen av koncernbidragsredovisning har genomgÄtt, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhÄller sig till svenska och internationella regler.

SMS-LÅN UR ETT RÄTTSSÄKERHETSPERSPEKTIV

SammanfattningVÄrt huvudsakliga syfte med denna uppsats Àr att undersöka den nya företeelsen med sms-lÄn och ungas (18-25 Är) förhÄllande till detta. För att belysa de problem som sms-lÄn utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrÄn rÀttssÀkerhet. RÀttssÀkerhetsbegreppet kÀnner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs frÄn ett antal, pÄ vÄra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nÀmnare som finns dem emellan. Vi har tittat pÄ vad ett sms-lÄn Àr och med hjÀlp av frÀmst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lÄn som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar.

KartlÀggning av tjÀnsteresor och persontransporter
vid LuleÄ tekniska universitet: med förslag till
förbÀttringar ur miljösynpunkt

Ett miljöledningssystem Àr pÄ vÀg att införas vid LuleÄ tekniska universitet. Under miljöutredningen vilket Àr det första steget vid införande av miljöledningssystem, upptÀcktes att statistik över personalens tjÀnsteresor saknades. Eftersom tjÀnsteresor ingÄr som ett miljömÄl i universitetets miljöledningssystem behövs statistiskt underlag till detta. Personalens fÀrdsÀtt till och frÄn arbetet Àr ocksÄ av betydelse för miljön. Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga LuleÄ tekniska universitets anstÀlldas tjÀnsteresor samt deras fÀrdsÀtt till och frÄn arbetet.

FörbÀttra leveranssÀkerhet mot kund : En utredning för att göra tillverkningsprocessen enklare, rakare och stabilare

Det Àr vanligt att Svenska företag har leveranssÀkerhetskrav pÄ sina underleverantörer. Det Àr normalt att företag fÄr problem att leverera varorna i tid till sina kunder ibland, vilket kan medföra stor ekonomisk förlust för företaget. Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete vid MÀlardalens Högskola som utförts pÄ uppdrag av International Aluminium Casting AB i Eskilstuna.Syftet med denna rapport Àr att se över IAC:s fabrik i Eskilstuna ute pÄ Vilsta, för att kartlÀgga deras tillverkningsprocess och identifiera problemomrÄden i tillverkningen som kan ha direkta effekter pÄ leveranssÀkerheten.För att uppnÄ syftet med arbetet utfördes först en litteraturstudie inom omrÄdet effektiv produktion, följt av en empirisk studie som utfördes i fabriken pÄ företaget. Detta ger arbetet en hög betryggande anknytning om hur verkligheten ser ut och ger innehÄllet en bekrÀftelse emot teorin inom omrÄdet. En noggrann nulÀgesbeskrivning utfördes för att fÄ en konkret bild över hur tillverkningsprocessen gick till och för att kunna se vart i processen det finns problem, vilket skulle kunna pÄverka företagets förmÄga att leverera sina varor i tid till kunden.

TillvÀxtreglering av cerealier : tillÄtet men inte accepterat av svensk kvarnindustri

Den förste juli 2011 beslutade Kemikalieinspektioen att godkÀnna anvÀndandet av det tillvÀxtreglerande preparatet Moddus 250 EC frÄn Syngenta Crop Protecktion A/S i samtliga strÄsÀdesgrödor. Detta var ett beslut som framkommit efter en dom i regeringsrÀtten den 22 september 2010 (KemI, 2011). Samtidigt Àr inte den svenska kvarnarindustrin beredd pÄ att ta emot spannmÄl som Àr tillvÀxtreglerad. Jag blev intresserad hur detta skulle pÄverka svenska lantbrukare och hur de skulle hantera denna lagÀndring som inte gÄr att utnyttja vid odling av spannmÄl till humankonsumtion dÄ svenska kvarnindustrin inte tar emot spannmÄlen. För att undersöka detta gjordes en litteraturstudie i Àmnet samt kompletterande intervjuer med öppna frÄgor till fem företag/organisationer. Litteraturstudien visade pÄ att frÄgan lÀnge varit aktuell och debatterats sedan 1987 dÄ den första restriktionen om strÄförkortning kom. Denna gÀllde alla sÀdesslag utom rÄg som var undantaget p.g.a.

Lag (1989 : 479) om ersÀttning för kostnader i Àrende och mÄl om skatt m m

Denna uppsats behandlar tillÀmpningen av lagen (1989:479) om ersÀttning förkostnader i Àrenden och mÄl om skatt, mm. Uppsatsens syfte Àr mot bakgrund avregelverket i ersÀttningslagen, förarbetsuttalandena samt tillÀmpningen analyseravilka kostnader som ersatts i Àrenden och mÄl om skatt. Vi har huvudsakligenkoncentrerat oss pÄ frÄgestÀllningen: Vilka kostnader ersÀtts i Àrenden och mÄl omskatt? Av Älder gÀller regeln i svensk rÀtt att en enskild sjÀlv svarar för sina kostnaderi förvaltningsÀrenden. Denna regel gÀller alltjÀmt i ordinÀra skattetvister infördomstol.

Hur sker övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd? En studie av pedagogers erfarenheter i förskolan och förskoleklass

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->