Sök:

Sökresultat:

1274 Uppsatser om Kartläggning och utredning. - Sida 10 av 85

Frukttr?d vid varje stuga. Om frukttr?dsf?rmedlingen i G?teborgs och Bohus l?n ?ren 1896 ? 1925

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Samverkan musikskola ? kulturskola : Om musiklÀrares tankar om en utredningsprocess

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

SkoltrÀdgÄrden : SkoltrÀdgÄrdsarbetets positiva effekter pÄ skolresultat, hÀlsa och social utveckling för elever i grundskolan

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka vilka positiva effekter som forskning visat att skoltra?dga?rdsarbete har fo?r elever i grundskolan. Vidare hade vi fo?r avsikt att go?ra en kartla?ggning av skillnader och likheter mellan de vetenskapliga texterna, vilka resultatet a?r grundat pa?. Na?r o?ver- siktsla?sningen av litteratur hade gjorts delades de positiva effekterna in i tre huvudomra?den: skolre- sultat, ha?lsa och social utveckling.

VARF?R G?R F?RRE M?N TILL UNGDOMSMOTTAGNINGEN? - En litteratur?versikt

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Pedagogisk utredning och dokumentation

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

KartlÀggning av internetbaserad tunn klient

DÄ datorer i alla dess former har kommit att bÀra betydande mÀngder relevant information för diverse forensiska utredningar sÄ krÀvs en ingÄende kunskap gÀllande hur denna data lÀmpligast infÄngas. En typ av klient som nyligen har gjort sitt kommersiella intÄg pÄ marknaden Àr den internetbaserade tunna klienten. Det existerar i dagslÀget begrÀnsat med underlag gÀllande huruvida en sÄdan klient bÀr information som Àr relevant för en IT-forensisk utredning.Inom denna uppsats har dÀrför en internetbaserad tunn klient av typen Chromebook varit mÄl för undersökning. Syftet har varit att kartlÀgga vilka sÄrbarheter som existerar, samt om möjligt huruvida dessa kan brukas som underlag vid en forensisk utredning. För detta ÀndamÄl har klientens lagrings- samt kommunikationsmönster analyserats.

Tematisk undervisning med fokus pÄ matematik : LÀrares uppfattningar om tematisk undervisning

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

UtanförstÄende arbetstagares rÀttigheter till uppfinningar

AnstÀllda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rÀtt till arbetstagares uppfinningar haft rÀttigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anstÀllningsförhÄllanden. Andra rÀttsomrÄden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersÀttning tillÀmpas idag i tvister som rör utanförstÄende arbetstagare, eftersom patentrÀtten och uppfinnarrÀtten inte innefattar nÄgra regleringar som rör utanförstÄende arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering Àr motiverad.Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvÀgagÄngssÀttet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergÄ till en utredning kring rÀttslÀget. Vidare utreds vad ett förvÀrv egentligen avser och hur ersÀttningsnivÄerna bestÀms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rÀttslÀget ges exempel pÄ domslut och skiljedomar.

Elektronisk signering ? Kommer anvÀndaracceptansen att pÄverkas inom 24-timmars myndigheten?

Utvecklingen av medborgare samt företags anvÀndande av Internet har ökat dramatiskt under de senaste fem Ären. Det ökande InternetanvÀndandet ledde till att statskontoret 1999 fick i uppdrag av regeringen att ta fram olika förslag samt underlag som skulle ligga till grund för begreppet 24-timmars myndigheten. TjÀnsten Àr berÀknad att tas tillbruk i Sverige Är 2005. 24-timmars myndigheten kommer tillÀmpa ett antal olika sÀkerhetslösningar, dÀrav elektronisk signering. Denna utredning skall belysa hur stort inflytande sÀkerhetslösningen elektronisk signering kommer att ha pÄ anvÀndaracceptansen av denna tjÀnst.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och ha?lsa bland den a?ldsta befolkningen i Va?stmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

En rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhter att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola

SammanfattningDetta Àr en rÀttsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lÀmna ekonomiskt bidrag till MÀlardalens högskola. Syftet Àr att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lÀmnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss sjÀlvbestÀmmanderÀtt som Àr lagstadgad, dock sÀtter kommunallagen 2:1 grÀnser för vilka angelÀgenheter en kommun fÄr engagera sig i. Paragrafen stÀller krav pÄ att det finns allmÀnintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelÀgenheten, att det finns en anknytning till kommunens omrÄde och medlemmar, samt att det Àr en angelÀgenhet som inte ankommer pÄ nÄgon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till MÀlardalens högskola och dessa jÀmförs med gÀllande rÀttspraxis genom ekonomiska berÀkningar.

Utredning av högnivÄlarm i drÀnagetank pÄ Ringhals 1

Problem med högnivÄlarm i en drÀnagetank uppstod för första gÄngen vid Ringhals 1 den 3:e maj 2008 vilket ledde till turbinsnabbstopp. Inledningsvis fanns teorin att kokning utlöst larmet via flottörgivare, det har inte kunnat bekrÀftas om larmet utlöst pÄ grund utav kokning eller vÀtska.Vid utredning hÀmtades bakgrundsdata frÄn Vattenfalls olika informationsverktyg och en RELAP5 modell byggdes pÄ drÀnagesystemet dÀr förutbestÀmda scenarion simulerades och analyserades.Vattenfall ansÄg turbinsnabbstopp undveks vid ett liknande fall 9:e maj 2008. Resultat visar att pÄstÄendet ej Àr korrekt eftersom processen utgÄr ifrÄn olika förhÄllanden relativt 3:e maj.Simuleringar frÄn modellen visar att bÀgge mellanöverhettarna tar emot hÀlften av (skillnaden anses försumbar) massflödet frÄn högtrycksturbinen under alla förhÄllanden, utjÀmningsledningen tar dÀrför hand om ena hÀlften. Teorin att ena mellanöverhettaren överbelastades 3:e maj och orsakar turbinsnabbstopp Àr sÄledes inte fallet enligt modellen.HögnivÄlarm pÄ grund utav att vÀtska har ackumulerats och sedan dumpats frÄn kringliggande rörsystem har utretts. Resultat har visat att endast rörsystemet efter drÀnagetanken kan ha orsakat larmet om det antas att vattnet skjuts upp i tanken via backflöde.Fokus bör flyttas ifrÄn hur högnivÄlarm utlöstes den 3:e maj och istÀllet lÀggas pÄ vad mÀtvÀrden antyder mer Àn 3 timmar innan TSS sker dÄ vÀrdena inte observerats under tidigare utredningar.

Kommunikation mellan landskapsarkitekt och brukare under ett gestaltningsmöte : en undersökning av olika kommunikationssÀtt i trÀdgÄrdsplanering

Syftet med denna utredning var att vÀlja ut och utveckla kommunikationsövningar under det första stadiet av en gestaltningsprocess mellan landskapsarkitekt och brukare. Genom att undersöka olika metoder/övningar sÄsom att svara pÄ en enkÀt och att se pÄ bilder framkom det att övningarnas styrka lÄg i att de var flera och kombinerades pÄ olika sÀtt.

Att Äldras med hÀlsa : Om levnadsvanor och hÀlsa bland den Àldsta befolkningen i VÀstmanland

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Samarbete pÄ bolÄnemarknaden - Ett vinnade koncept?

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->