Sökresultat:
8641 Uppsatser om Karriärteoretiska teorier - Sida 33 av 577
Direkt ledarskap : Svensk och amerikansk militÀr ledarskapslitteratur - skillnader och likheter
Den hÀr uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta pÄverkar ledare och soldater i praktiken.För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod anvÀnts. För att visa pÄ ovan nÀmnda likheter och skillnader har komparation anvÀnts.Först har fem mÀtpunkter stÀllts upp och redogjorts för.
Individanpassning : i teori och praktik.
Bakgrunden till att jag valde detta Àmne, var att jag under de senaste Ären som förÀlder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och nÄgra olika teorier om inlÀrningsstilar och arbetsstilar. DÄ jag under samma tid Àven utbildat mig till lÀrare, har jag funderat kring hur jag skall kunna anvÀnda mig av den kunskap jag har om dessa teorier nÀr det gÀller att sjÀlv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har ocksÄ varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsÀtt. För att nÄ fram till mitt syfte har jag lÀst litteratur i Àmnet, frÀmst om"De sju intelligenserna"och inlÀrning / arbetsstilar, samt gjort tre fÀltstudier i tre olika klasser.
Arbete ? möjlighet, rÀttighet, skyldighet? - En studie av hur unga ser pÄ arbete och arbetsliv
Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och
arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till
försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete
innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens
ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning
sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande?
För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som
arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt
perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför
empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.
The Innovation Process - from Invention to Innovation: A case study of the company True
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara hur processen av att omvandla en invention till en innovation kan se ut. Detta genom att granska de olika steg som lyfts fram som centrala inom existerande teorier kring innovationsprocesser. Vidare syftar vi till att utifrÄn dessa teorier undersöka om de fullt ut kan anvÀndas för att förklara ett företags fall eller framgÄng vid en innovationsprocess. Metod: Vi har utfört en abduktiv fallstudie dÀr vi samlat primÀrdata dels genom personliga intervjuer, dels via telefonintervjuer. SekundÀrdata kommer frÄn internet i form av de berörda företagens officiella hemsidor, samt presentationsmaterial frÄn företaget True.
Leveransservicekrav i dagligvarubranschen
Bakgrund: De allt högre förvÀntningarna pÄ leverantörer frÄn kunderna nÀr det gÀller service har tvingat leverantörer att uppnÄ de krav som stÀlls pÄ dem. FörÀndringar av kunders förvÀntningar pÄ service har bidragit till att konkurrensen mellan mÄnga leverantörer blivit hÄrdare. För att en leverantör ska fÄ leverera krÀvs det att kundens krav pÄ leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgÄtt stora förÀndringar. Den största förÀndringen skedde under 1960-talet nÀr de flesta smÄbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.
Projektledarens kommunikationsval - vad driver? - En komparativ fallstudie
FrÄgan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och projektledaren stÄr till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. DÄ det finns bristfÀllig forskning om vad som driver projektledarens val av kommunikationsform, Àr det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, vÀljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie Àmnar sÄledes undersöka vad som driver projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet Àr att öka förstÄelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina övervÀganden gÀllande deras kommunikationsval.
Genom komparativa mikrofallstudier har fem projektledare inom samma svenska organisation studerats.
Det negativa spelet : RÀdsla i relation till varför vi spel
I den hÀr undersökningen ska jag undersöka nÀrmare motiveringen till varför man spelar spel i relation till negativa upplevelser i spel. Undersökningen ska ge ökad förstÄelse för hur man som spelutvecklare motiverar mÀnniskor till att spela dataspel och tvspel. Motiveringen Àr viktig inom spel pÄ grund av att spel krÀver spelarens interaktion i vÀrlden för att storyn/spelet ska gÄ framÄt. Det Àr ocksÄ viktigt att spelutvecklare fÄr en ökad kunskap om hur man fÄr spelaren att kÀnna en kÀnsla som rÀdsla i ett spel. Som spelutvecklare sjÀlv vill jag kunna pÄverka spelaren under spelomgÄngen med nÄgon form av kÀnsla eller budskap.
VÄld mot barn - En analys av hur man kan förstÄ vÄld mot barn i konflikten i Darfur
I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.
Chefers attityd gentemot motivationsarbetet med sina medarbetare
Ur ett chefsperspektiv har studien haft för syfte att undersöka attityden
gentemot motivation i ett arbete med medarbetarna, och det som har avsetts att
undersöka Àr den attityd gentemot upplevelsen av behovet som existerar hos
chefer. UtifrÄn ett definierat chefs- kontra ledarskap har teorier rörande
Maslows och Hertzbergs motivations- respektive hygienfaktorer rörande
tillfredstÀllelse och otillfredstÀllelse pÄ arbetet, mÀnniskosyn, och hÀnsyn
till olika personligheter hos medarbetarna som noteras hos dessa chefer
undersökts. Dessa teorier har legat till grund för studiens syfte, som varit
att söka se likheter/olikheter i chefers attityd via en enkÀtundersökning med
varierat slutna, öppna och skalfrÄgor. Resultat har visat pÄ minimala
skillnader olika chefsgrupper i mellan, och visar istÀllet pÄ att attityden
till motivation snarare ligger i personlig upplevelse Àn i chefsrollen och dess
funktion. Detta resultat har bringat en större kunskap och insikt inom detta
omrÄde gÀllande chefskap och ger pÄ sÄ sÀtt en ny utgÄngspunkt och ett gott
underlag för fortsatta studier i Àmnet..
"A bloody phenomenon cannot be explained by a bloodless theory." Studie av varför konflikten i Darfur utvecklats mot folkmord.
Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger pĂ„ strukturell nivĂ„, det vill sĂ€ga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgĂ„ngspunkt Ă€r dock att ovan nĂ€mnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fĂ„tt en sĂ„ vĂ„ldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. UtifrĂ„n ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras dĂ€rför alternativa orsaker bakom vĂ„ldsutvecklingen genom tillĂ€mpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar sĂ„ledes hur identitetskonstruktion och negativa förestĂ€llningar om "de andra" Ă€r centrala aspekter i Darfurkonflikten dĂ€r de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "afrikan" vĂ€xt sig starka de senaste Ă„ren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori Ă€r nĂ„gra av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlĂ€nka olika faktorer bakom identitetskonstruktion. Ă
terkommande teman hÀr Àr rÀdsla, osÀkerhet och icke uppfyllda grundlÀggande mÀnsliga behov sÄsom exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social sÀkerhet.OsÀkerhet och rÀdsla för den egna gruppens identitet och överlevnad Àr sÄledes nyckeln till att förstÄ vÄldsutvecklingen i Darfur, dÀr socialpsykologiska, men Àven till viss del strukturella, faktorer pÄ olika sÀtt pÄverkar..
Internalisering av kategoriella par i form utav homosexuella asylsökande
Titeln pÄ denna studie Àr Internalisering av kategoriella par i form utav homosexuella asylsökande. Studiens syfte Àr att undersöka om och hur förestÀllningar utifrÄn ett heteronormativt synsÀtt, hos handlÀggaren pÄ Migrationsverket, pÄverkar asylprövningen av homosexuella. Studien berör hur diskursen i samhÀllet formar förestÀllningar av den homosexuelle mannen och hur dessa förestÀllningar blir gÀllande inom myndighetsutövningen vid Migrationsverket. Studien utgÄr frÄn teorier av Michel Foucault, samt Àr kompletterad och avgrÀnsad med hjÀlp av andra teorier, bland annat Queerteorin. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer av sju handlÀggare vid Migrationsverket, verksamma vid tvÄ olika kontor i Stockholm.
Specialpedagogen som handledare : Att handleda med reflektion och utveckling i fokus
Syftet med arbetet Àr att undersöka specialpedagogers syn pÄ vilka de viktigaste processerna i handledning Àr samt vilka effekter och utvecklingsmöjligheter den kan ge. Vi Àmnar rikta in oss pÄ specialpedagoger som arbetar i förskola och skola Är F-9. Vi vill undersöka utvecklingsmöjligheterna pÄ individ- arbetslags- och skolnivÄ. Vi vill Àven ta reda pÄ vilken syn specialpedagogerna har pÄ sin egen roll som handledare. Med tanke pÄ att handledning verkar förekomma ganska sparsamt Àr Àven frÄgestÀllningen om specialpedagogens kompetens i handledning tas tillvara intressant för oss. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om olika perspektiv pÄ specialpedagogik, om handledning, om handledarens legitimitet att handleda samt om reflektion.
YouTube och Musikbranschen : En studie i hur artisters anvĂ€ndande av YouTube som marknadsföringskanal ser ut i en allt mer digital musikbransch.Â
Denna uppsats syfte Àr att analysera hur musikartister anvÀnder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillÀmpats, medan ett antal intervjuer samt en innehÄllsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att fÄ en inblick i musikbranschens syn pÄ Àmnet, samt Àven ge en objektiv bild av hur plattformen anvÀnds som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur anvÀndandet av denna marknadsföringskanal kan förbÀttras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.  Den teoretiska referensramen har utgÄtt frÄn tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptÀckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes pÄverkan pÄ musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens pÄverkan pÄ maktbalansen inom branschen har legat som grund.
MÀnniskor som tigger: En studie av hur handlare ser pÄ fenomenet
Syftet med uppsatsen Àr att studera vad handlare har för uppfattningar och Äsikter kring och attityder till fenomenet ?mÀnniskor som tigger utanför matbutiker? samt vilka ÄtgÀrder och lösningar handlare vill se samt tar till gÀllande fenomenet.Med denna uppsats Àmnar jag titta nÀrmare pÄ det, i Sverige, relativt nya fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför matbutiker. Och det frÄn handlarnas synvinkel, hur de tÀnker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet bestÄr av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med mÀnniskor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhÀllens skapande av frÀmlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar pÄ ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det Àr svÄrt att ta stÀllning för eller emot. Och ett som mÄnga, bÄde bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det Àr dags att ?nÄgon? tar ansvar för och gör nÄgonting Ät..
Ett traditionellt flygbolags anpassningsförmÄga : En fallstudie av Scandinavian Airlines Sverige
FrĂ„gestĂ€llning: Vilka nödvĂ€ndiga förĂ€ndringar behöver ett traditionellt flygbolag genomgĂ„ för att överleva inom en turbulent marknad?Huvudsyfte: Med hjĂ€lp av en fallstudie och utvalda teorier analysera och utvĂ€rdera hur vĂ€l ett traditionellt flygbolag anpassar sig utefter de rĂ„dande marknadsförhĂ„llandena pĂ„ flygmarknaden.Metod: En fallstudie med SAS Airlines som studieobjekt har genomförts. Ăven Ryanair har inkluderats som en liten del i studien, vars syfte Ă€r att förse lĂ€saren med en beskrivning av fenomenet lĂ„gprisflygbolag. Vidare har valda relevanta teorier utgjort ramen för insamlandet av data frĂ„n rapporter av olika slag samt kompletterande information frĂ„n intervjuer.Slutsatser: - OmvĂ€rldsbevakning möjliggör kundanpassningen.- Organisationsstorlek tillsammans med allianssamarbetet inger ökade möjligheter för anpassningen.- Den offensiva prispolitiken tillsammans med det förĂ€ndrade resebeteendet försvĂ„rar SAS Airlines konkurrensförmĂ„ga.- Organisations- och Ă€garstruktur inger begrĂ€nsade handlingsutrymmen.- SAS Airlines har ytterst fĂ„ möjligheter till att anpassa sig efter krig, epidemier, terrordĂ„d och oljeprissvĂ€ngningar.- SAS Airlines anpassning bestĂ„r i stora drag av kostnadsbesparingar, kapacitetsreduceringar, kundanpassning av erbjudanden samt av en efterfrĂ„gestyrd prissĂ€ttning..