A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true?This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others..

Under senare år har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det är att identifiera och förstå sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, är det bra att veta vilka de är. Därför vill Reumatologi kliniken veta vad som händer med patienter som har psoriasis artrit, när dem är nyinsjuknade eller ska börja behandlas på deras klinik, samt hur hanteras smärtproblematiken, när de återkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlägga processer och sammanställa på vilka olika sätt dessa patienter hanteras på kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag på hur kliniken kan använda denna kartläggning i framtiden.Detta examensarbete genomfördes på uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hälsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng.Vid detta arbete har vi använt oss av djupgående intervjuer för att få en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handläggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrågor som är relevanta för detta projekt.

Sammanfattning Titel: Friska belöningssystem? ? Om belöningar inom sjukvården Seminariedatum: 2005-06-01 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 p Författare: Camilla Fredlund Richard Hernemyr Emma Jesperson Handledare: Per-Magnus Andersson Jan-Olof Müller Nyckelord: Belöningssystem, psykologiska och sociala belöningar, motivation,privat sjukvård och offentlig sjukvård. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur belöningssystemär utformade inom den svenska sjukvården. För att göra detkommer vi att sträva efter att belysa och analysera de eventuellaskillnader som finns mellan belöningssystem i några offentliga ochprivata vårdorganisationer. Metod: I vår uppsats har vi haft ett deduktivt angreppssätt.

Detta examensarbete inom biomekanik var ett produktutvecklingsprojekt av ett medicintekniskt instrument för mätning av statisk muskelstyrka i lårmuskulaturen (quadriceps). Instrumentet utvecklades med utgångspunkt från instrumentet Stig Starke som blivit föråldrat och förfallet. Stig Starke nyttjas främst av sjukgymnaster på Sahlgrenska universitetssjukhuset med syfte att exempelvis utvärdera effekter av sjukgymnastisk behandling. Behovet av en ny version av instrumentet är stort både inom kliniskt arbete och inom forskning. En ny version av instrumentet skulle hjälpa sjukgymnaster och forskare till att kunna fortsätta mäta muskelstyrkan i quadriceps på ett snabbt och enkelt sätt.Syftet och målsättningen med detta examensarbete var att utveckla Stig Starke-instrumentet så att mätningar av maximal statisk styrka i lårmuskulaturen (quadriceps), i enheten Newton, kan göras på patienter inom sjukvård och rehabilitering.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Svensk sjukvård började rörelsen mot elektroniska patientjournalsystem någonstans under början av nittiotalet. Idag har praktiskt taget alla landsting sjukhusövergripande IT-system för hanteringen av patientinformation. Dessa (ofta stora) implementeringsprojekt har i många fall haft problem och det finns därför anledning att undersöka förutsättningarna för sådana projekt. Ur ett samhällsperspektiv finns mycket att tjäna om man kan undvika dessa införandeproblem och förbättra implementeringsprocessen i denna typ av organisationer. Givet en syn på sjukhus som en kraftigt institutionaliserad organisation finns anledning att ifrågasätta tillämpligheten av, vad som kan betecknas som, klassisk organisationsteori.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården..

Införande av nya innovationer och utmönstring av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården är inte helt okomplicerad. Ett flertal omständigheter och problem måste beaktas, exempelvis att ökad tillgång till bättre teknologi och tillämpning av ny kunskap visserligen ger förbättrad hälsa, men utvecklingen och användningen av ny medicinsk teknologi innebär även ökade hälso- och sjukvårdskostnader. Hälso- och sjukvården måste därför kunna balansera de tre målen kostnadseffektivitet, kostnadskontroll och främja utvecklingen av innovationer. Det är fakta som tas upp redan i inledning och bakgrund och områdena behandlas framåt i uppsatsen. Syftet med den här uppsatsen är därför att beskriva och analysera införandet av nya innovationer och utmönstringen av äldre teknologier inom hälso- och sjukvården.

Locum AB är en av Sveriges större fastighetsförvaltare med ett bestånd av ca 2,1 miljoner kvadratmeter lokaler i Stockholms län med en vision om att tillhandahålla vårdmiljöer för vård i världsklass. Karolinska uppgår till ca 394500 m2. Det finns en eftersträvan att minska energiförbrukning och miljöpåverkan.Syftet med examensarbetet är att skapa en arbetsstrategi hur man kan arbeta systematiskt med energieffektivisering och optimering på ett sjukhus så att sjukhuset drivs så ekonomiskt som möjligt i avseende på energiförsörjningen.Ett antal beräkningsexempel har genomförts för att kunna göra överslagsberäkningar i vardagen över hur pass mycket en driftavvikelse kostar för en fastighetsägare vilket ger ett beslutsunderlag hur mycket resurs som skall avsättas för att åtgärda avvikelsen.En litteraturstudie har genomförts och ett antal intervjuer har gjorts med berörd personal vilket har resulterat i en kartläggning av hur sjukhuset sköts idag. En omfattande genomgång och övervakning har skett av driftövervakningssystemet för att få en överblick av alla processer och sammankopplade flöden för att få en förståelse för vad som påverkar vad vid eventuella optimeringar och i synnerhet vid driftavvikelser och haverier. Slutligen har en analys av ett antal felindikatorer tagits fram, både efter egna och andras erfarenheter samt några generella överslagsberäkningar har genomförts för att underlätta för daglig personal hur mycket resurser som ska avsättas för avhjälpande av uppkomna driftavvikelser samt hur mycket en felaktig styrning kan påverkas rent ekonomiskt.Slutsatserna är att varje sjukhus bör ha en strategiplan för hur energiförbrukningen ska följas upp.

Irradia AB tillverkar och säljer terapeutiska, kirurgiska och kosmetiska lasrar. Företaget har hittills inte lyckats skapa utbyte med den offentliga sjukvårdsmarknaden. Syftet med undersökningen var därför att analysera och utvärdera hinder för Irradia AB:s introduktion på den offentliga svenska sjukvårdsmarknaden. Fokus lades på de terapeutiska lasrarna. På grund av undersökningsområdets natur gjordes en separation av mega- och marknadsnivå.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Detta examensarbete har utförts under våren 2013 på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet syftar till att skapa en produkt som underlättar hanteringen av information för sjuksköterskorna på barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. På en barnintensivvårdsavdelning vårdas barn med mycket allvarligt tillstånd som kräver övervakning dygnet runt. Arbetsmiljön är stressig och ombytlig och kräver hantering av ett omfattande informationsflöde. De metoder och hjälpmedel som redan används inom vården är inte tillräckliga för att undvika att misstag sker på grund av fel och brister i informationshanteringen.Arbetet är uppdelat i två delar; en research-del och en produktutvecklingsdel.

Det här är en studie om fem kvinnor som innan de blev gravida haft ett opiatmissbruk under flera år och som nu underhållsbehandlas med det syntetiska opiatpreparatet Subutex. Studiens empiriska underlag utgörs dels av intervjuer med de fem kvinnorna, dels av intervjuer med fyra professionella aktörer inom missbruks- och barnavårdsområdet. Intervjuerna med kvinnorna spänner över deras totala livssituation, deras historia och hur de ser på framtiden ? medan de fyra professionella delar med sig av sina erfarenheter av underhållsbehandling med Subutex ihop med inträdandet i föräldrarollen.Med Subutex slipper de intervjuade kvinnorna den nedbrytande jakten på heroin och får uppleva en relativt snabb kroppslig återhämtning. Att dessa faktorer underlättar vid graviditet var något behandlarna inte tänkte på till en början.

En hörselnedsättning är en kommunikationsstörning som starkt påverkar en bebis utveckling på många områden, inte bara ljudperception och talad kommunikation. I Sverige screenas idag alla bebisar redan på BB, för att så tidigt som möjligt upptäcka medfödda skador. Dessa metoder har dock informationsbegränsningar angående hörselnedsättningens grad och frekvensberoende. När bebisar är ett halvår gamla kan den observerande audiometriska metoden Visual Reinforcement Audiometry (VRA) användas för att utreda hörselnedsättningen. Metoden baseras på att en audionom gör en subjektiv bedömning om bebisen reagerar och vänder huvudet till följd av presenterade ljudstimuli med känt frekvensinnehåll och känd ljudtrycksnivå.