Venösa blodprov med hjälp av vacutainersystem tas dagligen inom sjukvården. Det är viktigt att dessa prover tas på rätt sätt både för den diagnos patienten eventuellt får och den eventuella behandlingen. Tidigare undersökning har gjorts på undersköterskor men ingen har gjorts på sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskans rutiner vid venös blodprovtagning såg ut. Studien utfördes på sjuksköterskor på några avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö.

Syftet med denna empiriska studie var att granska hur sjuksköterskan dokumente-rar smärta på en postoperativ avdelning och hur åtgärder i samband med smärt-lindring följs upp. Studien genomfördes på Universitetssjukhuset i Malmö genom granskning av journaler för 14 patienter som givit sitt samtycke att delta i studien. Analysen resulterade i tre kategorier: god/tillfredsställande, delvis tillfredsställan-de och bristfällig/obefintlig dokumentation. Resultatet av studien visade brister gällande dokumentation av smärta. Avsaknad av användning av visuell analog skala, smärtans karaktär och uppföljning av smärtlindring kunde noteras i ett fler-tal journaler.

På cytostatikamottagningen, på Universitetssjukhuset MAS, påbörjade man ett projekt för ca två år sedan. Projektet hade som mål att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan skulle närvara vid nybesöket som läkaren har med patienten inför planerad cytostatikabehandling. Någon forskning som tidigare undersökt sjuksköterskans närvaro vid sådana nybesök har oss veterligt tidigare ej gjorts. Datainsamling skedde med halvstrukturerade, icke- standardiserade intervjuer, antalet informanter var sex stycken. Syftet var att undersöka den omvårdnadsansvariga sjuksköterskans upplevelser före, under och efter nybesöket samt eventuella för- och nackdelar med detta arbetssätt.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid..

SAMMANFATTNINGI Sverige är trauma den vanligaste dödsorsaken bland personer under 45 år. Fler än 4500 människor avlider i Sverige varje år på grund av yttre skador. På samhällsnivå genomförs förebyggande åtgärder för att minska morbiditet och mortalitet orsakad av trauma. Under 2005 uppgick kostaderna till 21 miljarder kronor, i denna siffra ingår enbart vägtrafikolyckor. I Stockholms läns landsting finns ett traumacenter, situerat på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

The aim with the study is to find key factors relating to internal marketing and to improve the process between the operating organization and its customers. A qualitative study is carried out within an organization active in the Swedish healthcare. The qualitative approach is carried out by collecting empirical data through observations, personal interviews and group interviews.The Physiotherapy Clinic at the Karolinska University Hospital is in the focus of the empirical study. The study locates existing differences in perceptions and comes up with recommendations for actions to improve the process of organisations within the Swedish healthcare and their customers. The study's results are that internal marketing can bring a lot to service-selling organizations and that the organizations internal conditions are as important as the external ones.Communication appears to be a key factor for an organization that has applied internal marketing.

Ett intressant ämne inom sömnforskningen är sömnighet, vilken ofta  mäts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). Då många undersökningar görs på natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jämföra med. Syftet med föreliggande uppsats är att ur sömnighetsdata från förmätningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mätningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, ålder samt sömnlängd. Signifikanta huvudeffekter återfanns av dag, tid, kön och ålder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/ålder samt tid/kön.

En metod för detektering och kvantifiering av gamma-hydroxysmörsyra (GHB) i urin med gaskromatografi (GC) är framtagen på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Metoden är relativt unik då den inte kräver upparbetning i form av derivatisering, indunstning eller extraktion. Urinen surgörs med koncentrerad saltsyra och internstandard, gamma-valerolakton, tillsätts. GHB övergår då till laktonformen, gamma-butyrolakton (GBL). Därefter injiceras provet direkt på en GC-FID med en kapillärkolonn för glykoler och alkoholer.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Through analysis of the work of scheduling the doctors at the hospitals of Sundsvall,Gävle and Karolinska in Stockholm this thesis presents some conclusion about howand why a computer system would benefit these very tasks. The reason for doing thisis mainly to save money through more efficient scheduling, but also to minimizeerrors and maximize comfort for scheduler and doctor alike.Scheduling consists of collecting doctors? requests, assessing the need of staff,distribute the available doctors and make sure all tasks are covered throughout thescheduled period of time. The work is often very complex and involves manyvariables ranging from competence to personal whishes and economical constraints.Solving these problems takes a lot of time and energy which could be better spentcuring patients.The conclusion of this thesis is that there is reason to develop such a system to savetime and optimize resources. A description of the system is found in numerous lists ofroles, tasks and prototype sketches which combined shape the content andfunctionality.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS.

Vi vill beskriva och analysera hur målstyrning med inslag av Balanced Scorecard används inom sjukvården Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte använder vi oss av en kvalitativ undersökning. Vår fallstudie har genomförts på Universitetssjukhuset i Malmö. Angreppssättet är av deduktiv karaktär eftersom vi utgår från befintlig teori som vi avser testa i vår fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvårdens styrning lider av många av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas på allvar kan en lyckad målstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnås inom offentlig verksamhet.

Sömnsvårigheter kan försämra upplevelsen av livskvalité och förekommer även tillsammans med många andra psykiatriska svårigheter. KBT vid primär insomni har visat sig vara en framgångsrik behandling, men majoriteten av de individer som söker hjälp blir endast erbjudna farmakologisk behandling. I syfte att skapa en mer lättillgänglig behandlingsform har en självhjälpsbehandling utarbetats och prövats ut på en liten grupp undersökningsdeltagare med sömnsvårigheter. Det har tidigare gjorts en svensk vetenskaplig studie av internetbehandling av kronisk insomni. Föreliggande studie har ett explorativt syfte, där behandlingen består av sömnrestriktion, stimuluskontroll, avslappning, tankestund och visualisering.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Hypokondri eller hälsoångest är ett syndrom där individen tror sig vara drabbad av en allvarlig sjukdom. Ångesten och de beteenden som följer blir oftast så pass problematiska att individen får betydande funktions-nedsättningar. Kognitiv beteendeterapi har i internationella studier visat på mycket goda effekter vid behandling av hälsoångest. Föreliggande pilotstudie hade i syfte att i samarbete med Karolinska sjukhuset dels ta fram och preliminärt utvärdera en självhjälpsmanual för KBT vid hälsoångest och dels att undersöka ifall KBT i grupp kan ge indikationer på effekt vid behandling av hälsoångest. Studien var utformad som en inomgrupps pretest- posttestdesign med baslinjemätning.