Earlier psychological research on stress and its complex of problems has identified several factors which have shown a relation with the occurrence of a poorer mental ill-health. In this study some of these factors have been examined in 69 police officers from Stockholm, Lund and Helsingborg. In the study, police officers with high and low self reported ill-health were compared considering trait anxiety, alexithymia and posttraumatic stress symptoms.The results showed that police officers with poorer mental ill health had a significant higher degree of trait anxiety, the dimension of alexithymia difficulty identifying feelings and the PTSD-dimension avoidance and hyperarousal. The results also showed several positive relations among the variables that divided the groups. On account of the last-mentioned the results will above all be discussed in an integrating perspective..

Effektiv kommunikation Àr oftast inte en av de starka sidorna hos veterinÀrer. 4 av 5 klagomÄlhos ansvarsnÀmnden handlar om missförstÄnd eller bristande engagemang.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur skickligt veterinÀren kommunicerar sinrÄdgivning till mjölkföretagaren.Fem konkreta rÄdgivningssituationer med fem veterinÀrer utvÀrderades. Samtliga hadegenomgÄtt Svensk Mjölks kurs ?HÀlsopaket Mjölk?. Samtalen spelades in och analyseradesmed avseende pÄ struktur, LSF (lyssna, summera, fortsÀtta stÀlla frÄgor), mÄl enligt SMART,öppna eller slutna frÄgor och balans i samtalet.VeterinÀrerna i undersökningen vet vad de i teorin bör göra för att anvÀnda effektivkommunikation, men de praktiserar inte detta i den grad de kunde göra.

Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Vid ett lÀkemedelsmissbruk hos en sjuksköterska kan den egna hÀlsa och patientsÀkerheten pÄverkas negativt och detta kan leda till konsekvenser i relationen till patient och kollegor. Syftet med denna studie var att beskriva den kunskap som finns om lÀkemedelsmissbruk bland sjuksköterskor. En integrerad litteraturöversikt med bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genomfördes och den baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som besvarar fem frÄgestÀllningar. Resultatet visar att lÀkemedelsmissbruk hos sjuksköterskor Àr ett vanligare problem i jÀmförelse med icke hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det Àr ofta patienterna som blir drabbade dÄ sjuksköterskan som missbrukar lÀkemedel tar patienters lÀkemedel.

För mÄnga mÀnniskor innebÀr en hjÀrtinfarkt en tro pÄ att det Àr slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjÀrtinfarkten anses gÄ att förÀndra genom att Àndra pÄ personens livsstil. Dock Àr det mÄnga personer som har svÄrt att ta tag i sÄdana förÀndringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vÄrdgivare och patient ligger till grund för att omvÄrdnads- och förÀndringsprocessen ska bli sÄ fullÀndad som möjligt. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva de faktorer som inverkar pÄ patienters livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vÀgledande roll har för dessa patienter. Detta Àr en klassisk litteraturstudie som baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.

Stress Àr ett stort arbetsmiljöproblem för lÀrare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhÄllanden pÄ arbetsplatserna, som orsakar ohÀlsa, har ökat de senaste Ären. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjÀtte arbetstagare kÀnner olust att gÄ till arbetet. Drygt var tredje fÄr aldrig eller nÀstan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer Àn var fjÀrde arbetstagare fÄr aldrig eller nÀstan aldrig vara med och besluta om upplÀggningen av det egna arbetet.

Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.

Flera studier har visat att mĂ„nga Ă€ldre drabbas av eller har risk att drabbas av malnutrition som leder till olika konsekvenser. Äldre som lever ensamma Ă€r en speciellt utsatt grupp. Malnutrition pĂ„verkar Ă€ldres hĂ€lsa bĂ„de fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har ett ansvar nĂ€r det gĂ€ller patienters nutrition. Syftet med studien Ă€r att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att upptĂ€cka och förebygga malnutrition hos Ă€ldre.

Hos Àldre som vÄrdas pÄ sjukhus efter en operation Àr delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt delirium resulterar i förlÀngd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvÄrdnad i samband med postoperativt delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd pÄ 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Intestinal clostridios, som bröts ut frÄn det gamla begreppet ?colitits X? pÄ slutet av 1970- talet, Àr ett syndrom som drabbar hÀstar och mÄnga gÄnger Àr utgÄngen fatal. Syftet med denna litteraturstudie Àr att redogöra för etiologin, epidemiologin och patogenesen bakom intestinal clostridios. VÀrdet av den komplexa koloniseringsresistensen och vilka riskfaktorer som Àr viktigast för sjukdomsutvecklingen kommer Àven att diskuteras. Clostridiaceae Àr en bakteriefamilj bestÄende av anaeroba bakterier, ofta sporbildare. Arterna karaktÀriseras av deras produktion av oerhört potenta toxiner med förmÄga att framkalla sjukdom hos bÄde dÀggdjur och fÄglar.

Studiens syfte Àr att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som sjÀlva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta Àmne har handlat om hur anvÀndare pÄverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet pÄbörjades. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som anvÀndes för att studera individen utifrÄn ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. VÄra data visar resultat frÀmst pÄ en mikronivÄ dÀr vi fann att en problematik pÄ denna nivÄ fanns genomgÄende för samtliga informanter.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

Praktiskt arbete inom institution innebÀr kontinuerliga riskbedömningar och beslutsfattande av eventuella ÄtgÀrder. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och resonemang personal vid tvÄ sÀrskilda ungdomshem har kring risker och riskbedömning samt vilka beslutsstrategier som tillÀmpas. Vidare undersöks skillnader i bedömning ur ett genusperspektiv. Kvalitativ metod tillÀmpas och studien omfattar tolv intervjuer. Resultaten visar att risk och riskbedömning uppfattas som mÄngdimensionella begrepp omfattandes samtliga aspekter i det dagliga arbetet, dock förekommer interindividuella skillnader utifrÄn kunskap, erfarenhet och personlighet.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för Àtstörningar hos tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes pÄ strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjÀlp av enkÀtformulÀr. Resultatet visade pÄ signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsÀtning?, ?att anse sig utöva en idrott som krÀver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av trÀnare/ ledare att gÄ upp i vikt?.

Our study aims to investigate whether resilient children share common factors that could explain them not following the expected course of development for said group. The study also sets out to explore which strategies resilient children implement in order to cope with their situation.The study is based on the following questions:How do resilient children describe their experiences from growing up with parents with substance abuse problems? What risk and protective factors do they mention in their biographies?We use the system theory and Goffman's dramaturgic perspective as analytical tools.  The system theory could help us see the family as a system, while Goffman's theory might help us understand how resilient children find different strategies, and why they implement these strategies, to hide their family problems.The results show that the most important factors with a positive effect on resilient children were: to have somebody else important in their lives, to have goals in life, to have a safe haven, to think independently and to develop a high level of independence early in life..