Miljön är viktig för människans aktivitetsutförande och ett område där arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den här studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet själva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förändring skulle påverka deras arbetsförmåga. Syftet var även att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö påverkade deras arbetsförmåga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkätundersökning bland kommunanställda arbetsterapeuter där de fick besvara frågor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bästa kombinationen för att ha en bra arbetsförmåga.

The purpose of this study was to examine whether there was any connection between coping strategies; emotional and cognitive strategy and perceived level of stress among primary school teachers in primary and middle school. It was also investigated whether there was a difference between full-time and part-time employees and perceived level of stress. As a theoretical background Lazarus' transaction theory of stress was used as an explanation of mental stress, Lazarus coping strategies for stress and Karasek?s and Theorell?s model of psychosocial work environment was used to explain unhealthy at work. To measure coping we used Coping inventory resources and to measure the stress we used Percieved stress scale.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig organisation kräver ett förhållningssätt som tar hänsyn till överordnade chefer, politiker och förvaltningschefer. Samtidigt är det viktigt att hänsyn tas till underställda medarbetare, klienter och anhöriga. Uppsatsen syftar till att undersöka mellanchefers upplevelser av arbetssituationen och få förståelse för hur de hanterar kraven som kommer från överordnade chefer och underställda medarbetare, om det innebär en lojalitetskonflikt och hur de positionerar sin lojalitet. Uppsatsen är kvalitativ till sin karaktär med intervjuer utförda med enhetschefer för att ge dem möjlighet att belysa sin arbetssituation. För att få en teoretisk bakgrund till arbetet har tidigare forskning inom området använts som New Public Management, Karasek och Theorells krav-, kontroll och stöd modell samt Webers teorier om byråkrati och rationalitet.

Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen och grunden för ett bra arbetsmiljöarbete är att de anställda inte ska drabbas av skador eller ohälsa på grund av sitt arbete. För att arbetsplatser ska vara bra behövs det att medarbetaren är delaktig och har inflytande över sin arbetssituation, där graden av delaktighet har stor betydelse för att minska stressen och stärka arbetsglädjen. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur medarbetaren upplever delaktighet och inflytande över sin arbetssituation samt om det finns något som främjar eller hindrar medarbetarens upplevelse. För att samla in data till denna uppsats genomfördes intervjuer med tio medarbetare och två enhetschefer, vid tekniska förvaltningen inom Luleå kommun. Den teoretiska ram som användes för att analysera är Robert Karasek och Töres Theorells krav och kontrollmodell som innefattar just begreppen arbetskrav och kontroll i och över arbetet.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap.

The purpose of this study is to explain how shame can be experienced by women with the stigmatizing illness of alcoholism. Another aim is to illustrate how this shame can be affected in social interaction with others and by other circumstances. The following questions will be highlighted in this essay: How can shame be experienced by female alcoholics? What can affect shame in interaction with other people, from the view of female alcoholics? What other circumstances can affect the shame, from the view of female alcoholics?This study features interviews with women who have successfully gone through the process of rehabilitation from the illness of alcoholism, have a long going and stable sobriety and arecurrently part of the work force. The study also features interviews with therapists specializing in the field of addiction recovery and have considerable experience in their fieldof working with women suffering from alcoholism.The subject matters shame and stigma form the theoretical/analytical tools for this research.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett varsel påverkar den kvarblivandepersonalen utifrån ett psykosocialt arbetsmiljöperspektiv. Undersökningen är ämnad till att skapa en större förståelse hos personal och företag om hur upplevelserna av ett varsel påverkar den psykosociala arbetsmiljön för kvarblivande personal.Forskning om psykosocial arbetsmiljö, förändringsarbeten och nedskärningar. Karasek& Theorells Krav-kontroll-stödmodell, Ansträgnings- och belöningsmodellen samtAngelöws Motivationstabell är teoretiska utgångspunkter i studien.Studien är kvalitativt genomförd där sex stycken semistrukturerade intervjuer utförts med den kvarblivande personalen i organisationen. Tre av respondenterna är direkt drabbade, det vill säga att de varit varslade men fått behålla sina arbeten. De andra tre respondenterna har drabbats indirekt av varslet eftersom de inte blivit varslade men arbetar på samma avdelning.Upplevelserna av varslet är negativa då den kvarblivande personalen saknat socialt stöd och resurser från ledningen sida.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress och då främst vilka faktorer det är som orsakar stress. Syftet med uppsatsen är att: undersöka vilka stressfaktorer som chefer inom en kommun utsätts för. För att finna stressfaktorerna så valde vi att göra en kvalitativ undersökning där vi valde ut 20 stycken chefer inom den aktuella kommunen. Vi har funnit stöd för vårt syfte i olika teoretiska begrepp runt stress. Vi har använt oss av teorier av stressforskare som Lennart Levi och Hans Selye för denna studie.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten.

Aim:The aim of the study was to describe the experience of working environment in open plan office within IT- sector.Background:Previously was the most common office model cell office, open plan office is now the most common. A good working environment in theise two office types needs different attributes. A theory to explain relationship between health and unhealth is Karasek and Theorells demand- control- supportmodel.Method:A qualitative interview study was performed to gain a deeper understanding of the experience of working in open plan office within IT- sector. Ten informants from two different organizations were chosen. The result has been analyzed with qualitative content analysis.Results:The analyses resulted in three themes and six sub-themes.

Utbildning och kompetensutveckling i olika former har under de senare åren väckt en allt större uppmärksamhet inom företag och organisationer. Även det lärande som sker i det dagliga arbetet ute på arbetsplatserna har rönt ett allt större intresse. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka om arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd påverkar individers lärande och kompetensutveckling i deras dagliga arbete. Studien grundar sig på individernas uppfattning om hur dessa ser på sin situation vad gäller arbetskrav, egenkontroll, socialt stöd i relation till lärande och kompetensutveckling i sitt dagliga arbete. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där intervjuer genomförts på en kundtjänst inom en rikstäckande organisation i försäkringsbranschen.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Uppsatsen handlar om hur de anställda vid socialtjänsten i en kommun i Norrbotten upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever någon växelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bäst lämpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att på bästa sätt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anställda vid Socialtjänsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom från enheterna Råd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram används även viss tidigare forskning så som Björling och Hägglunds enkätstudie.

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar.