Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.

Artikeln problematiserar friheten i projektledningsteori och granskar den tvetydighet som finns inom frihetsbegreppet. Författarna diskuterar och analyserar hur friheten är kopplat till projekt och beslutsprocesser, samt människans sätt att förhålla sig till den tvetydighet som ingår i friheten. För att förstå frihetens dubbelhet används filosofiska perspektiv och frågeställningen som finns är hur den subjektiva uppfattningen om frihet i projekt ser ut. Problematiken om frihet i projektarbete försöks i artikeln göras tillgänglig genom aktuell teoribildning gällande frihetens Karakteristika samt inhopp i den pågående diskussion som förs, publicerade i artikelform. Artikeln innehåller en empirisk del som utgörs av en enkätundersökning med kompletterande intervjuer, där personer med olika erfarenhet av projektarbete diskuterar det som tagits fram och presenterats i teorikapitlet.

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas Karakteristika för offentliga organisationer.

Syftet är att analysera hur svenska innovationsinriktade företag arbetar med innovationsprocesser och vad de gör för att innovationsprocesser ska 1) initieras 2) hanteras och 3) kommersialiseras. Empirin är byggd på fyra studier med företag som alla genomgått innovationsprocesser.  Empirin behandlas tematiskt i resultat- och analysdelen utifrån följande teman: bakgrund och sammanhang, idéer och möjligheter uppstår, idéer och möjligheter väljs, idéer och möjligheter exploateras samt företagsstorlek. De centrala teorierna och modellerna i denna studie är Model of Corporate Entrepreneurship, Idéers uppkomst, Evolutionary Theory samt Skillnader mellan stora och små företag.Slutsatserna är att varje fall och varje innovationsprocess har sitt eget Karakteristika där många faktorer som står utanför företagens kontroll spelar in. Gemensamma faktorer bland de fyra fallen i deras sätt att arbeta med innovationsprocesser med avseende på initierande, hanterande och kommersialiserande av innovationsprocesser kan dock skönjas.

Migrationsverket är den centrala utlänningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstånd när en person vill bosätta sig i Sverige och handläggande av asylärenden. Migrationsverket är uppdelat i fem verksamhetsområden och Besök och bosättning är en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsområde arbetar främst med seriositetsintervjuer och förlängningar av uppehållstillstånd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och känslor om den organisation de är medlemmar i. Vi utgår från medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vårt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten på Migrationsverket.Vi använder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

Dagens samhälle genomsyras av marknadsföring, och i takt med att det förändras behövs nytänkande och nyskapande. Inom näringslivet har det länge varit självklart att marknadsföra sin verksamhet, medan det inom kulturområdet inte prioriterats då det ofta finns ett kulturpolitiskt ansvar som grund. Även om syftet inte är att generera vinst, har nästan alla kulturella verksamheter ett budskap att förmedla. Att de har sina speciella Karakteristika påverkar marknadsföringens utformning och de verksammas uppfattning om den.Syftet med uppsatsen är att utifrån teori och empiri undersöka vilken uppfattning marknadsförare inom offentliga kulturverksamheter har om marknadsföring. För att uppnå detta syfte har vi tre delproblem; marknadsföringens acceptans, tillämpning och prioritet.I teorikapitlet har vi studerat både ekonomiska och kulturella teorier som underbyggt de empiriska studierna av marknadsföringen i kulturella verksamheter.

Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika Karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera.Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse.Vår frågeställning under studien har varit:Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet?Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet.

Syftet med arbetet är en deskriptiv och komparativ framställning av kravställandet på och utvärderingsmetoderna av nystartade och små tillväxtföretag utifrån olika finansiärers målsättningar. Examensarbetet tar avstamp i Landströms förklaringsmodell till finansieringsgapet mellan små tillväxtföretag och finansiärer. Modellens element har förankrats i ytterligare teoretiska ansatser ? riskhantering, särskilda Karakteristika hos små och nystartade tillväxtföretag, finansieringsteori om kapitalstruktur samt en framställning av de olika ägar- och intressekonstellationer som ligger till grund för framväxten av de olika finansiärerna. Empirin till den multipla fallstudiens har samlats in genom kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.

Ekonomins globalisering, informationsrevolutionen och de stora ideologiernas sammanbrott har lett till förändrade förutsättningar för många företag. Ökad professionalisering har för vissa företag blivit nödvändigt för att kunna vara konkurrenskraftiga. Detta har inneburit ett ökad kunskapsbehov för företag, viket lett till att en ny typ av organisationer vuxit fram. Dessa organisationer, som har ett antal gemensamma Karakteristika såsom flexibel struktur, få nivåer i hierarkin, hög kunskapsnivå och relativt nystartade, benämns exempelvis adhocratier, organiska organisationer eller kunskapsintensiva organisationer. Ofta är de relativt små och återfinns i konsultbranschen.

Present essay aims to introduce the reader to central topics regarding Rhododendrons of subgenus Vireya. As a result of a donation, the Swedish University of Agricultural Sciences, received a collection of Vireya from a local amateur grower, Kurt Myllenberg. Since the subgenus Vireya is uncommon in Scandinavian horticulture, the study tries to establish conditions for successful growing. The subgenus Vireya differ from the other Rhododendron species through mainly three characteristics: the presence of two tails, attached to each end of the seed; the ovary-style junction is tapering and the pedicels arises directly from a dome-like base and form an umbel and not a raceme. The subgenus is distributed mostly in the islands of Indonesia and New Guinea, but also from Malaysia to Nepal and in Australia. Since Vireya species mainly grows as epiphytes in the tree canopies, they need high drainage and not too much water.

Bakgrund: Aktieindex används världen över som placeringsalternativ, jämförelsemått inom portföljförvaltning och som underlag för portföljoptimering. Forskare har under senare tid ifrågasatt index viktade efter börsvärdet och alternativa viktningsmetoder för index har framtagits som substitut till det kapitalviktade indexet och prestationsjämförelser har gjorts. Studier har främst gjorts i USA och denna studie ämnar göra en liknande undersökning på den svenska marknaden. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka alternativa viktningsmetoder på det svenska aktieindexet OMXS30 och dess historiska prestation under åren 1995-2011 i förhållande till det traditionellt kapitalviktade OMXS30. Syftet är vidare att analysera de alternativt viktade indexen som grund för portföljoptimering enligt Single-Index Model. Genomförande: Fem alternativt viktade index konstrueras i studien där viktningen grundas på fundamentala värden, Sharpekvoter, standardavvikelse, likaviktning och handelsvolym och jämförs prestationsmässigt mot OMXS30. Indexen används sedan vid portföljoptimering enligt SIM där aktiers och portföljers Karakteristika analyseras.

I den här uppsatsen undersöker jag hur barns mående och beteende bedöms i samband med deltagande i stödgrupp på Trappan i Uppsala. Jag studerar SDQ-formulär (Strength and difficulties questions) ifyllda av barn och/eller deras föräldrar 2009- 2011. SDQ mäter sex variabler: a) emotionella problem, b) uppförandeproblem, c) hyperaktivitet/uppmärksamhetsproblem, d) kamratproblem, e) prosocialt beteende samt f) total svårighetspoäng. Materialet utgörs av skattningar för 166 barn. En ny rapport (Skerfving 2011) om utvärdering av stödgrupper i Uppsala län blir ett viktigt jämförelsematerial, men jag gör delvis andra metodiska val än rapporten.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Inom jordbrukets primärproduktion pågår idag en utveckling, där företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sätt är dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest långtgående formen av samverkan är när lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebär i många fall att flera tillgångar blir ägda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.