Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera den frivilliga redovisning som börsföretag lämnar i årsredovisningen, samt att identifiera egenskaper som kännetecknar företag som publicerar samma typ av frivillig redovisning och skillnader mellan företag som väljer olika typer av frivillig redovisning.Vi avser vidare att teoretiskt förklara företagens motiv för att publicera frivillig redovisning.Våra slutsatser är att företagen lämnar stora mängder frivillig redovisning av olika typer, men innehållet och formen varierar. Vi kan inte konstatera några generella mönster som kopplar redovisningstyper till företagsspecifika Karakteristika. Praxis kan konstateras i den mening att många företag publicerar en viss typ av redovisning, men det finns ingen praxis för vad denna redovisning ska innehålla och hur den ska utformas. Grundläggande redovisningsprinciper som tillförlitlighet, jämförbarhet och väsentlighet är applicerbara på frivillig redovisning och bör gälla. Företagen tenderar att vara försiktiga med att redovisa detaljer om den interna verksamheten.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med särskild fokus på visuella gerillakampanjer, kartlägga de av byråerna benämnda karaktärsdragen för gerillakampanjer samt byråernas arbetssätt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvämlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktärsdrag för en gerillakampanj. Utifrån dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kännetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktäriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som på egen hand väcker stort intresse eller uppmärksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.Arbetssätten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nämnvärt mot arbetssätten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska överväganden om huruvida lagöverträdelser kan komma att krävas. Det framkom även att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att få så stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet.

Denna kandidatuppsats fokuserar på den unika information som finns gömd i optionspriser. Med hjälp av marknads- och teoretiska priser på dessa kan den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen geräknas, vilken antas vara den sannolikhetsfördelning som aktiepriser följer. Kännedom om denna fördelning torde alltså vara av stort intresse för marknadsaktörer. Uppsatsen ämnar utvärder hur pass användbar nämnda fördelning är i perioder som anses politiskt och ekonomiskt turbulenta, och främst syftas till att bedöma hur pass väl osäkerheten föregående vissa utvalda regeringval och folkomröstningar avspeglas io fördelningen. Den implicita riskneutrala sannolikhetsfördelningen karakteriseras förutom av varians även av de högre momenten skevhet och kurtosis.

I detta examensarbete studeras teknologihanteringsfrågor inom en FoU- avdelning på ett högteknologiskt företag. Frågor kring hur teknologi bevaras och utvecklas inom två teknikområden på företaget Saab Bofors Dynamics AB undersöks. Teorier från ämnesområdena Management of Technology och Knowledge Management används för att belysa detta. Empirin i examensarbetet är insamlad via en intervjubaserad fallstudie med respondenter från teknikområde Mekanik och Elektronik. Genom intervjuerna identifieras faktorer som bevarar och utvecklar teknologi.

Denna studie beskriver typiska Karakteristika för hur kvinnliga rektorer med barnomsorgsbakgrund förändrar. Studien utgår från Hans Åke Scherps undersökning, som visat att kvinnliga rektorer med förskollärar- eller fritidspedagogsbakgrund är mer skolutvecklingsbenägna än rektorer med lärarbakgrund (Ekholm et al.2000). Studien omfattar en genomgång av tidigare forskning som har lagt grunden till en kvalitativ intervjustudie. Där har typiska kännetecken framkommit när intervjuerna analyserats utifrån fem kategorier; grundutbildning, skolkultur, skolutveckling, ledarskap och kreativ personlighet. Resultatet av undersökningen visar på att rektorernas grundutbildnings ledord ?att sätta barnet i centrum? gjort att förändringsbenägenheten är en naturlig del av verksamheten.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera Karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Under slutet av 90-talet växte flertalet alternativa marknadsplatser fram som följd av den ökade noteringsvilja som skapades i IT-boomens spår. Behovet och kvaliteten på dessa marknadsplatser har ifrågasatts under senare år och intresset för noteringar har minskat till nästan noll. Marknadsplatserna själva anser att de är ett viktigt komplement till de stora börserna. Genom sina lägre noteringskrav och kostnader ger de tillväxtbolag en möjlighet att uppbringa nytt kapital, som de annars hade saknat. Om det dessutom kan påvisas att de alternativa marknadsplatserna inte är korrelerade med de stora marknadsplatserna kan de vara befogade ur en investerares synvinkel, genom att de skapar diversifieringsmöjligheter.

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera Karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva, analysera och diskutera förutsättningarna för utformning av Balanced Scorecard i mindre banker. Detta gör vi genom att genomföra en fallstudie på Färs & Frosta Sparbank utifrån en teori- och en referensstudie.Uppsatsen kan beskrivas som en kombination av deduktiv och induktiv ansats eftersom den grundar sig på både teori och empiri. Uppsatsen innefattar en teoristudie, en referensstudie samt en fallstudie av Färs & Frosta Sparbank. Teoristudien består av sekundärdata som insamlats genom litteratur och artiklar. Datainsamlingen till referensstudien består av både sekundär- och primärdata i form av litteratur och intervjuer.

Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkelnDet goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Äldreriktat tal avser kommunikationsanpassningar gentemot äldre liknande de som görs till små barn. Anpassningarna sker inom flera språkliga domäner och är en del av äldres kommunikativa miljö. Ämnet är relativt outforskat och få eller inga studier har gjorts i Sverige. Föreliggande studies syfte var att undersöka eventuell förekomst av äldreriktat tal, samt beskriva dess Karakteristika då personal på olika typer av boenden för äldre samtalar med en äldre.Deltagare är fem personer som arbetar på olika former av boenden för äldre. Samtal mellan personal och äldre samt samtal mellan personal och en kollega spelades in och grovtranskriberades.

Syftet med studien är att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lärande och hälsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvärderingen av studiecirkelnDet goda livet, från två studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet från den ena studiecirkelgruppen består av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkelträffar. Från den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkelträff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfälle, fick besvara några frågor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förväntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Bakgrund Arbetet och dess psykosociala arbetsmiljo?faktorer a?r av betydelse fo?r va?lbefinnande i arbetslivet. Syftet med detta examensarbete var att underso?ka sambandet mellan arbetsmiljo?faktorer, arbete-livsbalans och arbetsrelaterat va?lbefinnande samt att identifiera fo?rklaringsfaktorer fo?r va?lbefinnande i arbetslivet.Metod En kvantitativ tva?rsnittsstudie genomfo?rdes med insamlad data fra?n ett pa?ga?ende projekt, GodA-projektet. Ansta?llda inom tre kommunalt a?gda bolag i Ga?strikland (n = 303) fick a?r 2013 besvara en enka?t.