Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka mÄl företag som sponsrar fotbollsklubbar i Allsvenskan har, och hur viktigt respektive mÄl anses vara. Det undersöks Àven om det kan urskiljas nÄgra skillnader beroende pÄ företagets geografiska verksamhetsomrÄde. För att uppfylla syftet har en enkÀtundersökning genomförts bland 23 stycken allsvenska huvudsponsorer. Ett flertal mÄl, hÀmtade ur litteraturen, har vÀrderats av respondenterna. De har Àven givits tillfÀlle att framföra andra mÄl de anser vara viktiga.

This study aims to show what differences, if any, there are between how men and women are decribed in new litterature history textbooks for upper secondary school and then to compare them with and older textbook where differences already have been spotted. The books we anlyze are Svenska timmar litteraturen by Svante Skoglund (2012) and Ekengrens svenska by Hans-Erik Ekengren and Britta Lorentzson-Ekengren (2011) and the one we compare them to is Den levande litteraturen by Ulf Jansson (2007). To help us anlyze these textbooks we use Charles Tilly's theory about categorical inequality where he states that inequality exists because of people's fondnes for placing their fellows in different categories such as e.g. man/woman and old/young. We also use De los Reyes' and Mulinari's theory which states that to get rid of the categorical inequality we need to think intersectionally.

Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet vÀsterlÀndskt ?kulturarv? i svenskÀmnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre lÀroböckers litterÀra urval under epokerna renÀssansen, upplysningen och romantiken (Är 1500 ? 1830) genom att kartlÀgga vilka grÀnser mellan ?Vi? och ?De Andra? som anvÀnds och aktiveras, samt hur dessa grÀnser legitimeras. De lÀroböcker som undersöks Àr Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.

Vad finns det för grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och hur anvÀnds dessa i det odlingsterapeutiska programmet pÄ North Carolinas Botaniska TrÀdgÄrd? Jag ville fÄ reda pÄ svaren och bestÀmde mig för att Äka över Atlanten och göra en fallstudie om NC Botaniska TerapitrÀdgÄrd. VÀl framme upptÀckte jag genom litteraturen och mÀnniskorna insatta i Àmnet att det fanns ytterligare en designmetod som heter Universal Design inom den amerikanska odlingsterapin som jag inte kÀnde till sedan tidigare. Resultatet av litteraturen och mitt platsbesök visar att det finns ett antal grundstenar inom den amerikanska odlingsterapin och Universal Design som anvÀnds pÄ det odlingsterapeutiska programmet pÄ NC Botaniska TrÀdgÄrdar. Grundstenarna Àr följande: TillgÀnglighet, Tydlighet, Variation och Utveckling och dessa pÄverkar designen av NC Botaniska TrÀdgÄrdens nya terapitrÀdgÄrd. Denna resa har givit mig en inblick i vad den amerikanska odlingsterapin innebÀr och hur designen av NC Botaniska TrÀdgÄrds nya terapitrÀdgÄrd kan se ut..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilket textilt slöjdande som finns pÄ förskolan och om det varierar vad barnen fÄr lÀra sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och lÀroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara nÀr de börjar skapa/slöjda. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i tvÄ omgÄngar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nÀsta undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, pÄ de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssÀtt i matematiken som metod. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta olika lÀrare ingÄr. Den teoretiska delen behandlar tvÄ omrÄden. Dessa omrÄden Àr Àmnet matematik och vad ett laborativt arbetssÀtt Àr utifrÄn litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Detta arbete undersöker hur den sÄ kallade minoritetsreformen, som kom 2010, har pÄverkat arbetet med material pÄ samiska pÄ UmeÄ stadsbibliotek. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med bibliotekarier pÄ stadsbiblioteket och Samernas bibliotek samt en representant för UmeÄ kultur. Intervjuerna visade pÄ ett antal utmaningar och svÄrigheter i detta arbete, framförallt knutet till bestÄndsutveckling och förvÀrv samt synliggörandet av den samiska litteraturen. Analysen förhÄller sig till och bygger vidare pÄ tidigare studier som berör de svenska bibliotekens arbete med de nationella minoriteterna och minoritetssprÄken. Det som framförallt framgÄr i sÄvÀl intervjuerna som kÀllmaterialet Àr ett tydligt behov av utrymme och resurser för arbetet samt material som tilltalar de tÀnkta anvÀndarna.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar om pedagogiskt drama i förskolan. VÄr litteraturgenomgÄng innehÄllande forskning kommer att bearbetas tillsammans med resultatet av den kvalitativa undersökningen med pedagogerna. Vi utgÄr frÄn en sociokulturell lÀrandeteori, bland annat genom att vi anvÀnder oss av Vygotskijs olika teorier om lÀrande. I litteraturen förklaras pedagogiskt drama som ett Àmne vilket kan utveckla barnets sociala förmÄga, kommunikationsförmÄga och som ett verktyg för att bearbeta kÀnslor. Med detta som utgÄngspunkt granskar vi lÀroplanen för förskolan och dess vikt pÄ pedagogiskt drama samt i vilket syfte pedagogiskt drama kan och skall anvÀndas.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.