Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr lÀrandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen fÄr upplevelser de senare fÄr reflektera över. LÀrandet blir handlingsbaserat. NÀr barnen fÄr uppleva och anvÀnda alla sinnen i lÀrprocessen sÄ ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna pÄ en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta mÄste Àven pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik Àr belysas.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Skolslöjden Àr ett skolÀmne som infördes för mer Àn 50 Är sedan i det svenska skolsystemet. Idag Àr samhÀllet annorlunda Àn hur det var nÀr slöjden infördes, och syftet med den har förÀndrats sedan dess. Denna litteratur- och dokumentstudie undersöker vilka kunskaper och förmÄgor elever utvecklar genom skolslöjden idag samt hur vÀl dessa överensstÀmmer med de krav som politiker stÀller i de aktuella kursplanerna. Detta görs genom att analysera utvald litteratur och jÀmföra resultatet med en analys av den inledande delen av de tre senaste kursplanerna för skolslöjd i grundskolan. Analyserna gjordes genom tolkning med hjÀlp av den hermeneutiska analysmetoden.Resultatet visar att elever genom skolslöjden utvecklar olika förmÄgor och kunskaper som kan vara dem till hjÀlp i dagens samhÀlle.

Lax Àr en av de mest frekvent förekommande matfiskarna i vÄra hem. Den största delen av den lax som nÄr hem och restaurang Àr odlad. Det Àr allt vanligare med sjukdomar hos lax som odlas. Kocken stÀlls inför svÄra frÄgor gÀllande den odlade fiskens kvalité. En viktig aspekt Àr att ha kunskap om de eventuella sjukdomar som förekommer i vÄr samtids fiskodling.Syftet med detta arbete Àr att undersöka den i vardagens mÄltider förekommande rÄvaran odlad lax utifrÄn hur sjukdomar pÄverkar fiskens kvalité.Den information som ges i de fem vetenskapliga artiklar arbetet Àr baserat pÄ presenteras i avsnittet resultat.

Stora materialmÀngder omsÀtts i byggsektorn, men en stor del restprodukter frÄn byggande ochrivning hamnar pÄ avfallsdeponi idag. Bygg- och rivningsavfallet Àr besvÀrligt att hantera och sorterapÄ grund av att mÀngden Àr stor, sammansÀttningen komplex och den innehÄller mÄnga miljöfarliga Àmnen.Syfte med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur hanteringen av bygg- och rivningsavfall gÄr till, vad som hÀnder med avfallet efter att det har slÀngts, vilka olika faktorer som förekommer och hur avfallet kan Ätervinnas, Äterbrukas och pÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra hanteringen av avfallet pÄ ett miljömÀssigt sÀtt.Examensarbetet bestÄr av tvÄ huvuddelar. Den teoretiska delen gÄr igenom relevanta teorier ochinformation frÄn litteratur och olika rapporter. I undersökningen tillÀmpas informationen frÄn litteraturen och appliceras pÄ de byggarbetsplatser och miljöföretag som valts att besökas.NÀr det kommer till bygg- och rivningsavfall frÄn olika företag kan det skiljas markant beroende pÄvar bygget ligger och vilket typ av arbete utförs. Det medför ocksÄ hur stora massor som man slÀnger i olika containrar och om man har plast till alla containrar pÄ det omrÄdet som man befinner sig pÄ..

Abstract. Studiens syfte var att undersöka om mÀnniskan Àr formad med det Karismatiska ledarskapet redan frÄn tidig Älder. DÄ egenskaper Àr svÄra att studera, som ocksÄ litteraturen beskriver, sÄ valdes mönster som Àr karateristiska för det karismatiska ledarskapet ut, som exempelvis; stark utstrÄlning, stor kommunikations förmÄga, en ledare för gruppen. Dessa mönster valdes att studeras genom observation av en klass dÀr barnen var i sju Ärs Älder. Av datainsamlingen gjordes an analys och tolkning och av detta framkom ett resultat som i sig visade pÄ att det fanns mönster och beteenden karakteristiska för karismatiskt ledarskap hos vissa av barnen. Barnen hade olika mycket av mönsterna men det visade sig Àndock tydligt vilka som var av det karismatiska ledarskapet och som kamraterna lÀt sig ledas av.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagoger i förskolan anser Àr matematik och musik och om de anvÀnder musiken för att frÀmja barnens matematikinlÀrning, eller om de bara anvÀnder matematiken och musiken var för sig.Det medverkade fyra förskollÀrare i undersökningen. Jag valde att intervjua pÄ fyra olika förskolor. Metoden Àr att utföra semistrukturerade intervjuer.I resultatet lyfter jag fram vad som sades under intervjuerna. Det visar bland annat att tvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik tillsammans, men inte enbart de tvÄ Àmnena utan Àven andra.De slutsatser som jag kan dra av min undersökning Àr att det ser olika ut pÄ de olika förskolorna som jag intervjuade pÄ. TvÄ av pedagogerna anvÀnder matematik och musik Àmnesintegrerat med varandra medvetet, de gör upp planeringar för olika aktiviteter, medan en pedagog anvÀnder det omedvetet, hon menar dÄ att hon inte gör planeringar med mÄl för det.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva lÀrares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt lÀromedel. För att komma fram till svaret pÄ denna frÄgestÀllning började vi med att behandla aktuell forskning i Àmnet. Vidare intervjuade vi fem lÀrare för grundskolans mellanÄr utifrÄn följande frÄgestÀllningar: I vilken utstrÀckning anvÀnds skönlitteratur i undervisningen? Hur anvÀnds skönlitteraturen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt berikas eleverna enligt lÀrarna av att skönlitteratur anvÀnds som lÀromedel? VÄr undersökning visar att lÀrarna uppfattar och anvÀnder skönlitteratur som ett av flera relevanta lÀromedel i sin undervisning. Alla informanter poÀngterade vikten av att vÀcka och motivera elevernas lÀsintresse med anledning av att lÀsande elever uppvisar bÀttre fÀrdigheter i samtliga skolÀmnen.

Socialt arbete Àr ett ombestritt Àmne. Begreppet har visat sig vara svÄrt att definiera och en samstÀmmig bild av vad socialt arbete innebÀr stÄr inte att finna. Uppfattningarna om hur det sociala arbetet skall identifieras Àr mÄnga och sÄledes syftar studien till att kritiskt utreda begreppet socialt arbete och ta reda pÄ hur det sociala arbetet förhÄller sig till definitionsfrÄgan i bÄde forskning och praktik. Studien följer frÄgestÀllningarna angÄende hur begreppet socialt arbete definieras i forskning och praktik och Àven hur det sociala arbetet pÄverkas gentemot definitionsfrÄgan. Studien har utförts utifrÄn en sÄ kallad triangulering dÀr bÄde en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma i det sociala arbetet har utförts för att utreda begreppet socialt arbete och dess identifiering.

Denna narrativa studie syftar till att genom förskollÀrares berÀttelser fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrarekan bemöta barn i sorg pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:· Vad berÀttar förskollÀrarna att det finns för olika reaktioner pÄ sorg bland barn i förskolan?· Hur berÀttar förskollÀrarna att barn kan hantera sorg i förskolan?Genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare har vi av dessa i resultatet sammanstÀllt narrativaberÀttelser. En del förskollÀrare har delat med sig av starka berÀttelser kring barn i sorg ochandra har delat med sig av sina tankar kring barn i sorg. Eftersom vi utgÄtt frÄn en narrativ teori Àralla berÀttelserna av lika vÀrde och ingen berÀttelse belyses mer Àn nÄgon annan.

I vÄrt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens vÀrld, en studie av skolorsanvÀndning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen Àr attundersöka möjligheter och anledningar till att anvÀnda konkret och laborativ materiel vidinlÀrning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lÀrandet med extra fokus pÄ matematiken. UtifrÄnlitteraturen Àr det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet Àr för inlÀrning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken pÄ ett sÄdant sÀtt atteleverna kan lösa svÄrare uppgifter. NÀr eleven ges möjligheten att fÄ anvÀnda konkret ochlaborativt materiel kan de nÄ en högre abstraktionsförmÄga.Metoden vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ undersökningen.

Syftet med undersökningen Àr att belysa gymnasielÀrares och gymnasieelevers förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av skönlitteratur i Àmnet svenska för att sedan jÀmföra resultaten utifrÄn lÀrarperspektivet och elevperspektivet. Uppsatsen bygger pÄ en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av lÀrares och elevers förhÄllningssÀtt till anvÀndning av skönlitteratur i gymnasieskolan. Deltagarna i undersökningen Àr fyra gymnasielÀrare i Àmnet svenska och 103 av deras elever. Studien visar att lÀrarna utgÄr frÄn rÄdande kursplaner, och de försöker att beakta elevernas intressen vid urvalet av skönlitteratur. Deras avsikter med skön-litteraturen Àr bland annat att eleverna ska fÄ lÀsa om existentiella frÄgor, men Àven att eleverna ska fÄ en djupare kunskap om litteratur och dess roll i samhÀllet.

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda Àr ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus pÄ det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnÄ dessa syften har mÄlet varit att undersöka hur en av VÀxjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hÀnsyn till VÀxjö kommuns mÄl och landskapets förutsÀttningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av omrÄdets historia och förutsÀttningar som senare legat till grund för analysarbetet.