Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur specialpedagoger i Är 4-9 kan arbeta med elever som har matematiksvÄrigheter. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder specialpedagoger kan anvÀnda i sitt dagliga arbete. Vilken Àr specialpedagogens roll i detta sammanhang med tanke pÄ elever med matematiksvÄrigheter och dyskalkyli? Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och litteratur har vi sökt fördjupade kunskaper utifrÄn vÄrt syfte med vÄrt arbete. I litteraturdelen lyfter vi fram olika omrÄden som har haft betydelse för vÄrt arbetes genomförande sÄsom matematikinlÀrning, pedagogiska hjÀlpmedel, utredningsmaterial och specialpedagogens roll.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

VÄrt examensarbete handlar om Äldersblandade klasser. VÄrt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur pedagoger i Äldersblandade klasser arbetar med att individualisera undervisningen för varje enskild elev, vad de anser Àr positivt respektive negativt med att Äldersblanda eleverna och hur de ser pÄ sin lÀrarroll. Vi har intervjuat 12 verksamma pedagoger i tvÄ skolor i Mellansverige, som bÄda har tvÄ stycken F-1-2 klasser, för att ta reda pÄ deras instÀllning till Äldersblandade klasser. Litteraturen sÀger att det Àr vanligare att individualisera undervisningen i de Äldersblandade klasserna och att lÀrarna som arbetar dÀr förÀndrar sin lÀrarroll, till att bli mer handledare Àn en lÀrare som bara stÄr och undervisar. Tidigare undersökningar visar att det Àr mÄnga fördelar och nackdelar med att Äldersblanda elever, beroende pÄ hur man vÀljer att se pÄ situationen.

Konflikter Àr nÄgot som ofte förekommer i skolan, dock uppfattas konflikter vanligen som negativa och svÄra att lösa. Litteraturen tar upp konflikters betydelse och vikten av att hantera dem direkt. Konflikthantering Àr avgörande för barns instÀllning till konflikter och möjligheten att uppfatta dem som utvecklande Àr viktigt. Problematiken med genusperspektiv som ett svÄrdefinierat begrepp tas upp och den allmÀna uppfattningen om de olika könen diskuteras. Syftet med denna uppsatsen Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ arbetet med konflikhantering utifrÄn ett genusperspektiv.  Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare uppfattar skillnaderna i att lösa konflikter mellan könshomogena eller könsheterogena grupper.

I uppsatsen stÀlls frÄgan hur lÀrare i religionskunskap pÄ gymnasiet kan anvÀnda sig av sjÀlvbedömning samt om det anvÀnds pÄ ett sÀtt som Àr speciellt utformat för Àmnet. UtgÄngspunkten Àr litteratur om formativ bedömning och sjÀlvbedömning, samt om sjÀlvbedömning i religionskunskap. Fyra lÀrare i religionskunskap intervjuas över mejl, med en metod som Alan Bryman kallar för kvalitativ forskning med personliga intervjuer online. Uppsatsen resulterar i en inblick i hur religionslÀrare anvÀnder sig av sjÀlvbedömning, till exempel genom lÀrarledda diskussioner och uppföljningsmoment i samband med arbeten i skolan. Dessa sjÀlvbedömningsmoment finns ocksÄ beskrivna i litteraturen som föregick undersökningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur Wallenstams introduktionsprogram förhÄller sig till den idealbild som ges i litteraturen. Genom att ta reda pÄ hur personalchefen, avdelningschefer och arbetsgrupper upplever introduktionen för nyanstÀllda och jÀmföra det med bÄde idealbilden och deras egna önskningar Àr förhoppningen att kunna ge rekommendationer.I teorin anges att mÄlet med introduktioner Àr att underlÀtta för den nyanstÀllde att ta till sig de nya kunskaper som denne behöver i sin tjÀnst. Introduktionen syftar Àven till att skapa ett gott första intryck av företaget samt förvÀntningar och gruppsamhörighet. Sammantaget leder det till att personen snabbare kan bidra till företagets resultat, vilket Àven ökar trivseln och sjÀlvkÀnslan hos den nyanstÀllde. Hur ett introduktionsprogram genomförs kan delvis variera beroende pÄ organisation och verksamhet.

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

Syftet med denna studie var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor har om Àldre över 65 Är med depression. Studiens syfte var Àven att beskriva vad som finns i litteraturen om depression hos Àldre över 65 Är. Depression hos Àldre Àr vanligt, underdiagnostiserat och inkorrekt behandlad. Den orsakar dÄligt vÀlbefinnande och ökar vÄrdtyngden och dödligheten.Studien Àr en beskrivande litteraturstudie baserad pÄ arton vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed samt manuellt i Högskolans bibliotek.

Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svÄrigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger pÄ erfarenheter frÄn lÀrare som undervisar vuxna pÄ distans och pÄ lÀst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, dÀr 15 informanter svarat pÄ vilka specifika svÄrigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna frÄn dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svÄrigheter fick kompletteras med de lösningar pÄ desamma som kom fram vid intervjuerna.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Jag har noterat att det i dagens skola existerar exkludering utav elever med behov av sÀrskilt stöd. Detta har fÄtt mig att övervÀga uttrycket ?en skola för alla? som jag under min utbildning har stött pÄ flertalet gÄnger. I litteraturen framgÄr det att skolans ansvar innebÀr att varje individs behov ska frÀmjas och segregering ska undvikas. DÄ jag anser att det finns ett glapp mellan verkligheten och idealet blir det i min mening ett intressant Àmne att undersöka.

Syftet med denna uppsats Àr att pÄvisa skillnader mellan daghem och förskola som verksamheter. Vi vill undersöka pÄ vilket sÀtt förskolan Àr mer pedagogiskt utvecklad och genomtÀnkt Àn daghemsverksamheten var. Uppsatsen bestÄr av litteratur som behandlar relevant forskning kring utvecklingen frÄn daghem till förskola och vad det innebÀr för förskollÀraren. Med stöd av litteraturen valde vi att göra en enkÀtundersökning dÀr respondenterna fick tillfÀlle att fritt besvara frÄgor kring sitt förhÄllningssÀtt till de förÀndringar som har pÄverkat verksamheten och yrkesrollen. Undersökningen Àr gjord pÄ 25 slumpmÀssigt utvalda förskolor i en kommun i SkÄne och bland dessa svarade 17 respondenter.

Det hÀr Àr inte en recension.Normer i den samtida svenska litteraturkritiken.Magisteruppsats i litteraturvetenskap, 2006av Lina SamuelssonSyftet med uppsatsen Àr att föra en diskussion om vilka normer som finns i den nutida litteraturkritiken. TvÄ veckors recensioner, sammanlagt nÀstan hundra stycken, frÄn fem olika dagstidningar har studerats ur ett genusperspektiv.Forskningen om litteraturkritik har bedrivits i begrÀnsad omfattning och görs fortfarande sÄ. OmrÄdet blir ofta förbisett bÄde inom journalistikvetenskapen och litteraturvetenskapen och Àn mer ovanligt Àr en genusmedveten kritikforskning Àven om mÄnga av de debatter som rört litteraturkritik, dÀribland den som bröt ut efter Linda Skugges recension av Björn Ranelids Kvinnan Àr första könet i Expressen, tagit upp feministiska frÄgestÀllningar.Efter en genomgÄng av olika patriarkala tendenser i litteraturkritiken genom tiderna ? bland annat hur kvinnliga författare blivit lÀsta och vÀrderade utifrÄn sitt kön ? analyseras dagens litteraturkritik i tre delkapitel. Det första handlar om olika former av segregering och gemenskap inom litteraturkritiken: vad som recenseras av vem, vilka författare och verk som sÀtts i samband och i vilken kontext verket placeras.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.