SammanfattningSyftet med föreliggande arbete Àr att utifrÄn en fenomenologisk ansats visa en bild av hur livet i grundskolan, vid olika tidpunkter, kan te sig för en elev med högfungerande autism. Hur upplever hon sig sjÀlv och sin situation i skolan vid de olika tillfÀllena och hur förÀndras hennes upplevelse i ett longitudinellt perspektiv?    Hur förstÄr och uttrycker Alice sig sjÀlv och sin identitet?   Hur hanterar och förstÄr Alice sin situation i skolan?   Hur relaterar hon till och kommunicerar med andra?   Hur förstÄr och förklarar hon sina problem?   Hur förstÄr och pÄverkas hon av skolans berÀttelse om henne?För att besvara syftets frÄgestÀllningar har jag utfört ostrukturerade observationer samt informella samtal med eleven vid tre olika tillfÀllen under hennes grundskoletid. Observationer och samtal analyseras och diskuteras sedan i ett longitudinellt perspektiv utifrÄn aktuell forskning, litteratur om autism och fenomenologiska teorier.      Sammanfattningsvis framtrÀder nÄgra generella drag och aspekter sÀrskilt under Alices skoltid.   För det första syns en skillnad i hur hon hanterar sin annorlunda perception och utrycker sin vilja. Under Ärskurs tvÄ tar hon initiativ till att kommunicera sin vilja och sina kÀnslor medan hon under senare Är strÀvar efter att dölja sina reaktioner och drar sig undan.       För det andra hur den strÀvan efter att ta kontakt och kommunicera med andra, bÄde fysiskt och verbalt som syns under tidigare Är senare nÀst intill försvunnit.

Denna uppsats Àr en C-uppsats i socialt arbete. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ och beskriva hörselskadades situation avseende högskolestudier. Fyra specifika frÄgestÀllningar har formulerats: - Hur ser tillgÀngligheten ut, hur ser de formella mötena ut, hur ser de informella mötena ut och pÄ vad sÀtt inverkar hörselskadan?Studien har en kvalitativ ansats med hermeneutiska inslag. Intervjuer har gjorts med sex hörselskadade som berÀttat om sina upplevelser kring sin egen studiesituation.

SammanfattningAutomation har blivit ett allt större verktyg som företag utnyttjar nÀr de vill förbÀttra sin produktivitet, kvalité, effektivitet och Àven för att minska arbetsbelastningen för sin personal. Idag arbetar större företag systematiskt med automation. Det finns dock mÄnga mindre företag som inför automation utan att tÀnka igenom varför eller vad automationen kan skapa för förutsÀttningar. Ett beslut gÀllande införandet av automation kan verka trivialt, men fattar man ett felaktigt beslut kan orsaka stora ekonomiska konsekvenser för företaget.Tydliga beslutsmodeller kan enligt forskare minska andelen felaktiga beslut. Modellerna ger möjlighet att redan frÄn början analysera och diskutera varför automation kan vara ett bra verktyg för företaget.

Överallt ser man resultatet av den bĂ€rbara tekniken, i mĂ„nga öron ser man nĂ„gon form av audiolur. Det kan vara ett bluetooth handsfree till en telefon eller allt som oftast hörlurar till en musikmaskin. MĂ„nga telefontillverkare utvecklar nu egna speciella och ofta bra hörlurar som medföljande tillbehör till telefonen. Detta gör att tillverkare som inte Ă€r knutna till telefonbranschen har ett behov av att utmĂ€rka sig. Företaget Jays har fokuserat pĂ„ att med en unik högtalarkonstruktion, design och ljuddĂ€mpande förmĂ„ga, utmana större tillverkare av portabel audio.

Det du hÄller i dina hÀnder Àr en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ?en bra lÀrare?. Undersökningen, vars syfte Àr att ge en inblick i elevernas perspektiv pÄ fenomenet och dÀrmed öka kunskapen för verksamma lÀrare, bygger pÄ 6 respondenters redogörelser av sin syn pÄ Àmnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjÀlp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.Anledningen till Àmnesvalet och dess inriktning bottnar i sÄvÀl ett eget intresse av att utreda saken nÀrmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit nÄgon forskning pÄ omrÄdet som tar upp just elevernas perspektiv.Resultatet slÄr för det första fast att lÀrares framtoning har en stor pÄverkan pÄ elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (mÄlmedvetenhet). Vidare visar det pÄ ett antal, enligt respondenterna, sÀrskilt betydande drag hos en lÀrare, varav de flesta i varierande grad inverkar pÄ elevernas attityd till och strÀvan i skolan och sina studier.

Denna uppsats behandlar översÀttningen av det spanska företaget Crio-Cords infor-mationsbroschyr om privat lagring av stamceller frÄn navelstrÀngsblod. Den privata lagerhÄllningen anses av mÄnga, dÀribland dr Anders Fasth1, vars expertis jag haft möjlighet att anvÀnda under arbetets gÄng, vara en oÀrlig historia eftersom man i dagslÀget ?inte ser nÄgon nytta med det insamlade blodet? (Fasth, personlig kom-munikation, 2010-04-08). KÀlltexten (KT) Àr ett exempel pÄ alla de etiskt tvek-samma uppdrag som en översÀttare mÄste ta stÀllning till, inte i frÄga om dess inne-hÄll som sÄdant, utan i frÄga om huruvida han/hon aktivt vill ta del av att föra det tveksamma innehÄllet vidare till ett annat sprÄk. KT Àr pÄ ytan en informativ text, och dess huvudsakliga funktion verkar vara den informativa.

Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa den manliga homosexualitetens historia genom ett samhÀllspolitiskt perspektiv men att till det tillföra en konstvetenskaplig analys. Jag vill titta pÄ konsthistorien och se hur den manliga kÀrleken portrÀtteras och hur den har gestaltats. Finns det generella drag ifrÄn de olika epokerna som hÀnger ihop med samhÀllets attityder? Vilken roll spelar religionen? För att begrÀnsa mig har jag valt att behandla vÀstvÀrlden, det vill sÀga Europa och Nordamerika. Det Àr inte för att det inte finns konst med den hÀr sortens motiv i östvÀrlden eller Afrika, men jag vill fokusera mig pÄ vÀstvÀrldens socialpolitiska historia.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen Àr en viktig del av ett samarbete mellan tvÄ eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet dÄ Àr en del av den demokratiska processen, dÀr legitimitet för beslut som tas mÄste visas. Men det Àr inte alltid lÀtt att urskilja vem som Àr ansvarig, för vad ansvarigheten Àr för och mot vem den Àr riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnÄs nÀr den offentliga förvaltningen, bÄde tjÀnstemÀn och politiker, arbetar pÄ ett sÀtt för att utföra sina arbetsuppgifter pÄ bÀsta sÀtt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?FjÀrde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? Àr ett samarbete som prÀglas av governance och nÀtverksbildande.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars Är 2009 och var en hÀndelse som följdes av svensk dagspress under vÄren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och fÄ en ökad förstÄelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? sÄg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna pÄvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan pÄverka allmÀnhetens bild av nyheter.

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom tvÄ inte var rÀdda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, Àr ett exempel pÄ en sÄdan mekanism.Det Àr tydligt att vi ser olika pÄ döden beroende pÄ vilken generation vi tillhör men ocksÄ beroende pÄ vilken erfarenhet vi har av att vara nÀra döden. Den yngsta intervjupersonen sÀger att ju yngre vi Àr desto odödligare tror vi att vi Àr. Hon tror ocksÄ att oron blir större nÀr man fÄtt barn, en tankegÄng som Arlebrink skriver om.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Man har förr trott att fÄgelpar inom mÄnga arter, t ex albatrosser och kungspingviner, Àr varandra trogna livet ut. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ om det finns nÄgot vetenskapligt stöd för sexuell eller genetisk monogami hos nÄgon fÄgelart. Uttrycket ?monogami? kan ha flera betydelser. Social monogami Àr att en individ lever i ett parförhÄllande med endast en partner Ät gÄngen. Sexuell monogami innebÀr att ett par kopulerar bara med varandra, och detta baseras pÄ observationer.