Teknik Àr idag en integrerad och betydelsefull del av vÄrt samhÀlle och vÄrt affÀrsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlÀttar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affÀrslivet Àr följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingÄs mellan en bestÀllare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrÀttsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förstÄelse för varför klausulen bör skrivas pÄ det sÀtt som anges i uppsatsen analyseras gÀllande rÀtt, praxis och tillÀmpliga tolkningsprinciper pÄ omrÄdet.Uppsatsen belyser de grundlÀggande problem som ÀganderÀttsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rÀttigheter samt de inbyggda motsÀttningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssÀtt bör hÄllas nÀr man skriver en immaterialrÀttslig klausul i IT-systemleveransavtal istÀllet för att försöka fördela ÀganderÀtten till de immateriella rÀttigheterna mellan parterna.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta omrÄden. För att fÄ en större inblick i SFI gjordes dÀrför denna kvalitativa studie över lÀrares syn pÄ undervisning inom SFI med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lÀrare ser pÄ sÄvÀl sin egen undervisning som undervisning inom detta omrÄde i stort. Vidare frÄgar sig författarna hur lÀrare ser pÄ de sprÄkliga omrÄdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt lÀs- och skrivförmÄga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhÀlle, SFI-undervisning och individ, som uppstÄtt under pÄgÄende studie.

I detta arbete har elevers dialoger under, och Äsikter om, laborationsarbete i kemi i grundskolans Är 8 analyserats med hjÀlp av epistemologiska drag. Metoden som beskrivs i denna uppsats kan anvÀndas för analys av elevernas dialoger, till exempel för att faststÀlla kriterier för en lÀmplig gruppindelning. Resultaten tyder pÄ att lÀraren bör styra valet av elevens labb-partner.Mina resultat pekar pÄ att eleverna skapar större del av sin förstÄelse i dialogen med sin labb-partner och inte i dialog med lÀraren. Eleverna sjÀlva rankar dock betydelsen av en labb-partner förhÄllandevis lÄgt och sÄ Àven betydelsen av lÀroboken och laborationen för sin förstÄelse. De prioriterar dÀremot sina tidigare erfarenheter högt nÀr det gÀller att förstÄ en naturvetenskaplig egenskap.Eleverna verkar ha svÄrt att inlemma vardagliga begrepp i naturvetenskapliga sammanhang, vilket dÄ kan medföra att det Àr lÀraren som mÄste visa eleverna att vardagliga begrepp har sin plats och relevans Àven inom naturvetenskapen.

Detta examensarbete har utförts med Elof AB som uppdragsgivare. Elof AB Àr ett företag som tillverkar lyftanordningar för att lyfta tunga gods inomhus. Dessa tillverkas i mycket smÄ serier och Àr ofta kundanpassande med olika tillval. Uppdraget bestod av att omkonstruera den befintliga drivenheten D300. HuvudmÄlet var att förÀndra dagens förarplats genom att förbÀttra sikten, ergonomin, göra den mera lÀttillgÀnglig samt analysera problem som kan finnas med dagens förarplats och ÄtgÀrda dessa.För att fÄ en djupare inblick och förstÄelse i problemet genomfördes ett antal olika analyser vilka mynnade ut i en kravspecifikation som Elof godkÀnde.

Studiens syfte Àr att undersöka och analysera vad personal pÄ LSS institutioner gör isituationer dÀr brukarna har ett utagerande-och/eller sjÀlvdestruktivt beteende samt vilkasvÄrigheter de upplever i dessa situationer. FrÄgestÀllningarna Àr 1. Hur handlar personalen isituationer dÀr brukare Àr utagerande? 2. Hur upplever personalen det Àr att arbeta medutagerande situationer utifrÄn lagstiftningen? 3.

I dagens samhÀlle stÀlls det stora krav pÄ sÀker utrymning av en byggnad eller anlÀggning. Enligt Boverkets byggregler, BBR, som Àr en svensk regelsamling för byggande ska det sÀkerhetsstÀllas tillfredsstÀllande utrymning vid brand nÀr byggnader eller anlÀggningar utformas. En viktig och avgörande faktor för att utrymning sker pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr utrymningstiden. En vÀsentlig arbetsuppgift brandingenjörer har Àr dimensioneringen av byggnadernas eller anlÀggningarnas brandskydd och sÀkerstÀlla att förhÄllandena vad avser en tillfredsstÀllande utrymning efterstrÀvas. NÀr det kommer till utrymning finns en rad olika berÀkningsmodeller att tillgÄ i form av handberÀkningar och datorprogram.

Afghanistan Àr ett land dÀr motsÀttningen mellan tradition och modernitet har kÀnnetecknat hela 1900-talet. Skillnaderna mellan utvecklingen i stÀderna och i landsbygden Àr stora vilket Àr en av orsakerna till att landet har splittrats. Olika moderniseringsförsök har utgjorts av olika utomstÄende aktörer under de senaste 100 Ären. Denna undersökning fokuserar pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ olika perioder dÀr man har försökt att modernisera Afghanistan. Det första exemplet Àr Sovjetunionen, frÄn Är 1973 fram till Är 1991.

SAMMANFATTNINGDet finns flera exempel pÄ företag som Àr framgÄngsrika och som karaktÀriseras av att de har en stark företagskultur. En god företagskultur framhÄlls vara betydelsefull för ett företags anseende och framgÄng sÄvÀl som för medarbetares förbindelse till företaget. Forskning om Àmnet företagskultur har gjorts och presenterats inom ramarna för akademin sÄvÀl som för företagsledningar. SynsÀttet pÄ företagskultur som ett effektivt men subtilt styrverktyg utgör ett gemensamt drag i mycket av den tidigare forskningen. Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur företag arbetar med att skapa och upprÀtthÄlla en företagskultur samt hur medarbetare förhÄller sig den.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman TvÄsam (1949), 1 med hjÀlp av berÀttartekniska analysverktyg sÄsom berÀttarnÀrvaro, karaktÀrsgestaltning, metatextualitet, komposition och sprÄk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som anvÀnts i textens diskuterats med avseende pÄ effekten för lÀsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförvÀntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan dÀr poÀng och mening kan utlÀsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sÀgas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. TvÄsam kan sÀgas handla om skrivandet och en lÀsning av TvÄsam kan sÀgas vara ett sökande efter mening.

Under mÄnga Är har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler mÀn har börjat visa intresse för mode. DÄ mÄlgruppen vuxit har Àven detaljhandeln fÄtt expandera, och det ses som viktigt att förstÄ konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process dÀr konsumenter vÀljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. PÄ grund av den traditionella synen pÄ shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsomrÄde. Den forskning som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ unga manliga konsumenter utifrÄn kvantitativa metoder, varav mer djupgÄende studier saknas pÄ Àldre mÀn och deras köpbeslutsprocess.

Detta examensarbete Àr ett nedslag mitt i arbetet med ett konstprojekt som i enkla drag innebÀr att jagfilmar en lÀrares interaktion med sina elever och dÀrefter i ett videoverk, med hjÀlp av en skÄdespelarerekonstruerar lÀrarens sociala interaktion fast utan elever som motspelare. Jag vill anta de utmaningarsom denna idé om gestaltningsmetod innebÀr stÀllt i relation till min intention om att i videoverketuttrycka kontrasten: en ensam lÀrare som Àr upprymd av kÀnslan av gemenskap och social interaktionmed sina elever (som inte finns dÀr).UtifrÄn ett utbildningsvetenskapligt perspektiv skulle man kunna jÀmföra min idé omgestaltningsmetod med en livsvÀrldsfenomenologisk metodologi eftersom jag i min rekonstruktion avlÀrarens lektionsarbete tar bort en förutsÀttning i lektionsarbetet - eleverna. Jag har dÀrför valt att itexten relatera arbetsprocessen med mitt videoprojekt utifrÄn ett livsvÀrldsfenomenologiskt perspektivpÄ klassrumsobservation. Jag diskuterar i texten hur vi under arbetet med rekonstruktionen av lÀrarensinteraktion observerade olika förgivettaganden (som lÀrarens rörelsemönster, blickar ellerförhÄllningssÀtt till datorer i klassrummet). Dessa förgivettaganden handlar bl.a.