Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med föreliggande studie har varit att skapa en djupare förstÄelse kring hur nÄgra flyktingar upplever sin etniska identitet och hur de har anpassat sig till det nya samhÀllet. Vidare har Àven syftet varit att se ifall studentrollen kan fungera som nÄgon form av social kompensation för en eventuellt bristande etnisk identitet hos dessa flyktingar. För att undersöka detta utfördes en kvalitativ studie, bestÄende av sex djupintervjuer. Dessa ufördes pÄ fem kvinnor och en man pÄ en högskola i södra Sverige, Äldern varierade mellan 20-26 Är. Resultatet visade att tre av intervjupersonerna uppvisade integrerad anpassningsstrategi, dessa personer uppvisade Àven en stark etnisk identifikation.

Denna vetenskapliga undersökning granskar relationen mellan nationella och lokala kursplaner i Ă€mnena Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A. Det som har granskats Ă€r vad som finns kvar, förĂ€ndras eller tagits bort frĂ„n de nationella kursmĂ„len till de lokala kursmĂ„len samt att se om det finns nĂ„gra gemensamma drag mellan de olika lokala kursmĂ„len i de tre separata Ă€mnena. Undersökningen syftar till att se vad som överförs, förĂ€ndras eller tas bort frĂ„n de nationella kursplanerna till de lokala kursplanerna. Undersökningen Ă€r av dekonstruktivistisk karaktĂ€r dĂ€r utgĂ„ngspunkten Ă€r tre lokala kursplaner i Historia A, Svenska A och Idrott och hĂ€lsa A frĂ„n ett gymnasium i Sverige. Ämnena Ă€r förankrade i de nationella kursplanerna som presenteras pĂ„ Skolverkets hemsida.

Syftet med arbetet Àr att utifrÄn beskrivningen av den nuvarande fysiska miljöns utseende pÄ tre skolor Ärskurs 7-9 kunna faststÀlla elevernas trivsel och hÀlsa.Av de tre skolorna som undersöktes var en skola nyrenoverad sedan byggnationen pÄ 1960-och 1970 talet. För att ge en sÄ grundlig bild av elevens hÀlsa och trivsel bestÄr studien av en kombination av kvalitativ- och kvantitativ forskning. Den senare delen förs i en enkÀtundersökning för att faststÀlla den nuvarande upplevelsen av rummen det vill sÀga den kvantitativa. Intervjuerna Àr gjorda för att ge en bild av elevens hÀlsa och vÀlbefinnande i de olika rummen. Den sista delen Àr en del för personal som dÀr beskriver den fysiska miljöns betydelse i "en skola för alla".Tanken med studien Àr att den ska kunna anvÀndas som verktyg för att kunna pÄvisa problem med den fysiska miljön för vissa elever.

I denna uppsats analyseras och jÀmförs fyra olika gymnasielÀroböcker inom historieÀmnets A-kurs. En vÀsentlig avgrÀnsning som görs Àr att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att belysa skillnader och likheter lÀromedlen emellan, med avseende pÄ presentation och historiesyn. En mÄlsÀttning med studien Àr vidare att den ska kunna ha en praktisk anvÀndning genom att underlÀtta valet av lÀroböcker för gymnasielÀrare. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture LÄngströms lÀroboksanalys, hÀmtad ur hans avhandling Författarröst och lÀrobokstradition ? en historiedidaktisk studie.

Detta Àr slutrapporten som sammanbinder alla de olika delarna i vÄrt examinationsarbete för programmet ?Bygg och AnlÀggning? vid samhÀllsbyggnadsinstitutionen med inriktning mot mÀtning. Rapporten innehÄller i stora drag hur idén tog form och utvecklats och hur vi gÄtt tillvÀga genom projektets gÄng samt vilka val med motivation vi gjort vid vissa vÀgskÀl i projektet. Vi valde att göra en enkel manual/checklista med tillhörande felsökningsguide som frÀmst riktar sig till arbetsledning och maskinförare. Efter vi gÄtt en kurs i maskinstyrning sÄ insÄg vi att det inte finns sÄ mycket kursmaterial och hjÀlpmedel i Àmnet och att behovet av detta Àr stort idag dÄ maskinstyrningsomrÄdet expanderar kraftigt pÄ marknaden.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra nÄgot tillsammans, ha förbindelse med ellergöra nÄgon annan delaktig i nÄgot. Kommunikation kan ha som mÄl att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och nÀrstÄende en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker pÄ icke-verbal vÀg. Socialstyrelsen sÀger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsomrÄde Àr bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna Àr att ha förmÄga till att kommunicera med patient, nÀrstÄende, personal ochandra pÄ ett respektfullt, lyhört och empatiskt sÀtt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/nÀrstÄende i onkologiskvÄrd samt att se hur man kan förbÀttra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: LitteraturgenomgÄng. Artiklarna Àr sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvÄrighet för bra kommunikation.

Syftet med detta arbete Àr att försöka definiera vad som gör en lÄt framgÄngsrik. Detta görs i tre steg genom hÀnvisning till existerande litteratur, intervjuer med branschmÀnniskor och med en analysmall baserad pÄ litteraturen och intervjuerna. Med hjÀlp av mallen analyseras sedan femton lÄtar för att styrka eller förkasta de pÄstÄenden som görs i litteraturen och intervjuerna.I litteraturen nÀmns bland annat melodins och refrÀngernas betydelse för lÄtens framgÄng. Vidare diskuteras att harmoniken inte bör ta för stor plats, utan skall fungera som en transportstrÀcka för melodin. En till punkt som nÀmns Àr att refrÀngerna idag har större utrymme Àn vad de tidigare har haft.MÄnga av ovanstÄende punkter nÀmns Àven i intervjuerna.

Anledningen till detta examensarbete Àr att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste lÀroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehÄller en intervjustudie dÀr fem lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till momentet bollekar och bollspel i Àmnet idrott och hÀlsa. I examensarbetet presenteras ocksÄ i korta drag idrottsÀmnets förÀndring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras Àven studier kring skolÀmnet idrott och hÀlsas pÄverkan av idrottsföreningar och idrottslÀrares strÀvan att göra Àmnet roligt.

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (SÄ lÀnge vi bÄda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality.

Den hÀr uppsatsen behandlar attityden till och anvÀndningen av den egna dialekten hos högstadieelever pÄ en skola i Lycksele i södra Lappland, VÀsterbottens lÀn. Eleverna fick svara pÄ en enkÀt och ett antal blev dÀrefter inspelade. Inspelningarna transkriberades och analyserades med hÀnsyn till dialektala drag. Resultatet blev att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors anvÀndning av dialekt, och Àven mellan elever som sökt ett teoretiskt och elever som sökt ett praktiskt program pÄ gymnasiet. Av de inspelade eleverna var det en som sa sig tala dialekt utan att göra det, och en som talade vÀldigt mycket dialekt men som ville sluta. Mina slutsatser Àr att ungdomarnas framtidsplaner pÄverkar anvÀndningen av dialekt, och framtidsplaner mÀttes i val av gymnasieprogram och om det fanns en önskan att stanna pÄ eller lÀmna orten. I slutÀnden Àr det individerna sjÀlva som avgör om de vill fortsÀtta tala dialekt eller inte.

Mitt examensarbete innefattar en fönsterutredning för radhusomrÄdet SkeppsvÀgen i BÄlsta. FastighetsÀgare Àr HÄbohus AB och examensarbetet har skrivits för Skanska Sverige AB. Arbetet har skrivits pÄ plats i BÄlsta dÀr Skanska Direkt AB har eget kontor och erhÄller idag totalentreprenaden för renovering av SkeppsvÀgen. Arbetets syfte Àr att klart och tydligt redovisa eventuell effekt och energibesparing vid byte av befintliga fönster och altandörrar.Undersökning av fönster och altandörrar har gjorts okulÀrt, med vÀrmekamera och med fuktkvotsmÀtare. Vid den okulÀra besiktningen noterades fÀrgslÀpp pÄ fönster.

Syftet med denna studie Àr att undersöka förhÄllandet mellan klassrumsmiljö och lÀrares undervisningsstil, med hÀnsyn till aspekter som genus och elevers inflytande. Att undersöka om lÀrarnas sÀtt att lÀra ut pÄ pÄverkas av eller pÄverkar miljön de jobbar i. Ser det olika ut i klassrum dÀr mÀn respektive kvinnor arbetar och i sÄ fall varför? Har de olika stilar att lÀra ut pÄ? Som metod valde jag att göra bÄde intervjuer och observationer. Jag gjorde halvstrukturerade intervjuer för att fÄ rikare svar.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fÀmja hÀlsa genom nÀringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.