Uppsatsens syfte Àr att redogöra för hur de tvÄ apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek HjÀrtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter sprÄkligt i de verksamhetspresentationer som Äterfinns pÄ deras webbplatser. Med hjÀlp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten sprÄkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förstÄelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhÀllsförÀndringar som skett de senaste Ärtiondena. Resultatet av analyserna visar att de tvÄ apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten sÄvÀl som den egna verksamheten pÄ olika sÀtt.

Det finns grupper av ungdomar som varken mĂ„r fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero pĂ„ stora förĂ€ndringar i samhĂ€llet som stĂ€ller ökade krav. Jag vill tillĂ€gga att skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa innehĂ„ller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat vĂ€lmĂ„ende bland ungdomar. Ämnet idrott och hĂ€lsa kan innehĂ„lla moment som berikar vĂ„ra liv pĂ„ flera olika sĂ€tt. DĂ€rför vill jag som blivande lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa undersöka om Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan pĂ„verka ungdomars hĂ€lsa, syftet med detta arbete Ă€r alltsĂ„ att undersöka vilken betydelse Ă€mnet idrott och hĂ€lsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hĂ€lsa. Arbetets problemprecisering Ă€r: Vilken betydelse kan Ă€mnet idrott och hĂ€lsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hĂ€lsa? En enkĂ€tundersökning genomfördes pĂ„ sammanlagt 65 högstadieelever frĂ„n skolĂ„r 6-9.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och problematisera den ideale medborgaren i Lgr11 och Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009). En kvalitativ textanalys av de bÄda lÀroplanerna har genomförts för att undersöka karakteristiska drag och fÀrdigheter hos den ideale medborgaren, samt bakomliggande filosofier och begrÀnsningar.De tvÄ lÀroplanerna och deras medborgarideal Àr pÄ mÄnga sÀtt vÀldigt lika varandra, men de olika pÄverkansfaktorerna leder dem till olika uttryck av deras demokratiska grundtanke. Analysen visar att de bÄda lÀroplanerna ligger i linje med den internationella lÀroplansutvecklingen vad gÀller sitt demokratiska medborgarskapsideal, men att Making the PYP happen: A curriculum framework for international primary education (2009) pÄvisar en mer konsekvent och aktiv tolkning av den demokratiska medborgaren. De tvÄ lÀroplanerna Àr grundade i olika pedagogiker och lÀroplanskoder, nÄgot som pÄverkar elevens relation till stoffet och dÀrmed Àven beskrivningen av den ideale medborgaren. Som andra lÀroplaner Àr de formulerade pÄ ett sÀrskilt sÀtt av sÀrskilda anledningar, nÄgot som krÀver en medveten hÄllning hos de lÀrare som vill utbilda demokratiska och kÀllkritiska medborgare ? i enlighet med lÀroplanen!.

Detta examensarbete handlar om hur berÀttandedrama kan stimulera till samspel och kommunikation mellan barnen och om hur barns lÀrande kan uppstÄr under dessa omstÀndigheter. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som ser lÀrande som socialt och kontextuellt betingat. Av sÀrskilt intresse Àr hur barnen samspelar och kommunicerar med varandra under berÀttandedramats tre omrÄden: berÀttande, bokskapande och drama. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjÀlp av videoobservationer vid nio aktivitetstillfÀllen. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framtrÀder fyra utmÀrkande drag som de som i huvudsak kÀnnetecknar kommunikation och samspel mellan barnen under berÀttandedrama, nÀmligen barnens tendens att: anvÀnda konkreta föremÄl och egen kropp vid samspelet, ge och söka bekrÀftelse, stötta varandra och förhandla med varandra.  Sammantaget prÀglas barns samspel och kommunikation under berÀttandedrama av konkretisering, bekrÀftelsebehov, stöttning och förhandling.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Abstract För att vi i fortsÀttningen skall kunna ha ett allmÀnt försÀkringssystem med legitimitet, krÀvs det att tron pÄ systemet Àr sÄ pass stark att det inte finns en kÀnsla av att det gÄr att fuska sig till förmÄner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. HuvudmÄlet Àr snarare att minska felen och fusket för att upprÀtthÄlla rÀttsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns fÄr vi ett brÀckligt system som nÀr som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen Àr att analysera sjÀlva fenomenet bidragsfusk med hjÀlp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.

AbstractEn förklaring till Irakkriget tror vi inte kan finnas i vare sig retoriken eller i pÄstÄendet om att det var ett folkrÀttsligt legalt internationellt sanktionerat krig. Detta Àr en teoriprövande studie dÀr de tvÄ teoretiska perspektiven i statsvetenskaplig internationell politik; Marxism och Realism undersöks, vi vill se om de bÀttre kan förklara varför USA invaderade Irak. Huvudproblemet i uppsatsen Àr att identifiera orsakerna till varför Irakkriget blev ett faktum. Vi gÄr i b-uppsatsen igenom olika perspektiv inom respektive skola och redogör i kortfattade drag för dess synsÀtt. Vi har samlat in material bÄde om Irakkriget i sig och om de teorier vi vill pröva.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ ökad förstÄelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och lÀsa. Det tillvÀgagÄngssÀtt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-Äringar och 10 stycken 8-Äringar intervjuats.Resultatet av vÄr studie visar pÄ att barns uppfattningar om skriftsprÄket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter sÄsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar sjÀlva. Det framkommer Àven att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende pÄ den kunskap de besitter, dÀr de Àldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har ocksÄ i vÄrt resultat kommit fram till att barnen inte blir lÀsta för i den utstrÀckning, som utifrÄn oss och vÄrt bakgrundskapitel, vore önskvÀrt.

I denna uppsats genomför jag med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framstÀlls i fyra lÀromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolÄr. Fokus i undersökningen ligger pÄ om det i lÀroböckernas framstÀllningar förekommer spÄr av ett vi- och dom-perspektiv och pÄ vilka sÀtt eventuella sÄdana spÄr yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spÄr av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra lÀroböckerna i nÄgon grad. Till viss del stÀlls ett tillsynes homogent ?vi? i relation till ett tillsynes homogent ?dom?.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Uppsatsen handlar om second moverföretag och dess etablering pÄ marknaden. Sju 2Mo-företag har intervjuats för att finna gemensamma drag i dess etablering i tre steg: förutsÀttningar, strategi och hinder. De flesta 2Mo-företagen har vid sin etablering haft tydliga komparativa fördelar gentemot sina respektive konkurrenter. Det framgÄr att de komparativa fördelarna lÀgre kostnad och differentiering har stor betydelse vid etableringsbeslutet. Det har varit svÄrt att identifiera huruvida företagens timing varit god.

Detta examensarbete handlar om hur olika bearbetningssÀtt för text fungerar för sina mÄlgrupper. Syftet med studien Àr att jÀmföra sprÄkliga faktorer i textbearbetningar pÄ Tydlig svenska och LÀttlÀst, samt att undersöka hur dessa faktorer upplevs av lÀsare med funktionsnedsÀttningar. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar: kvantitativ textanalys och kvalitativa intervjuer. Textanalysen syftar till att lyfta fram sÀrskiljande textuella drag i tvÄ bearbetningar pÄ LÀttlÀst och Tydlig svenska. Dessa textfaktorer ligger sedan till grund för fem intervjuer med representanter för de funktionsnedsÀttningar som ingÄr i mÄlgruppen samt en kontrollgrupp.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.