Bakgrund: I Sverige Àr prevalensen av diagnosen Aspergers syndrom cirka 7,2 till 11 per 10 000 individer. Aspergers syndrom definieras som ett omfattande tillstÄnd med flera typiska drag frÄn det autistiska spektrumet men med en normal eller hög intelligensnivÄ. Genom att beskriva hur det Àr att leva med Aspergers syndrom kan en ökad förstÄelse uppnÄs för denna typ av sociala och kÀnslomÀssiga svÄrigheter. Syfte: Att belysa hur det Àr att leva med Aspergers syndrom ur ett individperspektiv. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie och elva vetenskapliga artiklar granskades kritiskt, analyserades och resulterade i fem kategorier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlÀrd kunskap i tvÄ grundskolor och förvÀntad förkunskap nÀr man börjar pÄ gymnasiet ? frÄn textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrÀdderi/ mode/ design. Min hypotes var att det Àr ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gÄng att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillÀrare och hantverksprogrammets yrkeslÀrare, men Àven ett kunskapsglapp.  Denna uppsats Àr Ä ena sidan hypotetiskt deduktiv, dÄ det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp frÄn grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sÀtt, genom anvÀndning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vÄrt bakgrundsavsnitt nÀrmar vi oss en begreppsförklaring sÄ vÀl som en spegling av det utomhuspedagogiska fÀltet. Detta görs ur ett historiskt sÄvÀl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:VÄr studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som sÀrskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer, pÄ sÄ vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vÀnt oss till Ätta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och dÀrmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi Àr intresserade utav.RESULTAT:VÄrt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden stÀller höga krav pÄ pedagogen. Det egna engagemanget Àr nödvÀndigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka förskole- och grundskolebarns förestÀllningar om kÀllsortering samt sophantering. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur barn tÀnker om Àmnet sopor/skrÀp, vad Àr skrÀp enligt dem och varför sorterar vi vÄra sopor? Examensarbetet utgÄr ifrÄn kvalitativa intervjuer av tio barn frÄn förskolan respektive grundskolan. Efter bearbetning av intervjusvaren presenterar vi dem i stapeldiagram dÀr man kan se likheter och skillnader mellan Älderskategorierna. DÀrefter har vi genomfört olika jÀmförelser bland nÄgra av barnen för att se om det Àr Älder, kunskaper eller intresse som Àr beroende av vad barnen svarar.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en stor del av distriktssköterskans arbete pÄ en hÀlsocentral. Arbetet innebÀr att bedöma, hÀnvisa, ge rÄd och stöd, samt utföra omvÄrdnad. Distriktssköterskan mÄste anpassa sitt arbete och sina beslut efter ekonomiska, tekniska, organisatoriska och vetenskapliga aspekter.Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrÄdgivning pÄ en hÀlsocentral.Metod: En kvalitativ deskriptiv metod anvÀndes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor frÄn sex olika hÀlsocentraler. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Vid analysen framkom sex huvudkategorier; ett professionellt bemötande Àr viktigt för patienterna, organisation och struktur Àr avgörande för arbetet, arbetsmiljön pÄverkar arbetet pÄ olika sÀtt, kollegialt samarbete pÄ arbetsplatsen Àr betydelsefullt, nÄgra omrÄden kan förbÀttras, svÄrigheter och utmaningar finns i arbetet.

SAMMANFATTNINGTitel:Outsourca eller icke outsourca; det Ă€r frĂ„gan!?En kvalitativ studie om de bakomliggande motiven till varför företag vĂ€ljer att outsourca ekonomihanteringen Ämne:FöretagsekonomiProgram:TurismprogrammetFörfattare:Jessica Karlsson, Maria Lund och Angelica OlssonHandledare:Thomas KarlssonBakgrund:Under mĂ„nga Ă„rtionden har organisationer bestĂ„tt av fast anstĂ€lld personal som kontinuerligt utbildats till att bli experter pĂ„ en specifik arbetsuppgift. Utvecklingen av fenomenet outsourcing bidrog till en ökad möjlighet för företag att istĂ€llet fokusera sina resurser pĂ„ kĂ€rnverksamheten. Utkontraktering av de delar av en verksamhet som inte hör till kĂ€rnkompetensen gör det lĂ€ttare för företag att pĂ„ ett flexibelt sĂ€tt anpassa sin organisation efter omvĂ€rldens förĂ€nderliga krav. Ett företags ekonomienhet anses vanligtvis inte vara en kĂ€rnfunktion, vilket medför att detta system ofta outsourcas.Syfte:Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera vilka motiv som ligger till grund för varför företag har sin ekonomifunktion outsourcad.

FörsÀkringskassan har pÄ sista tiden varit ett föremÄl för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handlÀggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handlÀggarna kring vikten av att arbeta med hÀnsyn till individen. Studiens syfte Àr att studera de redskap och arbetssÀtt som anvÀnds av FörsÀkringskassans handlÀggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrÄn ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med nio handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan som arbetar med sjukpenningsÀrende pÄ enheten fördjupad utredning.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ olikheter, möjligheter och svÄrigheter att möta olikheter och hur de ser pÄ sin kompetens i förhÄllande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges lÀsaren en tillbakablick över hur man sett pÄ olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser pÄ det i dag. Vidare presenteras en genomgÄng av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lÀrarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak pÄ ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data Àr halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika Äldrar.

BAKGRUND:Forskning visar att monotona inlÀrningsmetoder gör att eleverna förlorar intresset förmatematik. Detta anser vi vara intressant för vÄr kommande profession som lÀrare och serdet som vÄr uppgift att skapa en lÀrandemiljö som inspirerar eleverna till vidareutveckling.SYFTE:Syftet med studien Àr, att ta reda pÄ hur pedagogerna upplever att de arbetar och hur deskulle vilja arbeta, för att hÄlla elevernas motivation uppe och inspirera alla elever tillvidareutveckling vad det gÀller Àmnet matematik.METOD:Studien Àr genomförd med en kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi valt redskapet self reportvilka har besvarats av nio verksamma lÀrare.RESULTAT:Resultatet i vÄr studie visar, att de gemensamma drag som vÄra respondenter har, nÀr detgÀller hur de upplever att de arbetar för att motivera och inspirera sina elever tillvidareutveckling i matematik, var att variera undervisningsmetoderna, kommuniceramatematik och verklighetsanknyta undervisningen. Genom att möta varje elev pÄ dennesnivÄ och förutsÀttningar göra matematiken intressant upplevde respondenterna att elevernasmotivation ökade..

I takt med samhÀllets utveckling blir vi allt mer jÀmstÀllda och i samband med jÀmstÀlldhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jÀmlika. Det som en gÄng i tiden var kvinnogöra Àr idag nÄgot bÄde mÀn och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar dÀrför Àven den hierarkiska ordningen förÀndras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare Àr idag enbart en ledare och inte som den en gÄng var, en man.Vi har sedan lÀnge tillbaka fÄtt lÀra oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Att föra en dialog med en virtuell karaktÀr blir ett allt vanligare fenomen, till exempel som interaktiv kundtjÀnst pÄ en hemsida, att testa agentens grÀnser och vara otrevlig och förolÀmpa den virtuella agenten Àr en förekommande hÀndelse likasÄ. Virtuella karaktÀrer blir ofta representanter för könsstereotyper, i vÀrsta fall kopplas den förolÀmpning som ges till agenten ocksÄ till stereotypens motsvarighet i det verkliga livet. Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om virtuella agenter med olika visuella genus blir behandlade olika. Loggade chatdialoger mellan högstadielever och virtuella agenter analyserades, resultaten pekar pÄ att ju fler feminina drag en virtuell agent har desto mer förolÀmpningar fÄr agenten. Detta visar att det Àr viktigt att ta hÀnsyn till virtuella agenters genus vid design av dessa agenter, dÄ förolÀmpning uppstÄr i olika mÀngder trots att agenterna i övrigt Àr identiska..

Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar pÄ hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstÄs utifrÄn hur de reflekterar om, motiverar och vad de berÀttar om dem. FrÄgestÀllningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder pÄ, hur de framstÀller och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsÀtts att de tvingas rationalisera och vÀlja ut nÄgra fÄ personer att bevaka, nÄgot man fÄr stöd för i intervjuerna. UtifrÄn en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrÄn samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett vÀldigt grundlÀggande drag som man söker efter för att finna gÀrningsmÀn. Det framkommer att det finns flera sÀtt att reagera pÄ ett brott, dÀr en reaktion Àr att gripa gÀrningsmannen.