Enligt LÀroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fÄmöjlighet att utvecklas utan begrÀnsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det Àr viktigt att vi pedagoger ÀruppmÀrksamma pÄ hur flickor och pojkar framstÀlls i böckerna. Vi har dÀrförvalt att studera ett antal bilderböcker som mÄnga barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vÄr uppsats Àr att se hur flickor och pojkarframstÀlls och se om vi kan utlÀsa nÄgra genusstereotyper. Vi har tittat pÄ hurmÄnga av karaktÀrerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktÀrernabeskrivs utifrÄn utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutlÀsa genusstereotypa drag..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna som arbetar med ASL bedömer att elevernas lÀsförmÄga utvecklas i arbete med metoden. LÀsförmÄgan definieras utifrÄn de fem dimensionerna vilka Àr fonologiskmedvetenhet, ordavkodning, lÀsförstÄelse, flyt i lÀsningen och lÀsintresse. Studien genomfördes med ett kvalitativt elektroniskintervjudokument som metod. Nio svar har analyserats varav tre pÄ djupet. Resultatet i studien visar pÄ att pedagogerna i stora drag Àr positiva till att metoden ASL bidrar till utvecklingen av elevers lÀsförmÄga.

En typ av medborgardialoger som visat sig populÀr för att lÄta samhÀllsgrupper som annars fÄr svÄrt att göra sig hörda i samhÀllsdebatten komma till tals Àr olika typer av rÄd och samrÄd. RÀtten till samrÄd Àr i mÄnga fall Àven lagstadgat för dessa grupper och i mÄnga fall lyfts intresseorganisationer fram som nyckelaktörer i samrÄdsförfarandet, vilket gör att samrÄdsförfarandet mer uppvisar korporativistiska Àn pluralistiska drag. Baserat pÄ dessa utgÄngspunkter Àmnar denna uppsats undersöka hur samrÄdsförfarandet kan förstÄs som demokratisk praktik och vilka förutsÀttningar samrÄdsförfarandet har att uppnÄ legitimitet i medborgarnas ögon. Studien inriktar sig pÄ samrÄdsförfarandets utfall i fallet finsksprÄkig förvaltning i svenska kommuner enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk och identifieringen av faktorer som pÄverkar hur det finska förvaltningsomrÄdets samrÄdsgrupper arbetar och fÄr genomslag. Studien baseras pÄ kommunala dokument som handlingsplaner och reglementen för samrÄden i det finska förvaltningsomrÄdet för att kunna ge en inblick i processens transparens och fÄ en inblick i vad kommunerna sjÀlva valt att belysa och lÀgga tyngd pÄ.

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Barn har ett naturligt behov av rörelse. Vi mÀnniskor har kroppar som under miljoner Är utvecklats och Àr byggda för aktivitet. Syftet med arbetet har varit att undersöka elever i Är 2 behov av rörelse under en stillasittande lektion i skolan. Ett vidare syfte var att undersöka hur en lÀrare kan agera dÄ eleverna eventuellt inte skulle orka koncentrera sig genom hela lektionen utan rast. De frÄgestÀllningar jag utgÄtt ifrÄn lyder: Hur lÀnge kan elever i Är 2 arbeta koncentrerat utan rast innan de tappar fokus pÄ skolarbetet? PÄ vilket sÀtt tar sig detta uttryck? Hur agerar lÀraren dÄ klassen eventuellt inte orkar koncentrera sig under en lektion? För att studera detta har jag observerat samma klass vid tre olika tillfÀllen under en 80 minuter lÄng lektion.

IntensivvÄrdspatientens utsatthet Àr vÀldokumenterad. Deras livsvÀrld prÀglas bland annat av stress, maktlöshet, brist pÄ kunskap och kommunikation, sÄrbarhet och inre kaos. Patienter som vÄrdas pÄ intensivvÄrden befinner sig i ett rum dÀr det finns mycket avancerad teknisk apparatur och mÄnga stimuli frÄn omgivningen. Detta kan upplevas som en trygghet men ocksÄ som skrÀmmande och livshotande. VÄrdpersonalen har olika arbetsuppgifter och vad de gör i periferin uppmÀrksammas av patienten, dÀrför Àr det av intresse att undersöka vad vÄrdpersonalen arbetar med inne pÄ patientrummet vid icke patientnÀra kontakt samt hur de arbetar.

En rad empiriska resultat har pÄ senare tid pÄvisat en brist pÄ nya, smÄ och snabbt vÀxande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar Àr det bara en liten andel som ens försöker att vÀxa och en Ànnu mindre andel som kommer att vÀxa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag vÀxer inte alls och detta Àr normaltillstÄndet för ett litet, ungt och Àgarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel smÄföretagare inte har nÄgon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det Àr möjligt att bibehÄlla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmÀrksammats sedan lÀnge tar man i den mesta forskningen inte hÀnsyn till smÄföretagarnas tillvÀxtvilja, vilket Àr ett skÀl till att kunskapen om smÄföretags tillvÀxt Àr begrÀnsad.Intentionen med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det Àr att smÄföretagare inte vill lÄta sina företag vÀxa, varför dessa smÄföretagare inte vill lÄta sitt företag vÀxa och om deras företag har nÄgra andra gemensamma drag.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

I den hÀr uppsatsen Àr mÄlet att undersöka det Ätergivna talsprÄket i dialogen mellan karaktÀrerna i Anne Karin Elstads sjÀlvbiografiska roman Hjem (2006). Prosatexten Àr pÄ bokmÄl, men alla repliker Àr en form av NordmÞredialekt som mer eller mindre nÀrmar sig nynorskformer. Problemet som uppstÄr nÀr talsprÄk blir skrift Àr att skapa den nivÄ av Ätergivning som passar den tilltÀnkta publiken. Elstads repliker Àr fullt lÀsbara av gemene man, eftersom endast markerade dialektala drag finns med och inga specialtecken anvÀnds. Elstad lyckas pÄ ett genuint sÀtt göra historien trovÀrdig, Àven om de rena NordmÞreformerna ibland fÄr stryka pÄ foten..

MatematikÀmnet och elevers bristande kunskaper i Àmnet, har starkt uppmÀrksammats senaste Ären. Vi har konstruerat ett matematikspel i syfte att införa ett arbetssÀtt i undervisningen, som bygger pÄ pedagogiska faktorer sÄsom kommunikation, reflektion, social aktivitet och motivation. MÄlgruppen har frÀmst varit förstaÄrselever vid gymnasiet. I denna undersökning har sÄvÀl elever som lÀrare och andra pedagoger deltagit i syfte att vÀrdera spelets funktioner som en del av undervisningen. Det centrala har varit hur och om spelet kan stimulera elevers motivation och kommunikation i positiv riktning för att pÄ sÄ sÀtt skapa förutsÀttningar för ett bÀttre lÀrande.

Uppsatsen berör hur sÀljares motivation till sin arbetsuppgift pÄ ett bilföretag pÄverkas av företagets rÄdande belöningssystem genom en fallstudie. För att fÄ en bredare förstÄelse för vad som motiverar sÀljarna sÄ undersöker fallstudien ifall det finns andra faktorer Àn belöningssystemet som pÄverkar sÀljarna. Med hjÀlp av motivationsteorier som förklarar vad som driver anstÀllda till att motiveras pÄ jobbet, samt om syftet med belöningssystemets utformande sÄ formuleras en enkÀtundersökning dÀr de anstÀllda sÀljarna fÄr svara i vilken grad de instÀmmer pÄ pÄstÄenden som berör deras arbetsförhÄllanden. Resultaten analyseras i termer av vilka faktorer som sÀljarna anser vara drivande i deras dagliga arbete. För att fÄ en större insikt om hur företagets belöningssystem Àr utformat utförs en intervju med en platschef.

Detta arbete handlar om luft och artikulation anvÀnds i trombonspelet. Först skriver jag om luft och artikulation i mera generella drag. Hur tungan rör sig och hur luften ska anvÀndas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt i varje andetag. Efter att jag skrivit om luft och artikulation mer generellt sÄ reflekterar jag sen över min egen luftanvÀndning och min egen artikulation. Vad jag gör som Àr bra och vad som kan förbÀttras.

Feedback Àr ett vanligt förekommande begrepp i dagens samhÀlle, liksom en central del av en organisations ekonomistyrning. Det Àr Àven ett kraftfullt verktyg för att Ästadkomma lÀrande. Feedback, ibland Àven kallat Äterkoppling och prestationsutvÀrdering, handlar om att utvÀrdera utförda prestationer för att sedan kunna ge information kring prestationerna. Syftet med att ge feedback Àr att möjliggöra förbÀttring av mottagarens prestation genom att förÀndra dennes beteende. Vilket sÀtt feedback ges pÄ, liksom av vem den ges, pÄverkar bÄde hur feedback uppfattas och vilka effekter den fÄr.

Denna examensrapport redogör för en utvecklingsprocess av en webbasserad slÀktforskningsapplikation, dÀr resultat frÄn slÀktforskning kan delas av flera aktiva slÀktforskare. Genom att grundligt undersöka olika datamodeller och befintliga applikationer försöker arbetet sÀkerstÀlla grunden till en unktionell webbapplikation. Arbetet ledde till en betaversion med begrÀnsad funktionalitet som skall vidareutvecklas i framtiden till ett GNU/GPL projekt med öppen kÀllkod för gratis anvÀndning och nerladdning. MÄlet med arbetet uppfylldes i stora drag, det frÄngicks dock lite pÄ grund av tidsbrist som uppstod i samband med prototypprogrammeringen..