SyfteStudiens syfte Àr att, ur ett matematikdidaktiskt perspektiv, beskriva form och innehÄll i kommunikationen mellan lÀrare och studerande vid distansundervisning i kommunal vuxenutbildning, gymnasiekurserna matematik B, C, D och E. Avsikten Àr att öka förstÄelsen för de distansstuderandes frÄgor i matematik. Denna undersökning avgrÀnsar sig till den skriftliga kommunikationen i ett gemensamt frÄgeforum för de studerande i respektive kurs. SÄledes berörs inte heller examinationen.ResultatEn cykel i kommunikationen innehÄller vanligen tvÄ drag med formen ?studerandens frÄga ? lÀrarens svar?.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gÀllande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrÄgor: (1) Vilka Àr de vanligaste förekommande vardagskonflikterna pÄ er arbetsplats? (2) Hur mÀrker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter pÄ eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom tvÄ fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag nÀr det gÀller intervjupersonernas uppfattning angÄende vardagskonflikter.

SynfÀltsundersökningen Àr den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfÀltsundersökningen Àr en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svÄrigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier pÄ hur patienten sjÀlv upplever synfÀltsundersökningstillfÀllet saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfÀltsundersökningstillfÀllet. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av Ätta patienter.

VÄr bild av omvÀrlden skapas utifrÄn det vi vet om den. Min undersökning har nÀrmat sig frÄgan vem som Àr skapare av dessa bilder med hjÀlp av i huvudsak diskursanalys och semiotik. För att ringa in frÄgan har jag valt att studera ett specifikt fenomen som förekommit flitigt i svensk media pÄ sista tiden, nÀmligen Bonden. I skrivande stund har denna yrkeskategori sedan en tid tillbaka fÄtt stor medial uppmÀrksamhet, och undersökningen belyser hur detta gjorts genom att analysera ett antal texter dÀr bonden förekommit. Dessa texter Àr hÀmtade frÄn TV4 och deras underhÄllningsprogram Bonde söker fru och Let?s Dance som visats under hösten 2007 och vÄren 2008.Syftet med studien Àr att genom att belysa dessa texter med dels diskursanalysens perspektiv och semiotikens teorier, i huvudsak med hjÀlp av Barthes mytbegrepp, lyfta fram svaret pÄ frÄgan Vem och hur Àr bonden i svensk nutida media? UtifrÄn mitt perspektiv som mediepedagog Àr det centralt att uppmÀrksamma mediernas roll i samhÀllet, och detta arbete ger ytterligare verktyg för att gripa media.I stora drag visar studiens resultat pÄ att programmen uppvisar kommersiellt gÄngbara bilder dÀr mytbildningen innehÄller bÄde konservativa och populistiska drag.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Patientregistret Àr en av vÄra viktigaste kÀllor till sekundÀrdata och anvÀnds till forskning, epidemiologiska studier och till andra analyser av sjukvÄrden, sÄ som ekonomisk uppföljning och fördelning. SÀkerstÀllande av att korrekt data rapporteras in till registret Àr vÀsentlig utifrÄn dess breda anvÀndningsomrÄde. FrÄgestÀllningen för studien var att kartlÀgga förekomst av felregistreringar till patientregistret inom psykiatrisk öppenvÄrd genom att titta pÄ överensstÀmmelsen i faktiska registreringar i förhÄllande till journaldokumentationen. Studien Àr retrospektiv och beskrivande, med kvantitativ ansats. Urvalet skedde stratifierat med indelning i fyra grupper dÀr grupperna bestod av mottagningar med likartad behandlingsproblematik.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) anvÀnds pÄ UmeÄ kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jÀmfört hur sex kommuner i Sverige anvÀnder rörliga bilder pÄ sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sÀnder respektive kommunfullmÀktige live med hjÀlp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor anvÀnder strömmande media i liten skala och drar nÄgra slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i anvÀndning av strömmande media pÄ kommunala hemsidor..

PÄ en intensivvÄrdsavdelning vÄrdas patienter som Àr kritiskt sjuka och Àr i behov av intensivvÄrd. Forskning visar att det Àr vÀrdefullt att nÀrstÄende Àr inkluderade i vÄrden dÄ de bidrar med ett sammanhang, mening, styrka och stabilitet för patienten. NÀrstÄende tillför dÀrigenom en viktig emotionell aspekt i vÄrdandet. IntensivvÄrdssjuksköterskan anser att nÀrstÄende blivit en allt mer central del i deras arbete de senaste Ären och det Àr en betydelsefull arbetsuppgift att ge nÀrstÄende stöd, vÀgledning samt möjlighet till delaktighet i den intensivvÄrd som bedrivs. NÀrstÄende beskriver att de bÀr pÄ kÀnslor av hopplöshet och sÄrbarhet.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i sÄ fall vilka drag Àr nya och vilka som finns kvar frÄn den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jÀmförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterÀra verk, samtliga utgivna under Ären 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken Àr pÄ vÀg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.

Arbetstagarnas motivation har blivit allt viktigare för företagens produktivitet och effektivitet. MÄnga menar att en motiverad personal gör en bÀttre prestation vilket leder till att företagen fÄr en ökad produktivitet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur arbetsuppgiften pÄverkar de anstÀlldas motivation och prestation, och följande frÄgestÀllningar stÀlldes: Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir den inre arbetsmotivationen högre nÀr arbetets motiverande potential Àr högre? Blir arbetsprestationen bÀttre nÀr den inre arbetsmotivationen Àr högre? Vilket av fem karaktÀrsdrag Àr minst representerad? Vilka skillnader finns mellan de anstÀlldas motiverande potential?Hackman och Oldhams (1980) teori utgÄr frÄn vilka karaktÀrsdrag en arbetsuppgift innehÄller. KaraktÀrsdragen Àr variation av fÀrdigheter, uppgiftens identitet, uppgiftens betydelse, autonomi och feedback frÄn arbetet.

En lÀrares kÀrnuppdrag kan ses handla om att fÄ alla elever att uppnÄ de nationella mÄlen. En lÀraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den anvÀnds kan ses skapaförutsÀttningar för kvalité och likvÀrdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fÄtal studier angÄende lÀraresarbetstidsanvÀndning och ingen större undersökning har genomförts gÀllande gymnasielÀrarestidsanvÀndning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasielÀraresarbetstidsanvÀndning.De flesta mÀnniskor anser att lÀrarnas frÀmsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lÀrarnas arbetsuppgifterfrÄn undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har pÄverkat undervisningskvalitén och lÀrarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det Àven var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielÀrares tidsanvÀndning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor.

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemÄl av fritidsaktiviteter i PiteÄ för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till. Detta pÄ grund av ett uttryckt behov hos PiteÄ kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z Àr det viktigt att förstÄ generation Zs karakteristiska drag samt ha en förstÄelse för dagens upplevelsesamhÀlle. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning och dess lÀrandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gÄ till har skapats..

År 2009 startades det europeiska forskningsprojektet COST Action IS0804 med syfte att fĂ„ mer kunskap om flersprĂ„kiga barns sprĂ„kutveckling och utveckla bedömningsmaterial anpassade för flersprĂ„kiga barn. Inom COST Action fokuserar arbetsgruppen Narrative and discourse pĂ„ berĂ€ttelser (narrativer) som ett sĂ€tt att bedöma sprĂ„k hos barn. BerĂ€ttande liknar naturlig sprĂ„kanvĂ€ndning och anses ge en mer rĂ€ttvisande bild av flersprĂ„kiga barns förmĂ„ga Ă€n andra logopediska test. Av narrativgruppen utvecklades bedömningsmaterialet MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Med MAIN kan barns produktion och förstĂ„else av berĂ€ttelser undersökas pĂ„ makrostrukturell nivĂ„.

Denna uppsats handlar om vad som ledde fram till att IRA valde att lÀgga ner sina vapen och ingÄ vapenvila 1994. Vi har hittat flera olika orsaker vilka vi har klassificerat som interna eller externa. HÀr Äterfinns orsaker som kalla krigets slut, attitydförÀndringar, vinster med vapenvila och internationellt samarbete. För att förstÄ bakgrunden har vi Àven tittat pÄ vikten av en avvÀpning i en fredprocess samt hur Sinn Féin och IRA Àr sammanlÀnkade. Slutligen har vi Àven gjort en applicering av vÄra resultat pÄ en terroristgrupp vilken delar mÄnga av IRAs drag, PLO, men Àven tittat pÄ en grupp vilken inte Àr sÄ lik, ETA..

Ambitionen med denna uppsats Àr att förstÄ hur den autonoma marxismen analyserar förutsÀttningarna för politisk mobilisering och kamp i dagens samhÀlle. Det handlar om samhÀllets förÀndringar, det vill sÀga förÀndringar i produktionsordningen och processen i största allmÀnhet. BÄde hur yrken till sin natur har förÀndrats, och vad detta fÄr för konsekvenser ur ett ontologiskt och politiskt perspektiv.Uppsatsen kommer sedan att föras mer explicit i förhÄllande till begreppet mÀngden, och undersöka huruvida detta Àr ett begrepp som Àr relevant som ett "motstÄndssubjekt" mot den rÄdande kapitalismen, eller om det inte Àr det.Jag förvÀntar mig att finna mer styrkor Àn svagheter som talar för att mÀngden Àr just det politiska subjektet som, sÄ att sÀga, tar över efter folket, som var alltför knuten till staten och nationen för att kunna fungera i en globaliserad vÀrld.Detta Àr först och frÀmst ett försök till en positiv analytisk förstÄelse, som försöker förklara och positionera mÀngdbegreppets hÀrkomst bland den autonoma marxismens teoretiker, och försöker förstÄ dess funktion i dagens sociala rörelser och dess roll i villkoren för social förÀndring med hjÀlp av rörelseforskare som Melucci, Della Porta och Diani. Uppsatsen har sÄledes bÄde sina idéhistoriska drag dÄ den försöker söka mÀngdens begreppsmÀssiga hÀrkomst, och sina sociologiska drag, dÄ den försöker koppla ihop mÀngdbegreppet med rörelseforskningen. Den anvÀnder sig dock i större utstrÀckning av Hardt och Negris analys av samhÀllets förÀndring Àn av sociologiska teoretiker.