Dialogpoliser Àr specialutbildade poliser som anvÀnds under demonstrationer/opinionsyttringar. Dialogpolisens arbetsuppgift Àr att genom en förtroendefull dialog vara lÀnken mellan folk i ett demonstrationsled och polisledningen. Genom att föra en dialog med de som vill demonstrera ska dialogpolisen undvika att missförstÄnd uppstÄr mellan polis och demonstranter. Syftet med detta arbete Àr att belysa de för och nackdelar med anvÀndandet av dialogpoliser. Jag har under mitt arbete intervjuat bÄde dialogpoliser och personer som har erfarenhet av att utföra demonstrationer.

Att utföra en suicidriskbedömning inom telefonrÄdgivning Àr en komplex arbetsuppgift som krÀver erfarenhet och tyst kunskap. Trots flertalet utmaningar och upplevelse av otillrÀcklig kunskap utför ÀndÄ sjuksköterskorna dessa bedömningar. Syftet med denna studie Àr att belysa sjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning vid telefonrÄdgivning inom primÀrvÄrden för att försöka förstÄ detta fenomen nÀrmre. Studien Àr uppbyggt pÄ en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett via fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest ansats.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hÀlsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. FÄ som söker vÄrd för psykisk ohÀlsa erbjuds psykoterapi och det Àr intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. KÀnsloskola Àr en nÄgot modifierad variant av Affektskola, som Àr en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite Àr kÀnt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvÄrdspatienters deltagande i KÀnsloskola hade en positiv effekt pÄ psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmÄga (GAF-sjÀlvskattning), direkt efter avslutad KÀnsloskola och sex mÄnader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av KÀnsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmÄga att uppfatta och uttrycka affekter och förbÀttrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvÄrdspatienter inkluderades för deltagande i KÀnsloskola. Patienterna fyllde i sjÀlvskattningsformulÀr SCL-90, TAS-20 och GAF-sjÀlvskattning före, direkt efter och sex mÄnader efter avslut.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

NÀr den andre representeras i Metro sker det pÄ ett negativt laddat sÀtt. Han klÀr och smyckar sig underligt, och Àr del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptÄg. Den andres primitivitet visar sig Àven i okunskap om sin omvÀrlds kulturer, men Àven i oberÀkneligt vÄld mot sig sjÀlv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs Àven som nÄgon som saknar egen identitet och dÀrmed helt saknar spÄr av personliga drag och egenskaper..

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Patienter med smÀrta Àr det vanligaste problemet sjukvÄrdspersonalen möter inom akutsjukvÄrden.  Att bemöta patientens smÀrta Àr en grundlÀggande arbetsuppgift för sjuksköterskan inom den prehospitala vÄrden. VÄrdaren behöver utföra en professionell bedömning av patientens smÀrta för att utifrÄn smÀrtanalysen göra sitt bÀsta för att lindra eller förhindra lidande och möjliggöra en upplevelse av förÀndrad hÀlsa och vÀlbefinnande. Syftet var att sammanstÀlla tidigare forskning om prehospital smÀrtbedömning och beslut om smÀrtomhÀndertagande. Metoden som anvÀndes var litteraturöversikt. Ur resultatet framkom tvÄ teman och Ätta undertema. Huvudteman var; att bedöma patientens smÀrta och att vÀrdera patientens smÀrta inför beslut om smÀrtomhÀndertagande. UtifrÄn patientens beskrivning och smÀrtbedömningen som bestÄr av smÀrtskattning, fysiologiska och fysiska förÀndringar, vÀrderas patientens smÀrta i relation till vÄrdarens egen erfarenhet, patientens beteende, kulturella skillnader och samspelet med patienten.

Under lÄng tid har det riktats kritik mot restriktionstillÀmpningen i Sverige eftersom det finns en risk att den isolering som restriktionerna medför pÄverkar klienternas hÀlsa negativt. KriminalvÄrdarna har en viktig uppgift i att försöka minska de negativa följderna genom att isoleringsbryta individerna. Problemet Àr att den höga arbetsbelastningen har lett till att kriminalvÄrdarna inte kan utföra de vÄrdarna uppgifterna i den utstrÀckning som det finns behov av. Av den anledningen har fem kriminalvÄrdare intervjuats i syfte att undersöka hur de upplever förutsÀttningarna för att bryta isoleringen för hÀktade under restriktioner. Uppsatsen Àmnar Àven studera vilka arbetsuppgifter och egenskaper kriminalvÄrdarna anser Àr viktiga i arbetet.

Uppsatsen försöker kartlÀgga hur och om datorspel kan anvÀndas i samma syfte som skönlitteratur i den litteraturundervisning som GY11 föreskriver. Fokus ligger pÄ beröringsytor mellan skönlitteratur och datorspel gÀllande lÀrande; frÀmst identitetsskapande, moral och etik men ocksÄ stilistiska drag och litteraturvetenskapliga begrepp. Med tvÄ exempel, Fallout: New Vegas och Grand Theft Auto IV, visas hur berÀttandet i datorspel kan ge mediet en plats i gymnasieskolans litteraturundervisning, samt hur immersion, perspektiv och interaktivitet kan ge spelare nÄgot som inte skönlitteratur kan ge lÀsare..

Bakgrund: MunvÄrd av god kvalitet Àr av stor betydelse för en frisk munhÄla och dÀrmed ökat vÀlbefinnande. Kognitiva nedsÀttningar hos personer med demenssjukdom försvÄrar deras förstÄelse för munvÄrd och dÀrmed deras förmÄga att samarbeta med omvÄrdnadspersonalen. Utförandet av munvÄrd hos personer med demenssjukdom kan dÀrför leda till situationer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder för sjÀlva utförandet av munvÄrd. Syfte: Att tydliggöra faktorer som omvÄrdnadspersonalen upplever som hinder, samt pÄ vilket sÀtt omvÄrdnadspersonalen bemÀstrar dessa hinder vid utförandet av munvÄrd för personer med demenssjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats, dÀr Ätta omvÄrdnadspersonal intervjuades i tvÄ fokusgrupper.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Outsourcing av IT Àr idag ett vÀl anvÀnt begrepp och anvÀnds av bÄde stora och smÄföretag. DÀr den vanligaste orsaken till att företag outsourcar arbetsuppgifter Àr att sÀnka sina omkostnader. Att outsourca sinIT-­?avdelning krÀver förÀndringar i organisationen. Det Àr sÀllan företag Àr medvetna om detta, det finns förvÀntningar om att arbeta precis som tidigare, enda skillnaden Àr att kostnaden minskar.

Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningen ?hur arbetar företagsledningen med konflikthantering??. Syftet som ledde fram till frÄgestÀllningen var att fÄ en djupare förstÄelse kring hur personer med ledningsansvar tÀnker kring och hanterar konflikter pÄ sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgÀnglig litteratur pÄ Àmnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gÀllande olika typer av och olika synsÀtt pÄ konflikter samt hanteringen av dem.