Detta arbete handlar om med vilka material som det ballistiska skyddet mot finkalibriga projektiler kan förbÀttras pÄ befintliga svenska ytstridsfartyg. Eftersom det befintliga fartygets konstruktion i sig innehar en viss skyddsförmÄga (grundskydd) behöver denna inledningsvis beskrivas för att definiera utgÄngspunkt.Att förbÀttra skyddsförmÄgan genom att komplettera den redan befintliga konstruktionen med tillÀggsskydd innebÀr att fartyg fÄr helt förÀndrade förutsÀttningar att klara av nya hot och uppgifter och dÀrmed ocksÄ fÄ en förbÀttrad livslÀngd.Genom att studera för- och nackdelar hos olika tekniska lösningar framkommer vilka som Àr realistiska.Fartyg kommer sannolikt att utrustas med olika material eftersom ytor- och utrymmen kommer att behöva prioriteras. Olika materialval kommer ocksÄ att styras av kompromisser mellan ballistiskt skydd och lastbÀrande konstruktioner..

Projektets syfte Àr att ta reda pÄ ifall det Àr nÄgon skillnad mellan tvÄ olika sprÄkprofiler vid kustvÀderupplÀsning. Hur ger man anvÀndaren en tydlig och relevant förstÄelse av kustvÀdret? Finns det en sprÄkprofil som Àr bÀttre Àn den andra? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har en utvÀrdering utförts med hjÀlp av en enkÀt innehÄllande bÄde frÄgor och uppgifter, detta för att fÄ en tydlig bild över lyssnarens förstÄelsegrad samt upplevelse. Resultaten visar pÄ att sprÄkprofil A baserat pÄ ledigt sprÄk Àr bÀttre Àn sprÄkprofil B som Àr baserat pÄ strikt sprÄk. Dessutom indikerar resultaten pÄ att tydlig struktur, lÄngsam talhastighet, tydliga pauser, ett enkelt sprÄk och att mottagaren har ett bra sÀtt att lyssna pÄ Àr faktorer som pÄverkar hur kustvÀderupplÀsningen förstÄs..

Holms kyrka pĂ„ Dal Ă€r en medeltida sockenkyrka. Dekoration av kyrkorummet utfördes under 1700-talet av provinsiella trĂ€snidare och mĂ„lare i en stil som kommit att kallas bondbarock.Altaruppsatsen skulpterad i trĂ€ omger altartavlan som Ă€r uppdelad i tvĂ„ fĂ€lt, varav det undre Ă€r en kalvariegrupp och den övre visar Jesus i Getsemane. Överstelöjtnant Gustav von Mentzer uppges ha donerat altaruppsatsen till kyrkan Ă„r 1727 men det saknas uppgifter om vem bildhuggaren var. Hans George SchĂŒffner har stofferat den i trĂ€ skulpterade predikstolen frĂ„n Ă„r 1742 tillskriven Isac Schiulström.Vid en jĂ€mförande stilanalys av altaruppsatsen i Holms kyrka och Ă„tta andra altaruppsatser av Nils Falk och Isac Schiulström framkommer att altaruppsatsen i Holms kyrkan med stor sannolikhet Ă€r av bildhuggaren Nils Falk..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

MÄnga elever anser att SO-Àmnena Àr trista och jobbiga. Som blivande SO-lÀrare kÀnns detta faktum inte bra och mina tankar gÄr direkt till att det mÄste gÄ att göras nÄgot Ät. Jag har med mitt examensarbete satt mig in i om inte lokalhistoria skulle kunna vara ett sÀtt att höja intresset. Lokalhistoria Àr inte bara ett sÀtt att lÀsa historia utan det finns förutsÀttningar att integrera alla skolans Àmnen för att försöka skapa engagemang och komma fram till sammanhang och helhetsbilder för eleverna. I lokalhistoriska studier börjar man att arbeta med det som ligger nÀra eleven och möjligheter finns att pÄ ett sÀtt vÀva in praktiska studier.

GÀvleTidningar AB Àr en del av Mittmedia, en av Sverigesstörsta tidningskoncerner. Företaget kommer under 2007 attuppgradera sitt webbpubliceringssystem och behöver dÀrmed seöver de befintliga systemen inför migreringen till det nya.MÄlet med den hÀr utredningen Àr att dokumentera de systemsom tillhandahÄller uppgifter om privatkunder och se om det isin tur kan leda till förslag pÄ ökad integration systemenemellan. Ett exempel pÄ vad ökad integration kan innebÀra Àr attman skapar en sÄ pass anvÀndarvÀnlig webbplats för kunderna sÄatt de inte behöver anvÀnda sig av flera olikainloggningsuppgifter för att Àndra sin information. Utredningenhar gjorts i samarbete med flertalet aktörer i företagets nÀrhet,bÄde interna och externa. Resultatet av utredningen blev enpresentation av de olika systemen med datamodeller,beskrivningar och en anvÀndningssfallsspecifikation sÄ attföretaget enklare kan beskriva nulÀget för kravstÀllarna..

Kalvar föds i det nÀrmaste utan antikroppar dÄ dessa inte kan passera placentan frÄn ko till kalv. SÄledes Àr kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar frÄn rÄmjölken för att kunna stÄ emot smittÀmnen sÄ de kan hÄlla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan pÄverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesÀttning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under tvÄ mÄnader. Prov togs frÄn första mjölkningens rÄmjölk för undersökning av rÄmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-vÀrde, vilket Àr en indirekt mÀtning av rÄmjölkens innehÄll av IgG. Under kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad rÄmjölksvolym, Älder vid utfodring, hur bra kalvarna drack mjölken, kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

Rasten Àr en stor del av elevernas skoldag. Den pÄverkar elevernas trivsel och dÀrmed Àven i förlÀngningen deras mÄluppfyllelse. Elever som har svÄrt med raster tenderar att fÄ svÄrt Àven pÄ lektionerna. Eftersom det Àr pedagogerna i skolan som sÀtter ramarna för elevernas raster Àr jag intresserad av att undersöka vilka tankar lÀrare pÄ mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sÀtt pÄ vilket man tÀnker om rasten pÄverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frÄgestÀllningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens mÄluppfyllelse? lÄg till grund för frÄgor som jag stÀllde till trettioen lÀrare pÄ mellanstadiet i en enkÀt och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhÀlsoteam.

Detta examensarbete var att samla in data frÄn sÄglinjen pÄ Wallmarks SÄg i Kroksjön. Datat som samlades in skulle föras in i ett program som heter TimberOpt. Programmet anvÀnds vid ett flertal sÄgverk i Sverige, ett av dem Àr Martinsons TrÀ AB. Eftersom att Wallmarks SÄg ingÄr i samma koncern Àr tanken att TimberOpt i framtiden ska anvÀndas Àven dÀr. Visionen Àr att inom koncernen ska de med programmets hjÀlp kunna sÄga de olika produkterna vid rÀtt sÄgverk ur en ekonomisk synpunkt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra ledare i olika branscher gör, för att skapa inre motivation i sina team. I dagens samhÀlle sker en stÀndig utveckling. Denna utveckling leder ofta till att företag fÄr alltmer komplexa uppgifter att handskas med. Det Àr en av anledningar till att mÄnga företag vÀljer idag att arbeta i form av team. Team kan pÄ ett effektivt sÀtt handskas med de uppkommande problemen, eftersom de bestÄr av flera medlemmar med olika, kompletterande fÀrdigheter som hjÀlps Ät att lösa uppgifterna.

Studien skildrar hur förskollÀrare arbetar med barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare frÀmst identifierar koncentrationssvÄrigheter genom den motoriska överaktivitet och brist pÄ fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer Àven, dock i mindre grad att koncentrationssvÄrigheter kan yttra sig genom passivitet dÄ barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar ocksÄ att förskollÀrares arbetssÀtt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjÀlpa barn med koncentrationssvÄrigheter.

AbstractDetta examensarbete gÄr ut pÄ att finna ett arbetssÀtt för att sammanstÀlla ett företags kvalitetsbristkostnader, utifrÄn en definition som tas fram genom en jÀmförelse av empiri och teori. För detta ÀndamÄl har vi valt att göra en fallstudie pÄ Volvo Powertrain i Skövde. Definitionen har vi tagit fram med hjÀlp av ostrukturerade intervjuer. Detta har möjliggjort att flertalet avdelningar kunnat uttrycka sin Äsikt om vilka kostnader som bör rymmas inom denna definition.DÄ företaget Àr stort och tillhör en koncern, finns smÄ chanser att specificera kvalitetsbristkostnader i form av en egen rad i resultatrÀkningen. DÀrför har vi utifrÄn teorin funnit ett alternativt arbetssÀtt för att sammanstÀlla kvalitetsbristkostnaderna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrarstudenter ser pÄ utmaningarna som vÀntar dem inom yrket. Följande frÄgestÀllning formulerades:Hur ser idrottslÀrarstudenter pÄ sin kompetens inom följande omrÄden inom lÀraryrket: lÀrarrollen och allmÀn pedagogik, Àmneskunskap och  undervisning, arbetsmiljö i skolan och uppgifter utanför undervisning samt relationer mellan lÀrare och elever?MetodMetoden som anvÀndes i denna kvantitativa studie var en strukturerad enkÀt. Den webbaserade enkÀten omfattade 37 pÄstÄenden relaterad till krav och  utmaningar inom idrottslÀraryrket. Populationen var studenter inom idrottslÀrarutbildning.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.