Syftet med studien var att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmĂ€rkta verksamheter. De genusmĂ€rkta verksamheter som har undersökts Ă€r den kvinnodominerande hemvĂ„rden och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer Ă€r första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag frĂ„n Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgĂ„ngen av administrativt stöd upplevs i genusmĂ€rkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra sĂ€rskilda insatser för att förebygga att kvinnor slĂ„s ut frĂ„n arbetslivet pĂ„ grund av arbetsmiljörelaterade problem.

All systemdokumentation som finns pÄ Flextronics Àr dokumenterad pÄ en mall i Word. Utvecklingen inom Flextronics WE, Karlskrona Àr stor. MÄnga datasystem anvÀnds pÄ företaget inom olika avdelningar lokalt men Àven i Europa, och ingen gemensam ruin för hanteringen av systemdokument finns. Helpdesken pÄ Flextronics servar hela Karlskrona och vÀstra Europa pÄ deras datasystem och nÀtverk. VÄr uppgift Àr att ta fram en kravspecifikation för hantering av systemdokumentationen.

Detta arbete behandlar elektronisk handel, EDI, i olika utförande. Min tanke med arbetet var att företag som visar intresse för elektronisk handel skulle kunna fÄ en hjÀlp med jÀmförelse mellan olika alternativ. De alternativ jag behandlar Àr web EDI, EDIFACT och EDIFACT med stöd för XML. NÀr jag jÀmfört systemen har jag tittat pÄ i första hand fyra huvud frÄgor, kostnad, kompetenskrav hos kunden (för att sköta systemet), implementeringstid och sÀkerhet som finns i systemet. Sammanlagt har jag undersökt fyra olika system frÄn fyra olika leverantörer.

Vi undersökte hur arbetet för anstÀllda inom myndigheter pÄverkas av den pÄgÄende utvecklingen av samverkande e-myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att utrÀtta Àrenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de myndighetsanstÀlldas arbete pÄverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ÀndamÄl valde vi att utföra intervjuer med anstÀllda vid tvÄ svenska myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjÀnster hos e-myndigheter.

Denna uppsats behandlar Àmnet investeringskalkylering i ett större företag. Investeringskalkyler behövs för att kunna fatta rationella investeringsbeslut. UtgÄngspunkten för detta arbete har varit en uppdragsstudie av ett större investeringsprojekt hos LKAB. De teorier som vi har studerat sÀger att investeringsprojekt ofta fÄr ett sÀmre utfall i verkligen Àn vad kalkylen visade. Syftet med uppsatsen var att se hur vÀl det verkliga utfallet av investeringen stÀmmer överens med det kalkylerade, hur processen vid investeringskalkylering ser ut och hur företaget behandlar risker i samband med investeringar.

MÄlet med examensarbetet var att skapa ett verktyg för insamling av erfarenhetsdata för produktutvecklingsprocessen. Den skall vara anvÀndbar för att bidra till ett systematiskt arbetssÀtt för produktionsanpassad konstruktion pÄ Volvo Aero Corporation. Det skapade verktyget för insamlande av erfarenhetsdata skall bidra till att produktivitet och producerbarhet kan förbÀttras pÄ kommande koncept och konstruktioner. En förstudie har genomförts pÄ företaget under hösten 2010 vilket ligger till grund för det beskrivna problemet i examensarbetet.Arbetet avgrÀnsades till att utveckla en struktur för hur metod och erfarenhet skall struktureras och en testversion av verktyget togs fram för utvÀrdering. Efter samrÄd med den handledande Verksamhetsutvecklingsgruppen, VU-gruppen, frÄn avdelning 9931 Projekt-, Koncept- och Tillverkningsledning, beslutades att examensarbetet skulle avgrÀnsas ytterligare till insamling av diametermÄtt pÄ komponenten Diffuser Case pÄ Volvo Aero.

Dagens svenska samhÀlle krÀver en individualisering pÄ alla plan. Skolan Àr hÀr ett av de viktigaste omrÄdena för denna individualisering och i Lpo 94 stÄr att lÀsa att man ska utgÄ frÄn alla elevers erfarenheter, förutsÀttningar och behov. Syftet med denna uppsats Àr att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lÀrare och tre rektorer frÄn skolan och lÀst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering Àr ett vÀldigt vitt begrepp och att innebörden varierar.

Syftet med denna rapport Àr att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kÀnda verksamhetsomrÄden. Vi har valt att arbeta med just polisflyget bÄde för att vi sjÀlva vill fÄ ökade kunskaper om dess verksamhet och ocksÄ för att undersöka hur denna polisÀra resurs anvÀnds i det ordinarie polisarbetet. Rapporten försöker analysera hur flygets verksamhet i dagslÀget ser ut, vi granskar ocksÄ hur polisflygets samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten och dess naturbevakare fungerar. De fakta och uppgifter rapporten bygger pÄ har inhÀmtats genom litteratur, intervjuer och en inspektionsrapport om polisflyget. Vi har i arbetet försökt att ge en inblick av polisflygets hela verksamhet men inriktat oss pÄ baseringen i Boden.

Exekutiva funktioner Ă€r nödvĂ€ndiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sĂ€mre i uppgifter som mĂ€ter sĂ„dana förmĂ„gor, jĂ€mfört med fullgĂ„ngna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r hos för tidigt födda (n=83) och fullgĂ„ngna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5Âœ Ă„r, medan förĂ€ldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5Âœ Ă„r förklarade mer hos de fullgĂ„ngna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid bĂ„de 5Âœ Ă„r och 18 Ă„r och blev i vissa fall förstĂ€rkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sĂ„rbarhet över tid.

HR Àr en förkortning av Human Resources och kan pÄ svenska översÀttas med begreppet humankapital. HR-funktionen utgörs vanligtvis av de tre omrÄdena strategi, operativt arbete samt administration. Under de senaste Ären har HR-funktionen genomgÄtt en transformation dÀr syftet har varit att skapa ett strategiskt och styrningsinriktat HR. Administrativa uppgifter flyttas ut till externa leverantörer (outsourcing) eller centraliseras och effektiviseras med hjÀlp av IT och alltmer personalansvar flyttas över till linjecheferna. MÄlet med transformationen Àr att det nya HR ska inriktas mot att skapa vÀrde till bÄde interna och externa aktörer.Syftet med studien Àr att undersöka hur det strategiska HR-arbetet genomförs i praktiken samt hur HR och linjechefer tillsammans arbetar mot att uppnÄ organisationsstrategin.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utstrÀckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begrÀnsas att olika faktorer. Det Àr framförallt i undervisningens initialsteg som elever vÀljer att inte agera trots att de Àr missnöjda med undervisningens innehÄll. NÀr innehÄllet i undervisningen inte fÄngar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande pÄ lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlÀrningsförmÄgan minskar. Detta fÄr som Äterverkan att mÄnga elever gÄr igenom skolan som passiva ÄskÄdare.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur fyra svensklÀrare verksamma inom grundskolan och gymnasiet anvÀnder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers sprÄk. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklÀrarna lÄter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom bÄde muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De Àr av Äsikten att arbete med film Àr sprÄkutvecklande och att man kan diskutera mÄnga olika aspekter utifrÄn film. Slutsatsen vi drar Àr att svensklÀrare med hjÀlp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gÀller sprÄk och medvetenhet kring normer..

MÄlet med detta arbete Àr att undersöka hur elever med begÄvning i matematik undervisas. Uppsatsen redovisar en studie dÀr tvÄ rektorer och fem pedagoger intervjuats utifrÄn frÄgorna: Vilka resurser och vilket stöd ges matematiskt begÄvade elever? Hur undervisas och upptÀcks de? Vilket stöd har lÀrarna i arbetet med dessa elever? Redovisningen av undersökningens resultat visar att majoriteten av pedagogerna saknar kunskap, resurser och stöd för att undervisa matematiskt begÄvade elever. Uppfattningen att undervisningen för matematiskt begÄvade elever bör differentieras pÄ olika sÀtt, ges stöd för i forskning. Dels bör den hastighetsanpassas, dels bör den innehÄlla berikande uppgifter.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematiklÀroböcker Àmnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgÄngspunkt frÄn ett antal egenformulerade analysfrÄgor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det Àr en förhÄllandevis liten andel av lÀroböckernas textuppgifter som har en trovÀrdig förankring i verkligheten, dÀr endast ett fÄtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat Àr att det finns en konflikt mellan de mÄl som stÄr skrivet i de nationella styrdokumenten och innehÄllet i lÀroböcker som anvÀnds i matematikundervisningen..