Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Arkeologiska fynd har visat tecken pÄ att hÀsten levde vid mÀnniskans sida redan för mer Àn 5 000 Är sedan. De utmaningar som tidigare förfÀder tvingats hantera har i mÄngt och mycket dagens hÀstar fÄtt hjÀlp av oss mÀnniskor att undvika. Trots detta Àr inte dagens hÀstar framselekterade för att reagera annorlunda pÄ omgivingen, utan anvÀnder sig av samma samma sÀtt att hantera sin tillvaro som deras förfÀder tvingats att göra för sin överlevnad. HÀsthÄllningen i Sverige regleras i mÄnga avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, bÄde i frÄga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som stÀlls pÄ hÀstens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nÀstan 90 % av svenska hÀsthÄllare tillgodoser hÀstarnas behov av social kontakt genom att de fÄr gÄ i hage tillsammans med andra hÀstar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stÀpplevande djur pÄ begrÀnsade ytor kan antas medför en hel del risker.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

Syftet med vĂ„r rapport Ă€r att försöka ge en djupare inblick i ett av polisens mindre kĂ€nda verksamhetsomrĂ„den. Vi har valt att arbeta med de regionala insatsgrupperna bĂ„de för att vi sjĂ€lva vill fĂ„ ökade kunskaper om deras verksamhet samt för att undersöka hur denna polisiĂ€ra resurs Ă€r organiserad i polismyndigheten. Rapporten försöker att analysera hur de regionala insatsgrupperna skiljer sig Ă„t betrĂ€ffande arbetsformer, utbildning och organisation i Örebros respektive VĂ€sterbottens polismyndighet. De fakta och uppgifter som rapporten bygger pĂ„ har inhĂ€mtats frĂ„n litteratur och genom intervjuer. Det vi har kommit fram till Ă€r att de regionala insatsgrupperna skiljer sig signifikant frĂ„n varandra och en likriktning av verksamheten genom nationellt faststĂ€llda direktiv skulle kunna kompetenssĂ€kra insatsgruppernas verksamhet..

Majoriteten av alla svenska företag idag Àr smÄföretag och stÄr tillsammans för nÀstan hÀlften av Sveriges totala BNP. Att dessa företag Àr viktiga för Sveriges fortsatta ekonomiska tillvÀxt Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Tidigare undersökningar visar att de flesta företagen upplever att det största hindret för framtida tillvÀxt Àr brist pÄ tid, tid som mÄnga lÀgger pÄ arbete med ekonomiska uppgifter. Samtidigt vittnar andra studier om att outsourcing blivit en naturlig del i mÄnga företag. Syftet med denna studie Àr dÀrför att förklara smÄföretagarnas outsourcingbenÀgenhet och hur de fördelar sin tid mellan ekonomiska uppgifter och övriga arbetssysslor.

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

Det huvudsakliga syftet med vĂ„r rapport Ă€r att undersöka hur resonerande matematik anvĂ€nds i skolan och vad den har för effekt pĂ„ eleverna. Vi undersöker hur eleverna anvĂ€nder sig av resonerande matematik, individuellt och i grupp. I vĂ„r studie vill vi ta reda pĂ„ om resonerande matematik leder till en mer positiv effekt i grupp Ă€n vid enskilt arbete och om den för eleverna nĂ€rmare svaret.För att fĂ„ svar pĂ„ detta anvĂ€nder vi oss av observationer, intervjuer och övningar. Övningarna bestĂ„r av tre matematiska uppgifter som genomfördes individuellt och i grupp. I studien deltar tvĂ„ pedagoger och 32 elever frĂ„n Kalmar lĂ€n vĂ„rterminen 2010.

Att kunna anvÀnda sig av olika strategier för att kunna rÀkna och veta nÀr man bör anvÀnda sig av dem Àr nÄgot som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i Är 6 kan variera sina rÀknestrategier för huvudrÀkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör Àr. Vidare undersöks om eleverna anvÀnder sig av skilda strategier pÄ samma uppgift, beroende pÄ om den Àr satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart bestÄr av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi frÄn den nakna uppgiften till den i textform..

I Lgr 11 betonas att elever ska lÀra sig olika berÀkningsstrategier i huvudrÀkning och skriftliga metoder för att kunna lösa uppgifter med olika tillvÀgagÄngssÀtt. Denna studie undersöker vilka olika berÀkningsstrategier elever i mellanstadiet anvÀnder sig utav och vilka missuppfattningar de har. Vidare undersöks huruvida uppgiftens matematiska utformning pÄverkar elevernas val av berÀkningsstrategi. För att ta reda pÄ detta har vi gjort en kvalitativ forskningsstudie dÀr vi har utgÄtt frÄn befintlig data. Resultatet i vÄr undersökning visar att eleverna anvÀnder sig av olika berÀkningsstrategier och att de flesta missuppfattningar beror pÄ bristfÀlliga förkunskaper.

Denna studie presenterar ett preliminÀrt ramverk för analys av lÀrande i brÄk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket anvÀnds i en empirisk studie dÀr Ätta 10-Äriga elever genomför uppgifter i brÄk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sÀtt att representera aspekter av begreppet brÄk. Ramverket bygger pÄ socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjÀlper till att strukturera förstÄelse för samspelet mellan representationer i inlÀrningen av brÄk. Specifikt sÄg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat sprÄk i elevernas lösningar.  .

Examensarbetet Àr tÀnkt att visa hur GIS-programvaran ArcView 3.0 Network Analyst kan anvÀndas till inom kommunal skolskjutsplanering. De moment som ingÄtt i arbetet Àr följande: ? SammanstÀllning av indata. ? Uppbyggnad av databas i Access.

KartlÀggning av aktivitetsmönstret hos kvinnor med lÄngvarig smÀrta ger kunskap om vilka aktiviteter individerna fyller sin dag med och var dessa utförs. I denna pilotstudie medverkade tre kvinnor med lÄngvarig smÀrta som stÄtt i kö till interdisciplinÀrt smÀrtrehabiliteringsprogram i ett Är eller mer. Datainsamling utfördes med en aktivitetslogg under tvÄ dygn samt ett egenhÀndigt utformat frÄgeformulÀr med kompletterande uppgifter angÄende livssituation. Denna pilotstudie pÄ tre individer visade likheter avseende aktivitetskategorin vÄrd och att de flesta aktiviteter utfördes i hemmet. Den visade Àven olikheter angÄende antalet aktiviteter som utfördes per individ..

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Idag spenderas mycket pengar pÄ informationssystem för att effektivisera affÀrskritiska processer. Men hanteringen av interna dokument som kan ses som en verksamhets digitala minne med instruktioner kring hur uppgifter ska utföras eller hur personal bör gÄ tillvÀga i svÄra situationer Àr nÄgot som inte fÄtt uppmÀrksamhet i relation till dess vÀrde. Intern dokumentation behöver undersökas för att fÄ ut sÄ mycket som möjligt av dokumentens potential att understödja affÀrskritiska verksamheter. Den hÀr studien har undersökt dokumenthantering i en kommunal verksamheten för öka förstÄelsen för hur den fungerar och komma med förslag pÄ hur dokumenthanteringen kan förbÀttras. Under studien har det identifierats lösningar till problem som kan finnas i flertalet verksamheter som leder till att tid och dÀrmed pengar kan sparas inom verksamheter idag..