Svenska Försvarsmaktens omstrukturerig har inneburit att underhÄlls- ochstödorganisationen har fÄtt ny struktur och förÀndrade uppgifter med ett tydligt krav pÄfredsrationalitet.Syftet med uppsatsen Àr att ta fram en tydligare bild av dagens situation förMarkverkstÀderna kopplat till deras roll i och/eller för Insatsorganisationen.Studien Àr framtidsinriktad, med kvalitativ metod och empiriskt genomförd i form avintervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr den rationalistiskaorganisationsteorin och en egenutvecklad teorimodell.Resultatet visar att dagens resurser i Grundorganisationen inte rÀcker till för att klara avde behov som Insatsorganisationen har eller förvÀntas att komma med. Samt att ingaÄtgÀrder Àr vidtagna för att lösa bristen..

VÄrt examensarbete har resulterat i tvÄ menystyrda applikationer. En för projektionsöverrÀkning och en för generering av rutnÀt samt besiffring av karta. De ska ingÄ i Metria i Kirunas kartframstÀllning. För att skapa dessa applikationer har vi anvÀnt Arc/Info och dess programmerigssprÄk AML. Menyerna för projektionsöverrÀkning Àr enkla men vissa menyval medger avancerad anvÀndning .

Denna studie har utgÄtt frÄn ett sociosemiotiskt perspektiv, vilket innebÀr att kommunikationssÀtten stÀndigt utvecklas. Detta leder till att nya semiotiska resurser skapas och frÀmjar kommunikationen. Syftet med denna studie Àr att analysera layout i olika lÀroböcker i matematikÀmnet som anvÀnds i skolor idag. Syftet Àr Àven att analysera lÀroböckerna utifrÄn ett perspektiv som gynnar elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar (NPF).  FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: ? Hur samspelar bilder och skrift i böckerna? ? Vilka funktioner fyller de olika bilderna och hur mycket utrymme tar de i böckerna? ? Hur ser layouten ut i förhÄllande till vad elever med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar behöver? Analysmodellen som anvÀndes var baserad pÄ olika frÄgor som stÀlldes till lÀroböckerna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur tre lÀrare i Idrott och hÀlsa lÀgger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgÄngspunkt i sjÀlvbestÀmmandeteorin. De frÄgestÀllningar som ska besvara syftet Àr följande: Vilka olika arbetssÀtt genomsyrar undervisningen bland lÀrarna i Idrott och hÀlsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsstÀllelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslÀrare pÄ grundskolan och sju elever i skolÄr nio. Intervjuerna spelades in pÄ en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslÀrare arbetar pÄ skilda sÀtt. En idrottslÀrare arbetar i block dÀr olika moment lÀses i tvÄ till tre veckor.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Saftfabriken var i behov av en ny hemsida med nya funktioner och ny frÀsch design. BestÀllaren ville ha en vÀlkomstsida dÀr grundlÀggande information kan hittas för kunden. Saftfabrikens kunder lÀmnar in Àpplen som görs till must som de kan köpa. Företags och privata kunder kan Àven köpa ostlöpe, för denna tjÀnst ville bestÀllaren ha formulÀr som skall skicka ett automatiskt mejl med uppgifter om mÀngd och kunduppgifter. Företagskunder skall kunna logga in och registrera sig som ny kund.VÄr bestÀllare önskade Àven en administratörspanel dÀr han kan gÄ in och Àndra texter pÄ hemsidan.

Abstract Hot mot journalister Àr inget nytt fenomen. DÀremot Àr debatten kring denna problematik mer aktuell Àn nÄgonsin. Samtidigt rÄder det en viss brist pÄ vetenskapliga undersökningar, som gÄr pÄ djupet vad gÀller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utforska Ätta journalisters upplevelser i samband med sÄdana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrÄn journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. Mina teoretiska verktyg bestÄr vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn pÄ journalistik av kÀnslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser.

Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning elever ges förutsÀttningar att utveckla de olika förmÄgor som beskrivs i kursplanen för Àmnet matematik, LGR11, nÀr undervisningen bygger pÄ ett vanligt förekommande lÀromedel, Pixel. Metoden Àr kvalitativ och det har skett en textanalys pÄ geometriavsnitten i lÀromedlet. De förmÄgor som eleverna nÄr upp till Àr att anvÀnda sig av olika matematiska begrepp, samt att formulera och lösa problem. Eleverna har goda möjligheter att sjÀlva kunna vÀlja olika sÀtt att lösa uppgifter. De fÄr Àven kunskap att förstÄ och anvÀnda olika uttrycksformer.

Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Syftet med min studie Àr att studera förhÄllandet mellan klientens integritetsskydd och samverkan inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd ur ett socialarbetarperspektiv. Detta kommer jag att studera med följande frÄgestÀllningar: Vilka samverkansbetingelser föreligger nÀr olika professioner samverkar inom hemsjukvÄrden? Vilka frÄgor kan vara integritetskrÀnkande och pÄ vilket sÀtt? Vilka av dessa frÄgor ligger inom socialarbetarens ansvarsomrÄde? Vilka strategier anvÀnder socialarbetaren för att bemÀstra eventuella integritetskrÀnkningar i samband med samverkan? PÄverkar kravet pÄ klientens integritetsskydd effektiviteten av samverkan?Som metod har jag anvÀnt en kvalitativ metod i form av intervjuer. I min studie har sex socialarbetare intervjuats i fyra stadsdelar i Göteborg. De resultat jag fÄtt fram i samband med min studie Àr att konstellationen nÀr det gÀller samverkan ser olika ut inom Àldreomsorgens hemsjukvÄrd inom Göteborgs stad.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag pÄ hur man kan anvÀnda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgÄngspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag anvÀnt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt förelÀsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia pÄ Malmö Högskola samt studiebesök pÄ Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrÄn parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan anvÀnda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehÄllande olika övningar och uppgifter att anvÀnda i samband med parkbesöken..

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

This study intends to discuss what might motivate Swedish upper secondary students to read literature in English. The study was performed through interviews with both teachers and students, as well as questionnaire studies with both students and teachers. The students give different interpretations of what the definition of motivation is, ranging from definitions of extrinsic motivation to signs of their definitions leaning toward intrinsic motivation. The conclusion is that although the English language itself is not a barrier for students? reading motivation, the majority of them are not motivated to read.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.