Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare. Resultat: UtifrÄn resultatet om sjÀlvrapporterad hÀlsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen nÀrstÄendevÄrdare, och lika mÄnga i gruppen icke nÀrstÄendevÄrdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmÀrkt hÀlsa.

I denna undersökning Àr syftet att ta reda pÄ vad det Àr pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut pÄ att ta reda pÄ pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment sÄsom utvecklingssamtal, utvÀrdering och förÀldrakontakter. Enligt vÄra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgÄr i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att anvÀnda oss av Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat tvÄ pedagoger i tvÄ olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvÀrdering och förÀldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vÄr undersökning Àr att pedagogerna lÀgger ner mest tid pÄ att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

Syftet med detta arbete Àr att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utlÀndsk bakgrund utifrÄn matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar pÄ att denna elevgrupp fÄr sÀmre resultat pÄ de nationella Àmnesproven i matematik Ärskurs 9 jÀmfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att fÄ en djupare förstÄelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fÄtt ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju dÀr de har fÄtt tillfÀlle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hÀmtade frÄn det nationella Àmnesprov i matematik Ärskurs 9 och valda utifrÄn att kunna se pÄ olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna ocksÄ berÀtta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Denna uppsats handlar om integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄ fakturor, ett Àmne som aktualiserats under mitt arbete pÄ landstingets kansli i Jönköping. NÀr en person fÄr vÄrd i annat lÀn Àn hemlandstinget sÄ skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas mÄste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in pÄ funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehÄller integritetskÀnslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som gÄr att koppla till diagnos och behandling, Àr det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan ocksÄ att sekretessen kan upprÀtthÄllas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet Àr att göra en jÀmförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gÀllande rÀtt till bistÄnd enligt SocialtjÀnstlagen (2001:453), samt hur bistÄndshandlÀggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handlÀggningsprocessen. Studien har genomförts pÄ en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. VÄr granskning av 16 utredningar inom Àldreomsorgen syftade till att ta reda pÄ hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. VÄra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hÀlsa, ADL-status, boendesituation och socialt nÀtverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och nÀrmiljö förekom mer sÀllan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna Àr varierar.

Uppsatsen faller inom MDI-omrÄdet. Syftet med uppsatsen har varit att kombinera en produktmodell med usability-teori för att appliceras pÄ skivaffÀrer pÄ Internet. Fokus har legat mot utarbetande av s.k. guidelines för formgivning av internetbaserade skivaffÀrer utifrÄn anvÀndares personliga upplevelser vid utförandet av kritiska uppgifter hos tjÀnsten. Uppsatsen avslutas med de framarbetade riktlinjerna samt en diskussion om applicerbarheten hos det framtagna analysramverket..

Det finns ca 22 000 frivilliga hemvÀrnssoldater i hela Sverige för att skydda och stötta samhÀllet vid svÄra katastrofer. Dessa hemvÀrnssoldater övar och utbildar sig för att kunna stötta, bemöta och lösa svÄra uppgifter som skogsbrÀnder, översvÀmningar, epidemier eller eftersök av försvunna personer. Genom ett frilligt engagemang finns hemvÀrnssoldaterna för samhÀllet. Men vad skall HemvÀrnet, Norrbottensgruppen göra för att behÄlla den engagerade personalen för att fortsÀtta att stötta samhÀllet? Varför slutar frivillig personal och vad motiverar och vÀrdesÀtter hemvÀrnssoldaterna i sitt frivilliga engagemang? Att behÄlla frivillig personal omfattar mÄnga olika faktorer som motiverar en individ i sin befattning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

MÀnniskan inhÀmtar och bearbetar information via sina sinnen för att skapa en bild av omvÀrlden. MÀngden information som mÀnniskan kan bearbeta Àr begrÀnsad, speciellt i komplexa miljöer dÀr flera uppgifter ska utföras. Fokus för denna studie Àr att reducera piloters kognitiva belastning för att underlÀtta i svÄra flygsituationer. Ett stort problem idag Àr att nÀr en pilot förlorar yttre visuella referenser sÄ kan spatial desorientering uppstÄ. Ett resultat av det kan vara att helikoptern börjar driva utan att piloten mÀrker nÄgot.

VÄrt syfte med lÀromedelsgranskningen i matematik Àr att synliggöra variationen i lÀrobokens uppgifter. Vi har utformat ett analysschema som utgÄr ifrÄn tolv faktorer som vi anser Àr viktiga för ett varierat och lustfyllt lÀrande. Undersökningen omfattar sju lÀroböcker i skolÄr 4. VÄrt resultat visar att variationen i lÀroböckerna Àr bristfÀllig. MÄnga aspekter, som bör finnas med för att vÀcka elevernas nyfikenhet och lust att lÀra, saknas..

Uppsatsens syfte Àr att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhÀllsÀmnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mÀter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhÀlsvetenskapliga Àmnen, vilka analyseras utifrÄn Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lÀrare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven Àr konstruerade efter Àmnenas lÀroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven ocksÄ stÀlls i förhÄllande till en analys av kursplanen för SamhÀllskunskap A och Àmnesplanen för SamhÀllskunskap 1a1.Proven visade sig vara av varierande karaktÀr och storlek och bestÄende av en skiftande mÀngd uppgiftstyper. Av analysen framgÄr att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, Àn kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste tvÄ kunskapsdimensionerna som testas Àr Faktakunskap och Begreppskunskap.

SAMMANFATTNING/ABSTRACTI dag ses lÀsande och skrivande som naturliga företeelser i vÄrt samhÀlle. Vi har svÄrt att tÀnka oss hur det skulle vara att inte kunna lÀsa och skriva. Genom Ärens lopp har mÄnga lÀroplaner passerat och diskussionerna om vilken metod som Àr den bÀsta för att lÀra barn lÀsa och skriva har varit mÄnga.VÄrt arbete Àr skrivet ur ett barnperspektiv med syftet att belysa hur nÄgra elever uppfattar skolan som miljö för sin skriftsprÄksutveckling. Till syftet har vi dessutom kopplat följande forskningsfrÄgor:· Vilken nytta och mening ser eleverna med att lÀra sig lÀsa och skriva?· Vad ser eleverna som lustfyllt i skolan?· Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur elever, som har lÀtt respektive svÄrt att lÀsa och skriva, ser pÄ skolans lÀs- och skrivundervisning?· Vad anser eleverna om fÀrdighetstrÀning respektive funktionellt skrivande?· Hur uppfattar eleverna svÄrighetsgraden pÄ de uppgifter och utmaningar de möter i skolan?Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat barn vid tvÄ olika skolor.

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.