Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och kunskap om sekretess och tystnadsplikt pÄverkar deras agerande i samband med att barnen ska överlÀmnas frÄn förskola till förskoleklass. Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer anvÀnds som metod. Sex förskollÀrare intervjuas. Intervjumaterialet analyseras utifrÄn en modell som utarbetats av Gunell Colnerud. Modellen beskriver sex kategorier av normer som har betydelse för lÀrares agerande i professionella relationer (Colnerud, 1995).

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

Denna uppsats handlar om integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄ fakturor, ett Àmne som aktualiserats under mitt arbete pÄ landstingets kansli i Jönköping. NÀr en person fÄr vÄrd i annat lÀn Àn hemlandstinget sÄ skickas en faktura till hemlandstinget och innan dessa fakturor betalas mÄste de granskas och attesteras. Hanteringen kring detta upplevdes som tidsödande och ineffektiv, vilket ledde mig in pÄ funderingar kring elektronisk fakturering (e-fakturering). Eftersom fakturorna innehÄller integritetskÀnslig information, som personuppgifter och vissa uppgifter som gÄr att koppla till diagnos och behandling, Àr det inte bara viktigt att hanteringen blir effektiv utan ocksÄ att sekretessen kan upprÀtthÄllas under hela faktureringsprocessen.I denna undersökning studeras hur hanteringen av integritetskÀnslig vÄrdinformation pÄverkas om fakturahanteringen digitaliseras. Syftet Àr att göra en jÀmförelse avseende hantering av sekretess mellan pappersfakturor och digitala e-fakturor.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka elevernas strategier samt eventuella svÄrigheter och missuppfattningar med avseende pÄ aritmetikkunskaper i Äk 7 pÄ en högstadieskola.Teoretisk referensram:Studien tar sin utgÄngspunkt i det postpositivistiska paradigmet och har bÄde en kvantitativ med lösningsfrekvenser och en kvalitativ del med innehÄllsanalys. I det postpositivistiska paradigmet kan man anvÀnda sig av flera metoder (Denzin & Lincoln, 2011). Enligt Denzin och Lincoln Àr en av grundtankarna inom postpositivismen att vi aldrig kan förstÄ naturen helt och hÄllet, det finns alltid dolda faktorer som vi kanske inte kan upptÀcka och detta utgör drivkraften för nya studier inom samma omrÄde. Grundidén med innehÄllsanalys Àr att kvantifiera nÄgonting i texter utifrÄn ett speciellt syfte och som stöd för kvantifieringen kan intervjuerna anvÀndas (Bergström & Boréus, 2005).Metod: Undersökningen genomfördes i samtliga klasser i Äk 7 pÄ en skola och frÄn denna grupp av elever valdes nÄgra elever ut för intervjuer. Den kvantitativa delen undersöker lösningsfrekvensen för de olika uppgifterna genom statistik över vilken typ av fel som eleverna gjort samt över hur mÄnga elever som har löst samtliga uppgifter inom ett rÀknesÀtt korrekt och vilken metod de har anvÀnt.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur personalen upplever att arbetet inom Marinen har utvecklats över tid. Vilka skillnader upplevdes under perioden Ă„r 1957-2010? Hur utvecklades verksamheten och arbetsuppgifterna? Vilken kompetens behövdes? Ändrades kompetenskraven under perioden, och i sĂ„ fall hur? Hur pĂ„verkade tekniska framsteg arbetssĂ€ttet? Dominerade civilt eller militĂ€rt betonade uppgifter?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka socialsekreterares resonemang om vad barnbehöver och om anonyma anmÀlningar av barn som riskerar att fara illa. FrÄgestÀllningarnai studien Àr: 1) Vilka resonemang för socialsekreterarna kring barns behov, barn som far illaoch anonyma anmÀlningar? 2) Vilka förestÀllningar har socialsekreterarna om vad barnbehöver, anonyma anmÀlningar och om de som anmÀler?Insamlingen av empirin har skett genom fokusgrupper. TvÄ fokusgrupper har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Empirin har analyserats utifrÄn socialkonstruktivism och diskursbegreppet.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

SAMMANFATTNINGBAKGRUND: I och med Ädelreformen flyttades vĂ„rden av Ă€ldre till kommunen och sjuksköterskor började arbeta inom den kommunala Ă€ldreomsorgen. Arbetet saknar tydliga riktlinjer och rutiner. Det innebĂ€r ett stort ansvar för sina arbetsuppgifter samt patientansvar. Vid konsultarbete ansvarar sjuksköterskan för ett stort antal mĂ€nniskor och förmĂ„ga att prioritera och snabbt göra bedömningar av arbetsuppgifter och sjukdomstillstĂ„nd krĂ€vs.SYFTE: Syftet med studien var att utifrĂ„n sjuksköterskors berĂ€ttelser beskriva deras upplevelser av sitt arbete inom den kommunala Ă€ldreomsorgen.METOD: Det Ă€r en deskriptiv studie. Information samlades in genom semi-strukturerade fokusgruppsintervjuer.

I dagens bilar implementeras allt fler inbyggda funktioner bÄde i form av kommunikation och underhÄllning. Dessa funktioner tillför sjÀlvklart mycket positivt men vad som inte alltid pratas om Àr vilka sÀkerhetsrisker de ocksÄ medför dÄ de krÀver fokus av anvÀndaren ofta bÄde visuellt, manuellt och kognitivt. Under bilkörning bör fokus frÄn föraren allt som oftast ligga pÄ vÀgen och dÀrför gÀller det att designa infotainment-system, det vill sÀga inbyggda funktioner som till exempel radio och GPS, som krÀver sÄ lite som möjligt frÄn föraren. Denna studie testar ett nytt sÀtt att interagera med inbyggda funktioner under bilkörning genom att anvÀnda en ögonstyrd prototyp av ett infotainment-system för att se om man kan se snabb och intuitiv anvÀndning pÄ detta sÀtt. Testet utförs i simulatormiljö och jÀmför tvÄ oberoende grupper med olika mycket inlÀrning om det aktuella systemet.

Den hÀr uppsatsen handlar om att ta bilder/fotografera i kontexterna Instagram och Fotografisk bild i gymnasieskolan och bygger pÄ en fallstudie med nÄgra gymnasieungdomar. Syftet med undersökningen Àr att fÄ större förstÄelse för hur ungdomar tÀnker nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram och nÀr de löser uppgifter i skolan. Skiljer sig förhÄllningssÀtt Ät och hur resonerar ungdomarna kring det? I skolan finns mÄl och betygskriterier, hur förhÄller ungdomarna sig till dem och vad gör dessa med hur de löser uppgifter? PÄ Instagram finns inte skrivna regler sÄ som i skolan, men finns det oskrivna regler som kan identifieras som riktlinjer för vad som anses vara rimligt handlande? Hur förhÄller sig ungdomarna till dem nÀr de publicerar bilder pÄ Instagram? Ett syfte med undersökningen Àr ocksÄ att synliggöra lÀrande utanför skolan och att ta till vara pÄ kunskaper som ungdomar skapar i interaktion med andra.Den gestaltande delen i mitt examensarbete Àr inspirerad av ungdomarnas reflektioner kring seende i olika kontexter och deras beskrivning av hur vissa skriver ?hashtags? sÄ att det blir lite som en melodi. PÄ vÄrutstÀllningen bad jag besökare anvÀnda hashtagen #perspektivpÄkonstfack och hjÀlpa mig fylla en vÀgg med bilder.