Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar kreativitet i svenskÀmnet i Är 7-9. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur kreativitet pÄverkar lÀrarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lÀrares syn pÄ kreativitet. Studien behandlar ocksÄ svensklÀrares syn pÄ kreativt lÀrande. Metod: För att samla in lÀrarnas Äsikter om kreativitet anvÀnder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lÀrare pÄ tre olika skolor har utförts.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad elever tycker om ett praktiskt och laborativt arbetssÀtt under matematiklektionerna. I Lpo 94 stÄr att skolan skall ge eleven möjlighet att utveckla en nyfikenhet och sitt eget sÀtt att lÀra. Eleven skall ocksÄ ges möjlighet att utforska och arbeta sÄvÀl sjÀlvstÀndigt som i grupp. Som teoretisk utgÄngspunkt har jag dels valt Dewey, dels ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Dewey menar, och mÄnga med honom, att kunskap befÀsts bÀst dÄ handen fÄr arbeta tillsammans med ögat.

Det blir allt vanligare att samhĂ€llsmedborgare kommunicerar med myndigheter via e-post. Med e-post Ă€r det möjligt att kontakta myndigheten vilken tid som helst pĂ„ dygnet, var man Ă€n befinner sig, vilket gör att mediet forcerar tid- och rumssbarriĂ€ren.FörsĂ€kringskassans telefonkundtjĂ€nst i Östergötland tar emot omkring 150 e-postmeddelanden varje dag och potentialen för att effektivisera e-posthanteringen torde vara stor. Till Landstingets i Östergötlands webbtjĂ€nst FrĂ„gelĂ„dan inkommer omkring 2 frĂ„gor per dag. Den genomförda studien syftar till att identifiera möjligheter att effektivisera uppgiften att förmedla efterfrĂ„gad information till medborgaren med hög kvalitet, exempelvis genom automatisering eller stöd för hantering av e-post. Inkomna e-postmeddelanden har kartlagts för att se vilka frĂ„gor det handlar om.

Att arbetsleda omvÄrdnaden Àr en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter. Syftet med studien Àr att undersöka hur sjuksköterskan uppfattar sitt ledarskap i omvÄrdnaden. Metoden Àr en empirisk studie, dÀr en enkÀt lÀmnades ut till 89 sjuksköterskor pÄ en klinik vid UMAS. EnkÀten besvarades av 68 (76,4 %) sjuksköterskor, vilket betyder att bortfallet var litet och dÀrmed ökar studiens tyngd. I resultatet visade det sig att svaren följer Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor, dock kan vissa andra tendenser skönjas i vissa variabler..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det som i militÀra sammanhang samlas under denengelska termen ?Medical Intelligence? eller med den svenska översÀttningen ?medicinskaunderrÀttelser?. Med uppsatsen avses att, ur ett militÀrt perspektiv, undersöka medicinskaunderrÀttelsers inverkan att lösa uppgifter sÄvÀl nationellt som internationellt, tyngdpunkten liggervid de internationella insatserna. För att fÄ ytterligare ett djup och dimension i uppsatsen undersöksinverkan pÄ olika militÀra ledningsnivÄer, d.v.s. hur de medicinska underrÀttelserna inverkar pÄmilitÀrstrategisk, operativ respektive taktisk nivÄ.För uppsatsen har övergripande en kvalitativ deskriptiv arbetsmetod anvÀnts.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Elever fÄr allt fler hjÀlpmedel som kan anvÀndas till fusk och det Àr enklare att plagiera arbeten i det allt mer tekniska samhÀllet. NÀr man skrev med papper och penna fick man lov att förbereda sig genom att skriva en fusklapp, idag kan man komma Ät internet med sin dator eller mobiltelefon direkt man mÀrker att en uppgift Àr för svÄr. Den nya tekniken har Àven inneburit att det blivit lÀttare att upptÀcka vissa typer av fusk. Den underlÀttar samtidigt pÄ mÄnga andra sÀtt som att det gÄr att se klockslag nÀr en elev lÀmnat in sin uppgift eller att uppgifter sparas i digital form vilket gör att de gÄr snabbt och enkelt att söka reda pÄ vid ett senare tillfÀlle.Metoden som anvÀnts var kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola som ligger i framkant inom tekniken. Det som efterfrÄgats i intervjuerna var i huvudsak pÄ vilket sÀtt internet, mobiltelefoner, bÀrbara datorer och annan IT pÄverkat hur eleverna fuskar och hur lÀrarna hanterar detta.

Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, nÄgot som Àrvts ner genom generationer. Men Àr utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmÄga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krÀvande uppgifter frestar pÄ arbetsminnet och skapar störande effekter som sÀnker hjÀrnans prestationsförmÄga. SÄledes Àr kanske den traditionella provutformningen med de svÄra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper pÄ ett sÀtt som gör dem rÀttvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrÄgornas ordning pÄverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var Àven av intresse om utformningen pÄverkade elevernas motivationsnivÄ, Äsikt om provet eller hur lÄng tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Den 1 april 2006 trĂ€dde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trĂ€dde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lĂ„ng tids diskussioner i frĂ„gan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för bĂ„de dem sjĂ€lva och företagen, Ă€ven kostnaderna förvĂ€ntades minska. Ombudsförfarandet anvĂ€nds endast vid inlĂ€mning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprĂ€ttas och skrivs under av ombudet Ă€ndras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lĂ€mnade uppgifterna.

Arbetet har skett i form av litteraturstudie och undersökningsarbete, samt dialoger och samtal med sakkunniga inom de berörda omrÄdena. Uppgiften var att undersöka vilka rÀttsliga konsekvenser kvalitetsbrister i registerkartan kan medföra. För att hitta och jÀmföra gjorda skadestÄndsansprÄk har samtliga skadestÄndsansprÄk inkomna till LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle studerats. Kvalitetsbristerna som uppkommit pÄ olika sÀtt Àr av skiftande karaktÀr och omfattning. Dessa brister i kvaliteten Àr LantmÀteriet vÀl medvetna om och det sker ett löpande arbete med att rÀtta till dessa fel och brister.

Rapporteringssystem pÄ företag fungerar som underlag för budgetplanering, framtida investeringar och översikt över slutförd produktion. Det Àr Àven ett bra hjÀlpmedel för företag som har realiserat olika kvalitetssystem för att sÀkra och förbÀttra kvaliteten. Rutinerna för rapporteringen mÄste ske med hög precision för att undvika att felaktiga uppgifter lÀggs in. SÄdana felaktiga uppgifter kan ge upphov till att underlaget i rapporteringssystemet blir missvisande för företagets framtida planering. Ifö SanitÀr AB Àr företaget som har granskats i denna rapports undersökning för att identifiera vilka orsaker som ligger till grund för differenserna i rapporteringssystemet.

SAMMANFATTNINGEfter en rad stora företagsskandaler har det blivit allt viktigare med kraftigt ökade regleringar som pÄverkar revisionen och som mer tydliggör revisorns uppgifter. Revisorns uppgift Àr att granska ett företags Ärsredovisning och bokförning samt företagsledningens förvaltning av företaget. Granskningen skall ske enligt god revisionssed. Ett företags intressenter har det frÀmsta intresset av revision som kreditgivare, leverantörer, kunder, anstÀllda, styrelse och företagsledning, stat och kommun. Ett förvÀntningsgap uppstÄr dÄ ett företags intressenter inte har tillrÀckligt med kunskap om revisorns yrkesroll, begrÀnsningar och uppgifter.Eftersom det Àr sedan lÀnge forskat att det finns ett förvÀntningsgap mellan revisorer och dennes klienter om vad revisorns uppgifter Àr, vill vi vidare studera det utifrÄn allmÀnheten och de övriga anvÀndarnas perspektiv.

I detta arbete undersöks lÀrarnas instÀllning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lÀrare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare Är eller gymnasiet. Undersökningen Àr i metaform dÀr tidigare resultat sammanstÀlls i ett försök att finna tendenser i lÀrarnas instÀllning.Dessa svar analyseras och diskuteras dÀrefter utifrÄn relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.