Detta examensarbete Ă€r format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som Ă„terfinns utanför klassrummet. Det Ă€r skrivet pĂ„ institutionen för matematikĂ€mnets och naturvetenskapsĂ€mnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbĂ€nksmatematik pĂ„ gymnasiet. Syftet Ă€r Ă€ven att konstruera uppgifter och övningar Ă„t matematiklĂ€rare som lĂ€mpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet.För att besvara frĂ„gestĂ€llningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbĂ€nksmatematiken?" har vi arbetat pĂ„ flera sĂ€tt.

Syftet med denna studie Àr att (1) ta reda pÄ hur bra eleverna Àr pÄ att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda pÄ vilka typer av fel som eleverna oftast begÄr och (3) faststÀlla vilka skillnaderna Àr mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig pÄ en undersökning av nationella prov för Ärskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar pÄ frÄgan om hur bilden av problemlösning ser ut. DÀrtill utreds frÄgan om vad som kan ha orsakat en eventuell försÀmring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermÄliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillÀmpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund anvÀndes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Sammanfattning: Detta sjÀlvstÀndiga arbete har utifrÄn ett taktiskt perspektiv studerat pÄ vilket sÀtt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tÀnkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som Àr rimligt att förmÄgemÀssigt förvÀnta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sÀtta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer dÄ dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera.Slutsatser som redovisas i arbetet Àr att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmÄga till god lÀgesuppfattning för marinens taktiska chefer.

Arbetet Àr en energianalys av gravstenstillverkning dÀr energiförbrukningen för hela livscykeln redovisas. Analysen gÀller en sÄ kallad funktionell enhet som bestÄr av gravsten och sockel av vÄngagranit som levereras till en kyrkogÄrd i Malmö. Ett svenskt stenhuggeri har hjÀlpt till med att ta fram data för de olika tillverkningsmomenten. Förutom uppgifter om sjÀlva tillverkningen har Àven kompletterande uppgifter inhÀmtats som gÀller till exempel transporter och inköpt material. JÀmförelse görs mellan fyra olika bearbetningar av den funktionella enheten.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Examensarbetet omfattar dels en teoretisk del, en litteraturstudie som sammanfattar andras erfarenheter av problem vid procentrÀkning, dels en egen undersökning. Diagnosen kompletterades med elevintervjuer. Resultatet av diagnosen visade att eleverna hade problem med begreppsförstÄelse i procentrÀkning och att de i hög grad endast klarade av enkla uppgifter i diagnosen genom att rÀkna helt mekaniskt med kÀnda algoritmer..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lÀrandet i Àmnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssÀtt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i Ärskurs ett i tvÄ olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag anvÀnde mig av för att nÄ ett resultat var enkÀtundersökning med blandade frÄgor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete Àr motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation dÀr eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolÀmnet matematik, hur de Àr motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de Àr motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. DÀrefter blev fokuset pÄ sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlÀrning och aktivitet.

Bakgrund: Den kraftiga decentraliseringen och strÀvan efter att Ästadkomma ?plattare?organisationer i samhÀllet Äterspeglas i personalarbetet, personalfunktioneni de decentraliserade organisationerna har fÄtt Àndrade arbetsuppgifter.Deras frÀmsta uppgifter Àr att utföra strategiska uppgifter, konsultativauppgifter samt serviceuppgifter (Akademikerförbundet SSR, 1993).Personalavdelningar skall idag ge chefer och medarbetare rÄd, stöd ochservice i deras arbete genom att arbeta med företagets personalstrategiersamt vara delaktiga i chefernas fortlöpande ledningsarbete (HÀllsten, 2003).Trots att det förs en diskussion inom yrkeskÄren samt att litteratur inomÀmnet tydligt vittnar om att det Àr stöd till linjechefer som Àrpersonalavdelningens frÀmsta syfte, Àr vÄr uppfattning att det Àr svÄrt attdefiniera stödfunktionens uppgifter, vilket ledde oss till att undersöka vilkabehov och förvÀntningar som finns pÄ en personalavdelning.Syfte: VÄrt syfte Àr att försöka förstÄ personalavdelningen som en funktion genomatt studera förvÀntningar och behov kring personalarbetet. Vi har som avsiktatt undersöka de attityder som finns gentemot personalavdelningen somfunktion. För att avgrÀnsa vÄrt syfte har vi valt att fokusera pÄ tvÄ parter;PA-konsulter och linjechefer, utifrÄn tre teman; stöd, kompetens samtkommunikation.Metod: Med en kvalitativ ansats i undersökningen har vi utfört sju individuellaintervjuer samt en gruppintervju.Huvudresultat: Personalavdelningens frÀmsta uppgift Àr att fungera som en stödfunktion tilllinjecheferna. Linjecheferna menar att PA-konsulterna frÀmst ska fungerasom en administrativ stödfunktion, medan en PA-konsult uttrycker attpersonalavdelningen strÀvar efter att arbeta mer som en strategisk funktionLinjecheferna förvÀntar sig att PA-konsulterna ska ha en bred kompetensinom personalfrÄgor, samtidigt som de efterfrÄgar kompetens i specialfallnÀr det gÀller personalfrÄgor.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur elevers förstÄelse för multiplikation kan stÀrkas av lÀmpliga aktiviteter. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av prov, enkÀter, observationer och intervjuer i Ärskurs fyra. Det visar sig, av de resultat vi har fÄtt fram att aktiviteterna, som vi har genomfört har hjÀlpt eleverna att utveckla sin kreativitet, uttrycka olika tankesÀtt och Àven olika möjligheter att uppfatta och granska uppgifter..

För att skapa en produkt som stödjer kundens mÄl och arbetsprocesser Àr det av stor vikt att identifiera vilka, men Àven var och i vilket sammanhang de potentiella brukarna Àr och agerar. Moderna styrsystem ger möjligheter för flera olika personalkategorier att arbeta med systemen och dessutom anvÀnds systemen inom skilda domÀner dÀr det finns olika behov. Det fanns dÀrför ett behov att, pÄ uppdrag av ABB, utreda vilka behov dessa olika personalkategorier har och hur styrsystemet uppfyller dessa, samt pÄ vilka punkter systemet skulle kunna utöka sitt stöd för de uppgifter som skall utföras. I form av en fallstudie genomfördes dÀrefter en kartlÀggning av arbetsmiljö, personalkategorier och olika uppgifter och mÄl som uppfylls av personalen. Fallstudien genomfördes utifrÄn ett systemperspektiv med ett sammansatt kognitivt system (JCS) som enhet för analys. Detta perspektiv var Àven tongivande vid presentation av resultaten i form av karaktÀristiska gestaltningar av bÄde brukare och domÀn. Studien har visat att befintliga gestaltningstekniker inte Àr tillrÀckliga för att gestalta brukare, domÀn och samspelet dÀr emellan.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb pÄ ett yrkesmÀssigt korrekt sÀtt, nÀr de inte ifrÄgasatt fortlevnaden hos bolag som senare gÄtt i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dÄlig trÀffsÀkerhet nÀr de bedömer ?going concern? och nÀr revisorerna utfÀrdar ?going concern? varningar formulerar de sig pÄ olika sÀtt. I revisionsstandard 570 Äterfinns en formulering som revisorerna bör anvÀnda, men formuleringarna pÄverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Bakgrund: Aktuell forskning visar att sjuksköterskors tid för administrativa uppgifter ökar och att tiden för den patientnĂ€ra omvĂ„rdnaden blir allt mindre. Syfte: Att undersöka sjuksköterskans patientnĂ€ra tid, tid avsatt för dokumentation och annat administrativt arbete i jĂ€mförelse med opublicerad data frĂ„n 2007. Metod: Åtta strukturerade observationer med kvantitativ forskningsansats genomfördes 2011 pĂ„ samma ortopediska avdelning och med samma metod, som vid observationerna 2007. Resultat: Sjuksköterskornas patientnĂ€ra tid 2011 visade sig ha minskat i jĂ€mförelse med 2007, Ă€ven tid för dokumentation i patientjournalen hade minskat nĂ„got. Vid en summering av annat administrativt arbete sĂ„gs en ökning frĂ„n 49,9 % 2007 till 59,8 % 2011 av den totala arbetstiden.

Dialogen Àr nÄgot som genomsyrar undervisningen pÄ folkhögskolan. Att som lÀrare ge eleverna i klassrummet möjlighet att diskutera med klasskamrater om vad de har lÀst eller hört ökar deras förstÄelse och kunskaper. NÀr man för nÄgra Är sedan gav sig in pÄ omrÄdet distansutbildning ville man pÄ folkhögskolan Àven dÀr föra med sig dialogen frÄn klassrummet.Eftersom jag sjÀlv har arbetat vid denna folkhögskola fann jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur dialogen mellan elever fungerar pÄ distans. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för dialogen mellan elever samt att ge konkreta förslag pÄ hur lÀraren kan stimulera till dialog mellan elever pÄ distans.I uppsatsen har fem lÀrare och fem elever intervjuats. Samtliga lÀrarrespondenter arbetar vid samma folkhögskola och var och en av eleverna lÀser för en av lÀrarna.

Trots att lÀroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, sÄ finns det inte mycket forskning pÄ hur vÀl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lÀrobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmÀrksammat tar upp att lÀroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för Ärskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det stÄr i kursplanen för matematik att det Àr skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta vÀlgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).