Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur attityder avseende internationell tjÀnstgöring ochutbildningen av officerare har förÀndrats och anpassats till det framtida kravet pÄ internationellaÄtaganden. UtifrÄn syfte och problemformulering skulle uppsatsen ge svar pÄ om officerens attitydoch vilja att tjÀnstgöra internationellt förÀndrats och om utbildningen av officerare pÄ bÀsta sÀtthar anpassats till den utökade uppgiften att bidra till fred och sÀkerhet i omvÀrlden. Inledningsvishar den utveckling som skett sedan 1989 av Försvarsmaktens internationella uppgifter beskrivits.DÀrefter har en översiktlig bild av viljan och synen pÄ internationell tjÀnst bland officerarebeskrivits. Detta har kompletterats med Officersförbundets syn pÄ internationell tjÀnst.Avslutningsvis har en analys gjorts av det insamlade materialet dÀr de huvudsakliga slutsatserna Àratt Försvarsmakten tidigt mÄste analysera vilka kompetens- och utbildningsbehov som finns för attmatcha den utökade internationaliseringen som i framtiden kommer att krÀvas av Försvarsmakten.Detta för att implementera behoven i utbildningen av officerare sÄ att kompetensgapet mellanpersonal och uppgifter inte skall öka..

En mÀnniska har en viss mÀngd kapacitet för att utföra uppgifter. Om uppgifterna blir för svÄra eller för mÄnga, det vill sÀga om den mentala arbetsbelastningen blir för hög, gÄr det inte lÀngre att klara av alla uppgifter och prioritering av de viktigaste uppgifterna blir nödvÀndigt. Piloter behöver ofta ta in och bearbeta en stor mÀngd information under instrumentflygning. Ofta mÄste en del av uppgifterna utföras samtidigt och pÄ begrÀnsad tid. Syftet med examensarbetet Àr att, med hjÀlp av en subjektiv mÀtmetod undersöka vilka moment under instrumentflygövningar som medför störst respektive minst mental arbetsbelastning.

1996 beslutade riksdagen att utöka beredskapspolisorganisationen med en ?sÀrskild beredskapspolis?. Denna skulle ha bÀttre utbildning och utrustning Àn den tidigare beredskapspolisen och Àven kunna anvÀndas till polisiÀra uppgifter i fredstid. Sedan 1 januari 2002 finns dÀrför 1500 sÀrskilda beredskapspoliser utbildade och placerade vid polismyndigheterna runt om i Sverige. SÀrskilda beredskapspolisens uppgifter Àr att delta i polisverksamhet som syftar till befolkningsskydd och rÀddningstjÀnst.

The aim of this Master?s thesis is to examine how public librarians, including school librarians, express themselves about librarians in library journals. Questions asked in the study are: How is the knowledge, tasks and roles of librarians described? How do the librarians describe their own and others perceptions of librarians? Are there any contradictions in how the librarian profession is described and if so, what are they? 56 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, bis and DIK-forum in the period from 1990 to 2007, are analysed. The theory and method used is discourse analysis.

För att kunna uppnÄ det nationella miljökvalitetsmÄlet Giftfri miljö ska riskerna med förorenade omrÄden ÄtgÀrdas. Detta görs genom att omrÄden med stor risk saneras efter att de har inventerats och riskklassats enligt Metodik för inventering av förorenade omrÄden (MIFO). Det Àr viktigt att de uppgifter som tas fram vid inventeringen Àr tillförlitliga, dvs. har hög validitet. Det Àr ocksÄ av vikt att riskklassningarna Àr jÀmförbara oavsett vem som har gjort bedömningen, dvs.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

Division med brÄk Àr ett av de omrÄden av skolans matematiska innehÄll som bÄde elever och lÀrare har svÄ-righeter med. I flera internationella studier har man funnit att lÀrares svÄrigheter delvis grundas i ett proce-durellt förhÄllningssÀtt till de lösningsmetoder som anvÀnds vid division med brÄk. Detta, i kombination med att lÀrare har svÄrt att konstruera realistiska förklaringsmodeller till sÄdana typer av uppgifter, pÄverkar Àven lÀrares undervisning.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka svenska högstadielÀrares Àmneskunskaper och pedagogiska Àm-neskunskaper om division med brÄk. De frÄgestÀllningar studien Àmnar besvara Àr vilka vanliga Àmneskun-skaper och specialiserade Àmneskunskaper lÀrare visar samt vilka pedagogiska Àmneskunskaper om under-visning och pedagogiska Àmneskunskaper om elever lÀrare visar om division med brÄk.Fem matematiklÀrare i Ärskurs 7-9 utvaldes för kvalitativ intervju, dÀr de bÄde fick berÀkna uppgifter med division med brÄk samt beskriva hur de sjÀlva resonerar kring sin undervisning, elevers svÄrigheter och in-troduktion av division med brÄk. I intervjuerna framkom att lÀrarna generellt visade prov pÄ bÄde goda Àm-neskunskaper och goda pedagogiska Àmneskunskaper..

1900-talet innebar stora förÀndringar för möbeltapetseringsyrket. 1800-talets tapetseringsstil, dÀr tapetseraren hade ett brett spektra av uppgifter, fick lÀmna plats för den tapetserarmÀssigt mer avskalade jugendstilen och senare funktionalismen, Àven om stilmöblerna fick en renÀssans strax före 1:a vÀrldskriget.Den vÀxande möbelindustrins krav pÄ ökad tillverkningstakt, fick stoppningen av styckemöbler pÄ verkstÀderna att verka omodern och kostsam. Tapetseraren fick söka nya vÀgar, nya uppgifter.Stoppningsmaterialen och stoppningsteknikerna förÀndrades med skumgummit, fÀrdigspunna resÄrhus.och nozagresÄrer. Nu skulle det förenklas. Verktygen har konstigt nog inte utvecklats i samma takt, utom det som alltid varit symbolen för yrket ?hammaren.Den traditionella stoppningstekniken dog ÀndÄ inte ut, som mÄnga befarade.

Tidigare forskning visar att brÄk Àr ett omrÄde dÀr mÄnga elever har problem. Syftet med den hÀr studien Àr att studera gymnasieelevers matematiska kunskaper i multiplikation och division av brÄk. Elevernas kunskaper studerades utifrÄn en konstruktivistisk syn pÄ kunskap och med procedurell och konceptuell kunskap som analysverktyg. 61 elever frÄn kursen Matematik A har löst totalt 10 uppgifter med multiplikation och division av brÄk. 7 av eleverna intervjuades dessutom för att fÄ en bÀttre uppfattning om deras kunskaper.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om en viss ?omotiverad? klass yrkeselever delade upp sina Àmnen i olika kategorier och hur detta pÄverkade deras motivation, sÀrskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att yrkeselever ofta delar upp sina Àmnen i ?praktiska?, eller yrkesÀmnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) Àmnen och att de har sÀnkt motivation i de sistnÀmnda. Tolv elever i en vÀrme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade pÄ en enkÀt och tre av dem intervjuades individuellt.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem Àndras, stÀller företagens intressenter allt mer krav pÄ den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förvÀntningarna pÄ revisorn stÀndigt Àndras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förvÀntningar som Àgare och andra intressenter har pÄ en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för smÄ aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan vÀlja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att identifiera och förstÄ faktorer som pÄverkar förvÀntningsgapet mellan Àgare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig Ät mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnÄ syftet anvÀndes bÄde en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkÀt som skickades till drygt 2200 smÄ aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun stÀlldes frÄgor dÀr vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förvÀntningar de hade pÄ revisorn och revisionen nÀr företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.