Syftet med detta arbete Àr att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioÄrsperiod, undersöka hur karaktÀrerna och relationer har framstÀlls. Kan man se ett mönster nÀr det gÀller genus i bilderböckerna för barn och pÄ sÄ sÀtt förstÄ, vad dessa böcker förmedlar, angÄende kön och genus? Kan en förÀndring över tid ses, hur kan denna i sÄdana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehÄll djupanalyserades med fokus pÄ genus. Valet av böcker var baserat pÄ uppgifter frÄn bibliotekets efterfrÄgan samt uppgifter frÄn förskoleavdelningarna pÄ en mellansvensk förskola.I större delen av den Àldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och mÀn. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i lÀroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i Àmnet svenska för gymnasiet. De frÄgor jag utgÄtt frÄn Àr följande:Hur behandlas olika bildmedier, sÄsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i lÀroböckerna?I vilka sammanhang hÀnvisas det till bildmedier?Vilken funktion fyller bildmedier i lÀroböckerna?Hur kommenteras lÀroböckernas bilder i texten?Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frÄgor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som lÀroboken behandlar. I sekundÀrtexten nÀmns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebÀr att böckerna enbart innehÄller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin Àr Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat.

Ett aktuellt Àmne inom den politiska debatten idag, Àr neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lÀgga ner hela svenska ubÄtsflottiljen. Syftet med uppsatsen Àr att studerabehovet av ubÄtar frÄn ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmÄgor somsvenska ubÄtar har och vilka förmÄgor Försvarsmakten skall ha.

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

Den Svenska flottans ytstridsförmÄga Àr idag uppbyggd av ett antal relativt smÄ fartyg. Det Àr ett resultat av ett koncept som togs fram under det kalla kriget. Konceptet kallas för ?den lÀtta flottan? och bygger pÄ idén att med hjÀlp av modern teknik sÄ kan samma förmÄgor som ryms i ett stort ytstridsfartyg spridas pÄ flera smÄ enheter. Svenska flottans ytstridskrafter Àr sÄledes anpassade till det gamla invasionsförsvaret.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man pÄ fritidshem i UmeÄ anvÀnder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ nÀr naturen anvÀnds och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man Àr ute i förhÄllande till var fritidshemmen Àr belÀgna samt om naturanvÀndandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att fÄ reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen anvÀnder naturen för rekreation, i inlÀrningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet Àr att undersöka om ett fokus pÄ kommunikation och resonemang kring matematik genom Veckouppgifter kan öka elevers mÄluppfyllelse. Veckouppgiften Àr ett problem eller annan matematisk uppgift som eleven löser hemma gÀrna med hjÀlp av nÄgon vuxen eller annan person som hjÀlp. Veckouppgiften lÀmnas in och bedöms av lÀraren mot förmÄgorna i Lgr-11. Bedömningarna presenteras i försöksklassen och ligger till grund för en diskussion i klassen kring att:1. Lösningar kan se olika ut men ha samma lösningskvalitet vid bedömning. 2. Uppgifter kan lösas med olika strategier men har samma kvalitet vid bedömning.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att se om elevernas förmÄga att visualisera en fysikuppgift kan hjÀlpa dem till en högre förstÄelse. DÄ benÀmningen visualisera anvÀnds Äsyftas att eleverna utifrÄn en textuppgift skapar sig en bild i huvudet, som de sedan ritar pÄ ett papper. Det Àr Àven viktigt som fysikpedagog, att se om en uppmaning kan hjÀlpa eleverna till ökad förstÄelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt de visualiserar uppgiften. Didaktiska representationer av fysikproblem kan bidra en bÀttre förstÄelse av Àmnet fysik hos framtida elever.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningarna ansÄgs det viktigt att samla in ett brett utbud av data. Beslutet togs av den orsaken att göra en kvantitativ undersökning, varav en frÄgestÀllning Àr hypotetiskt deduktiv, dÄ en passande hypotes till denna frÄgestÀllning fanns.

I den juridiska litteraturen antas det ofta att vittnesuppgifter som Àr inkonsekventa ocksÄ Àr mindre korrekta (Brewer, Potter, Fisher, Bond och Luszcz, 1999). Om det verkligen förhÄller sig sÄ har dock inte undersökts empiriskt i nÄgon nÀmnvÀrd utstrÀckning. Tidigare studier har visat pÄ en svag positiv korrelation mellan korrekthet och konsekvens. En reflexion över statistiska samband leder dock till slutsatsen att hittills hittade korrelationer kan vara artefakter, orsakade av hur variablerna definierats. I denna studie undersöktes om det fanns ett samband mellan vittnens grad av korrekthet och deras grad av konsekvens.

Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares arbetssÀtt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare pÄ fem olika skolor i tvÄ stÀder. Teorierna som anvÀnds i studien Àr det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lÀrarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. LÀrarna var överens om att högpresterande elever utmÀrker sig pÄ nÄgot vis i undervisningen.

GrÞndal, B & Jönsson, C. PatientnÀra vÄrd i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete bestÄr av mÄnga olika arbetsuppgifter som antingen Àr patientnÀra eller icke-patientnÀra.

Syftet med vÄr studie Àr att upptÀcka vilka lösningsstrategier som elever i Är tvÄ anvÀnder sig av vid tiotalsövergÄngar i addition och subtraktion och hur effektiva dessa Àr. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat 15 elever frÄn tre olika skolor. Eleverna fick lösa 20 uppgifter, tio inom addition och tio inom subtraktion, av ökande svÄrighetsgrad. Av dessa 20 Àr tolv uppgifter berÀkningar över tiotalsgrÀnser.

Sammanfattning  Det finns mĂ„nga definitioner av vad yrket controller innebĂ€r, vilket visar att yrkestiteln Ă€r svĂ„rdefinierad. Syftet med studien Ă€r att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade dĂ€rför följande frĂ„gestĂ€llning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förstĂ„else och sedan anvĂ€nde vi oss av en deduktiv ansats dĂ€r vi gick frĂ„n teori till empiri. I vĂ„r teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, fĂ€rdigheter, roller och arbetssĂ€tt som ingĂ„r i controllerns yrke.

De situationer och uppgifter svensk militÀr kan komma att stÀllas inför i sitt arbete att försvara Sverige vid ett vÀpnat angrepp och vid internationella insatser kan vara komplexa, otydliga och krÀvande. Dessa parametrar stÀller höga krav pÄ de chefer som skall leda förbanden. Ett av kraven Àr att cheferna, oavsett ledningsnivÄ Àr vÀlutbildade och kompetenta inom just sitt omrÄde, de ska vara duktiga pÄ just det de skall göra.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera behovet av militÀrteoretisk utbildning för gruppcheferna vid arméns jÀgarbataljon. Vad blir effekten av en sÄdan utbildning? Vidare var ocksÄ syftet av ge förslag pÄ vilka delar ur militÀrteorin en sÄdan utbildning skulle kunna innehÄlla, för att specifikt passa jÀgargruppchefer.Inledningsvis gjordes en analys av populÀrversion TOEM AJB, dÀr förbandets upptrÀdande och uppgifter sÀrskilt analyserades.

Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse om vad BIM Àr och undersöka vad BIM för med sig i projekteringen. Det som kommer behandlas Àr BIM-samordnarens uppgifter, de olika negativa aspekter som pÄtrÀffats vid anvÀndandet av BIM samt en presentation av olika program sÄ kallade verktyg som anvÀnds vid BIM-projektering. .