Syfte Syftet med uppsatsen är att ta undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan skuldsättningsgraden inom produkt- och tjänstebranschen. Ett delsyfte till uppsatsen är att undersöka hur räntekostnaden ser ut och huruvida det finns signifikanta samband mellan de olika branschernas gällande ovanstående faktorer.Metod Undersökningen är en fallstudie med en abduktiv kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar.Teori Teorin har utgått ifrån genrens klassiker i form av Modigliani & Millers två teorem, Pecking order teorin samt Trade-off teorin.  Även Hallgrens modell om risk har tillämpats.Empiri Data är insamlad från sex byggföretag samt från sex revisionsföretag. Skuldsättningsgrad, räntekostnader samt omsättning är granskad dels inom branschen och dels jämförande mellan branscherna. Empirin är testad genom signifikansanalyser.Resultat Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens skuldsättningDet finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens räntekostnadDet finns inga signifikanta samband i byggbranschens skuldsättningDet finns inga signifikanta samband i revisionsbranschens skuldsättning.

SAMMANFATTNINGFöretagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererarett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver deminvestera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men ävenrisk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal Kapitalstruktur, det vill sägafördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag ochbranscher.

Background: In the current labor and business policy debate in Sweden there is a major focus on the need for it to become easier to set up small firms, and that it needs to become easier for small firms to hire staff. In order to set up and run a business, funding is required. Firms can choose to work more or less actively with this issue, but they all need to relate to it. There are basically two ways to fund a business, either through equity or through debt. The ratio between these two sources is called the firm?s capital structure.Purpose: To chart the capital structure of small firms in Sweden.

Bakgrund: Den privata vårdsektorn är en sektor som karaktäriseras av stark tillväxt. Behovet av vård kommer alltid att finnas och i takt med att människan lever längre ökar även trycket på vården. Den privata vårdsektorn har skapat en debatt i samhället där man ifrågasätter att offentliga medel går till vinster i privata vårdföretag. Därav är det av allmänt intresse att analysera vårdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vårdföretag tillämpar och om de byggt upp tillräcklig finansiell styrka (Kapitalstruktur) för en långsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod där information baseras på årsredovisningar under en 10-årsperiod. Utifrån den finansiella informationen beräknas nyckeltal för att beskriva företagens Kapitalstruktur och prestation.

Ett av de främsta nyckeltalen som speglar om företaget är framgångsrikt eller inte är lönsamhet. Då lönsamheten för företag generellt tenderar att vara hög då den ekonomiska marknaden där företaget verkar är gynsam, kan man säga att företagets lönsamhet borde vara hög i högkonjunktur och låg i lågkonjunktur (Yeh & Roca, 2012). Med detta resonemang borde det kunna finnas en koppling mellan ett företags skuldsättningsgrad, konjunkturen och lönsamheten.I den här studien har fyra olika skuldsättningmått undersökts där det huvudsakliga skuldsättningmåttet är totala skulder genom totala tillgångar (TD/TA). Studien har valt att undersöka företag i branscherna industriteknik, medicin och material. Syftet med studien är att försöka bredda och styrka det spektrum av teorier som finns tillgängliga genom att besvara studiens forskningsfrågor om ekonomisk tillväxt och lönsamhet kopplat till skuldsättningsgraden.

Inom kontexten medelstora svenska icke-finansiella företag är syftet med denna uppsats att undersöka hur sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad och företagens sannolikheter för konkurs ser ut genom att tillämpa Byströms Distance to Default (DD). Uppsatsen ämnar besvara följande frågeställningar: (1) Hur ser företagens skuldsättningsgrad och sannolikhet för konkurs ut kvantifierade med Byströms DD? (2) Kan företagen öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs kvantifierat med Byströms DD? En empirisk metod utvecklas för att beräkna företagens skuldsättningsgrad, företagens sannolikhet för konkurs och för att öka andelen främmande kapital utan att nämnvärt öka sannolikheten för konkurs. Indelning av företagen sker på sektornivå. Om uppsatsens frågeställningar kan följande slutsatser dras: (1) företagens skuldsättningsgrad är olika beroende på sektortillhörighet och förändringar i marknadsvärdet av företagens tillgångar och förändringar i volatiliteten av marknadsvärdet av företagens tillgångar har en tydlig påverkan på företagens sannolikhet för konkurs (2) två av sektorerna (i.e.

Sverige genomförde vid årsskiftet 2012/2013 ytterligare en sänkning av bolagsskatten. Denna gång från 26,3 till 22 procent. Målet med sänkningen var att hamna under EU?s genomsnittliga bolagsskattenivå vilket skulle minska företags incitament till att fly Sverige för lågskatteländer. Samtidigt ville regeringen minska företagens skuldsättningsgrad.I teorin sjunker värdet på skatteskölden vid en bolagsskattesänkning och därmed också värdet på företagen.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Undersökningen skapade inte underlag för att fastställa att samband mellan ägarstrukturen och Kapitalstrukturen finns. Även då vi har resultat som stödjer tidigare forskning när det gäller ägarkoncentrationens inverkan på Kapitalstrukturen så skall resultatet tolkas med viss försiktighet. Den enskilt största anledningen till detta är den stora resultatvariation som uppvisas beroende på val av mätmetod..

Titel: Hur och av vad påverkas skuldsättningsgraden i finanskriser? - En studie av sex branscher på Stockholmsbörsen.Nivå: C-uppsats i företagsekonomi, kandidatnivåFörfattare: Gabriella Karacsonyi och Carl HelinHandledare: Peter Lindberg och Arne FagerströmDatum: 2014 - majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska företags skuldsättningsgrad ser ut vid finanskriser och vilka samband denna variabel uppvisar med variablerna branschtillhörighet, tillväxt, företagsstorlek och materiella anläggningstillgångar.Metod: I denna studie har en deduktiv ansats använts. Författarna har genom kvantitativa undersökningar kommit fram till sina resultat. Teori har insamlats genom vetenskapliga artiklar och böcker. Gällande empirin har data främst inhämtats från databasen Retriever, för att sedan bearbetas i huvudsakligen genom Excel.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och Kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ?Ägarmakt och omvandling? (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration.

Vi utför en fallstudie där vi studerar 108 annonseringstillfällen av nyemissioner under åren 1993-2001 på företag listade på Stockholmsbörsen. Vi undersöker om det föreligger någon överavkastning kring annonseringsdagen. Den effekt vi eventuellt observerar används sedan som den beroende variabeln i regressionsmodeller där vi försöker ta fram förklarande variabler. Vi utför kompletterande test såsom t-test och stabilitetstest för att öka reliabiliteten av resultaten..

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna.

Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut.

The purpose of this essay is to study the impact of different factors on corporate capital structure. The factors studied in relation to corporate debt ratio are industry affiliation, size and profitability. The study involves all 252 companies quoted on the Stockholm stock exchange and cover a time period from 2007 to 2011. The result shows that branch affiliation has a significant impact on corporate debt ratios. Regarding size and profitability, however, these factors do not have an evident impact on corporate debt ratios..