Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i Kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R.

In order for companies to be competetive on the market, there?s a need of capital. If a company is in a need of capital to make major investments and isn?t able to prioritize internal funding, the priority will be external financing with safe securities; loans. How companies should prioritize the allocation between equity and debt, which together form value, leads us to the subject of capital structure.

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company?s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and ofcapital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company?s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century.

Financial bubbles are characterized by a large increase in the economic growth on the market as a whole or in specific industries. The change gives rise to an increase in the capital needed to finance this growth. Companies typically have a choice between equity and debt capital to finance its business and the mix of these types of capital is often referred to as the company?s capital structure. There has been a lot of research done in the field of financial bubbles and ofcapital structure, as of yet no studies seem to address these two areas in combination.The aim of this study is to examine if financial bubbles affect a company?s capital structure and through this also examine if the supposed changes in capital structure can be generalized.The study comprise of two identical time-series which examines the changes in leverage and the choice of financing during the Swedish real estate bubble in the early nineties and the IT-crash at the end of the 2000th century.

Studiens huvudsyfte är att undersöka hur skuldsättningsgraden och ägarstrukturen påverkar företagsvärdet för företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare är studiens bisyfte att undersöka om resultatet skiljer sig åt för potentiella överinvesterare. De metoder som används för att uppnå studiens syften är OLS, tvärsnittsregression, signifikanstest och kontrollvariabler. Grunden till studiens teoretiska bas utgörs av tidigare forskning inom agentteorin samt teorier om företags Kapitalstruktur och ägarstruktur. Studieobjektet utgörs av 127 företag noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista under år 2004.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Börsföretagen kritiseras idag för inte fokusera tillräckligt mycket på strategiska frågor då detta skulle ge en större avkastning för aktieägarna. Frågan om vilken Kapitalstruktur företagen bör ha, nu när konjunkturen går upp och företagen blir allt mer överkapitaliserade, blir viktig. Börsanalytiker hävdar att företagen inte har en optimal Kapitalstruktur, det vill säga en optimal fördelning mellan skulder och eget kapital. De anser att en ökad skuldsättning för börsföretagen vore bra för lönsamheten, givet dagens låga räntor, då det skulle ge ett ökat företagsvärde.Denna finansieringspolitik bygger på teoretiska modeller och har sitt ursprung i Modigliani och Millers (MM) propositioner från 1958. Detta kom att utgöra startpunkten för diskussionen om problematiken kring Kapitalstrukturen.

Background and problem: The importance of banks was clearly shown during the last financial crises, when the crises that started in the banking sector spread to the rest of the world. This is one of the reasons that this thesis is focused on banks in particular, one other reason is that a lot of previous studies has chosen to exclude banks because of the fact that their balance sheet differ from non-financial companies. This thesis is a beginning in filling in the gap that exists in the knowledge of banks capital structure. Purpose: The purpose of this thesis is to prove that it is possible to explain the capital structure in banks and that differences in the capital structure of the banks in Great Britain, Sweden and the United states of America exists. Method: The fact that our study is partly a replication of two earlier studies made a deductive approach most appropriate.

Ur svårigheterna att förklara företags Kapitalstruktur och hur den är förknippad med olika risker för olika ägartyper, är syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bäst kan förklara skuldsättningen hos svenska familjeägda företag på Stockholmsbörsen. Med hjälp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vårt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeägda företag och teoriernas grundläggande synsätt på förändring i skuldsättning, har studien utgått från hypotesen att familjeägda företag i högre utsträckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel än extern belåning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgår från både finansiell- och ägardata gällande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspått mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeägda företag.

Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den störstaandelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring Kapitalstrukturen inya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade tillföretagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhetoch mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdragpåverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och peckingorder-teorin är tillämpbara på dessa företag.För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas Kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne.Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur.Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen.Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av Kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags Kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Syftet med uppsatsen är att inom olika branscher undersöka sambandet mellan affärsrisk och Kapitalstruktur, samt för att erhålla en djupare förklaring för detta samband, ge en utförlig analys av affärsrisken. Undersökningen utgår från en kvantitativ metod i form av Spearmans rangkorrelation där skuldsättningsgraden ställs i relation till variationen i räntabiliteten på totalt kapital för att testa sambandet inom varje bransch. En kvalitativ analys av affärsrisken ligger sedan till grund för en granskning av det kvantitativa utfallet. Utifrån den kvantitativa undersökningen går det att konstatera att inget signifikant samband mellan affärsrisken och Kapitalstrukturen föreligger. Vi kan dock urskilja tydliga mönster där skogsbranschen uppvisar ett negativt samband medan detaljhandeln samt IT visar tendenser till ett positivt, vilket motsätter sig den teoretiska utgångspunkten.

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global recession.

Varje företag behöver ta ställning till val av Kapitalstruktur där olika finansieringsmöjligheter finns att tillgå. Det förekommer flertalet faktorer som kan påverka företagets skuldsättningsgrad vilket kan skilja sig åt mellan olika länder. Valet av Kapitalstruktur har sedan länge varit ett omdebatterat ämne där resultaten förändras över tid och är beroende av vald metod samt urval. Denna studie kommer att studera de företagsekonomiska faktorerna lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek och tillgångsstruktur vilka är de mest frekvent använda variablerna för att studera förhållandet till ett företags belåningsgrad. Kapitalstruktur kan förklaras utifrån flera teorier som delvis motsäger varandra vilket leder till att vi kommer utgå från teorin av Modigliani och Miller, pecking order-teorin, trade-off teorin samt agentteorin för att förklara variablernas effekt på skuldsättningsgraden.