Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och Kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som säger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som påverkar valet av Kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på vilka faktorer som påverkar valet av Kapitalstruktur. Studien genomfördes på företag i branschen för metallvarutillverkning inom Norrbottenslän genom telefonenkäter och räkenskapsanalys.

Ungefär 25 000 nya aktiebolag registreras årligen i Sverige. En stor andel av dessa försätts i konkurs under de första verksamhetsåren. Då kapital är en livsnödvändig resurs för företag har företagens val av Kapitalstruktur intresserat många forskare under åren. Tidigare forskning kring företags val av Kapitalstruktur har främst fokuserat på större och redan etablerade företag, och dessutom utifrån ett grundantagande att Kapitalstrukturen är betydelsefull för företags framgång och överlevnad. Denna studie avser att testa om, och i så fall vilken betydelse Kapitalstrukturen har för nystartade företag, och specifikt hur företagets initiala Kapitalstruktur påverkar företagets omsättningstillväxt och överlevnad ur ett långfristigt perspektiv.

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad Kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, Kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital.

För att förklara varför småföretagare fattar de finansiella beslut de gör, har vi antagit ett processuellt perspektiv. Vi har gjort en kvalitativ studie på fyra småföretag där ägaren även är företagsledare. Detta för att vi förväntade oss att beslutsprocessen i dessa företag till stor del kretsar kring denna person. Genom att utgå från teorier rörande beslutsprocesser, risk, osäkerhet, lärande och Kapitalstruktur belyser vi vilka överväganden och faktorer som påverkar de finansiella besluten i småföretag. Uppsatsen visar att beslutsprocess och beslut är beroende av de som medverkar i beslutsprocessen.

Uppsats behandlar företags Kapitalstruktur d v s fördelning mellan främmande och eget kapital. Det finns teorier kring ämnet som menar att ett företags värde påverkas av sammansättningen mellan skulder och eget kapital. Detta föranledde vår problemformulering om att närbesläktade verksamheter uppvisar en likartad skuldsättning. Syftet var att jämföra skuldsätt-ningsgraden mellan kapitalintensiva branscher och kapitaltunna branscher. Utifrån detta ställdes vår hypotes upp om att kapitalkrävande branscherna fastighet och tunga maskiner har en högre skuldsättningsgrad än branscherna läkemedel och tjänster.

Titel: Seminarie-datum: Ämne/kurs: Författare: Handledare: Fem nyckelord: Syfte: Metod: Teoretiska perspektiv: Empiri: Slutsats: Mellan hammaren och städet ? en studie i Kapitalstruktursteori 5:e Juni 2008 FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 hp David Andersson, Magnus Barnell, Vilho Heiskanen, Brian Jensen Tore Eriksson Kapitalstruktur, skuldsättningsgrad, agent-kostnader, asymmetrisk information, pecking order Uppsatsens syfte är att studera Kapitalstrukturteori genom att identifiera företag vars Kapitalstruktur avviker från teorin om att affärsrisken minskar med ålder samt att på ett kvalitativt sätt identifiera om alternativa Kapitalstruktursteorier kan förklara dessa avvikelser. Studien utgår från en deduktiv ansats där kvantitativ metod används för att beskriva ett samband samt hitta avvikelser från detta samband som därefter studeras närmare med en kvalitativ metod. Studien utgår från allmänna teorier inom Kapitalstruktur där vi har valt att ta ut åtta mer specifika teorier för närmare granskning. Det empiriska materialet grundar sig på Dagens Industris lista över svenska verkstadsföretag där en genomgång har gjorts av samtliga företag i den kvantitativa analysen och ett mindre urval har djupgranskats i den kvalitativa analysen.

Problem: Vi kommer att behandla två olika problem. Den första frågan är "Hur kommer 3G-investeringarna att påverka operatörernas Kapitalstruktur och konkursrisk?" Den andra frågan är "Finns det skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G och kommer detta i sin tur att leda till svårigheter med finansiering i framtiden?" Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur 3G-investeringarna kommer att påverka de svenska 3G-operatörernas Kapitalstruktur och konkursrisk samt att undersöka om det finns skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och utföra ostrukturerade intervjuer med analytiker och journalister, väl insatta i telekombranschen. Slutsatser: Under de första åren av 3G kommer intäkterna att vara mycket små.

Fastighetsbranschen är en kapitalintensiv bransch baserad på fastighetsinvesteringar med varierande karaktärer. Vid fastighetsinvesteringar är det viktigt för fastighetsbolagen att veta vilken operationell risk som föreligger för att, utifrån ett finansiellt perspektiv, skapa sunda fastighetsinnehav. Denna studie har därför som syfte att kartlägga de 15 börsnoterade svenska fastighetsbolagens operationella risker, baserat på fastighetsbestånd, i förhållande till bolagens Kapitalstruktur och finansiella risk. Studiens slutsats blev att det inte finns något tydligt samband mellan fastighetsbolagens operationella risk och såväl deras Kapitalstruktur som deras finansiella risk. Till sist konstaterades att de svenska fastighetsbolagens operationella risk har närmat sig varandra delvis beroende på att fastighetsklassernas totalavkastning är starkt korrelerade..

Kapitalmarknaden fattar dagligen beslut som basera på den informations som företag och medier kommunicerar genom pressrelease och övriga publikationer. En viktig del i informationsflödet är årsredovisning och kvartalsrapporter. Informationen kapitalmarkanden använder i dessa rapporter är primärt finansiella nyckeltal som tillämpas för att jämföra företag med varandra. Kapitalmarkanden är en starkt effektiv marknad vilket betyder att aktörerna har en likvärdig tillgång på information samt möjligheter att bearbeta denna. Dock är kapitalmarkanden inte helt effektiv marknad vilket betyder att informationsutbudet ej är helt symmetriskt.

Syftet med uppsatsen är att öppna upp en diskussion kring frågan om huruvida ett företags pris- och outputstrategi och tillväxt påverkas av eller påverkar Kapitalstrukturen i samma företag.Vi har utifrån en deduktiv ansats använt oss av både kvalitativ samt kvantitativ data.Vi har valt följande begrepp och teorier för att förklara sambanden mellan Kapitalstruktur och strategi: Aggressiv och defensiv strategi, konservativ och offensiv strategi samt Limited liability, Predatory behaviour och Investment effect theory.Vi har genom kvantitativ data samlat in sekundärdata från respektive företags hemsida samt från deras årsredovisningar. Genom kvalitativa metoder har vi samlat in primärdata i form av telefonintervjuer.Våra resultat tyder på att det kan finnas ett samband mellan Kapitalstrukturen och de aspekter av strategi som vi valt att undersöka. Dock kan vi inte dra några generella slutsatser då vår population är alltför liten. Vissa av de teorier som vi har byggt vår uppsats på behöver utvecklas för att passa på ett tillfredsställande sätt till detta problem..

ABSTRAKT  Svenska för invandrare, förkortat Sfi utgör en slags inkörsport till det svenska samhället för många invandrare. Sfi ska ge förutsättningar att lära sig svenska tillräckligt för att klara sig i samhället. Just Sfi är en viktig sluss till det svenska samhället. Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt förklara upplevelser av utsatthet och utanförskap på Sfi och hur de som upplevt detta resonerar kring sina upplevelser. Vi ville även undersöka om dessa upplevelser kan bero på diskriminering.

Ett företags värdeskapande aktiviteter kan indelas i operativa, investerings- samt finansieringsaktiviteter. Företagets framgång avgörs i hög grad av kvalitén på de beslut som fattas med avseende på de värdeskapande aktiviteterna. Finansieringsbeslutet innefattar sammansättningen av Kapitalstrukturen dvs. andelen eget kapital och skulder som finansierar verksamheten. Inom corporate finance finns ett antal teorier som förklarar denna sammansättning och mest känd är Miller & Modiglianis teori om Kapitalstrukturens irrelevans för maximering av bolagets värde.

Bakgrund och problem Fastighetsmarknaden har en betydande roll i ekonomin vilket bevisas genom att fastighetsbolagen, inom den kommersiella marknaden, utgör de största låntagarna hos bankerna. När bankerna drabbas av kreditförluster är det oftast en följd av fastighetsbolagens bristande betalningsförmåga. Fastighetsbolag är generellt högt belånat, och lån ses som ett incitament vars syfte är bland annat signalera marknaden om företagets goda framtidsutsikter. Bolagen strävar efter en balans av finansieringsmedel vilket är förhållandet mellan eget kapital samt lånat kapital, benämnt Kapitalstruktur. Enligt Myers (1984) väljer företag i första hand att finansieras av kvarhållna vinster, utifrån vinsterna distribueras utdelningar.

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom Kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag.

Bakgrund: År 2000, presenterade forskarna Simerly&Li en undersökning avseende amerikanska företags Kapitalstruktur. Deras empiriska studie visade att skuldsättning har en positiv eller negativ effekt på lönsamheten beroende på om företagen är verksamma på en stabil eller högdynamisk marknad. Vi har utfört denna studie för att utreda huruvida de svenska börsbolagen uppvisar samma mönster som de amerikanska. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan graden av omvärldsdynamik och svenska börsbolags val av skuldsättningsgrad samt denna matchnings effekt på företagens lönsamhet. Avgränsningar: Vår undersökning avser endast företag noterade på Stockholmsbörsens A- och Attract 40-lista.