Skuldsättningsgraden ökar värdet på ett företags aktier genom skatteskölden, samtidigt som den ökar sannolikheten för finansiella problem och dess kostnader. För att uppnå en optimal Kapitalstruktur måste skatteskölden balanseras mot de potentiella kostnaderna för finansiella problem. Det finns ingen matematiskt formel som förklarar hur denna optimering bör ske, det finns dock fyra viktiga faktorer som ledningen på ett företag bör ta hänsyn till när de bestämmer skuldsättningsgraden ?företagets lönsamhet, storlek, tillgångsstruktur och affärsrisk.Syftet med denna studie är att testa vilka oberoende variabler som påverkar skuldsättningsgraden hos de största svenska börsnoterade företagen och genom detta kunna dra slutsatser om huruvida de tillämpar en optimal Kapitalstruktur enligt Trade off teorin.Korrelation-samt den multipla regressionsanalysen visar att det inte finns något samband mellan skuldsättningsgraden och de oberoende variablerna. Vi kan därmed dra slutsatsen att företagen i populationen inte har en optimal Kapitalstruktur..

Uppsatsens titel: Market Timing ? En studie över Market Timing-teorins applicerbarhet på den svenska marknaden Seminariedatum:2008-06-05 Ämne/Kurs:Degree Project Master Level in Corporate and Financial Management BUSM36. 15 ECTS-poäng Författare:Mattias Albinsson & Mattias Karlsson Handledare:Maria Gårdängen Nyckelord:Market Timing, Kapitalstruktur, Skuldnivå, Sverige Syfte:Syftet med denna rapport är att undersöka om Market Timing påverkar Kapitalstrukturen i svenska företag och hur Sverige jämför sig med andra länder. Metod:Vi har utfört en kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag. Genom regressionsanalys har vi försökt utreda Market Timings påverkan på företagens Kapitalstruktur.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omsättning och rörelseresultat har samband med företagets Kapitalstruktur. Resultaten jämförs med befintlig teori för att verifiera de teoretiska ansatserna. Regressionsanalys av tidsserier för 32 svenska börsnoterade företag med mer än 20 miljarder svenska kronor i omsättning 2010 har använts vid den här undersökningen. Data från åren 2004 till 2010 till varje företag är tagen från databasen ?Affärsdata? och undersöks genom regressionsanalys.

Syftet med examensarbetet är att tillföra ny kunskap inom den svenska earnings management forskningen genom att undersöka Kapitalstrukturens eventuella korrelation med earnings management. Uppsatsen har en kvantitativ metodansats, paneldata regressionsanalys används för att genomföra studien. Arbetet grundar sig i tidigare forskning på earnings management området. Vidare prövas Debt-to-Equity teorin mot den svenska marknaden. Den empiriska undersökningen utgår från 231 företag listade på den svenska börsen under tidsperioden 2003-2007 och en negativ korrelation konstateras mellan earnings management och Kapitalstruktur.

Bakgrund: Finanskrisen 2008 påverkade kreditmarknaden och konsekvensen blev att företag fick det allt svårare att få lån beviljade samtidigt som lånevillkoren försämrades. Detta borde påverka företagens finansiering då de inte har samma möjlighet att välja sin Kapitalstruktur och på så sätt utnyttja de fördelar som lånefinansiering medför. Vidare är det fortfarande oklart vad som påverkar företags val av Kapitalstruktur. Det finns få kvalitativa studier gjorda inom ämnet varför det är av intresse att studera Kapitalstrukturen och dess påverkande faktorer ur ett djupare perspektiv.Syfte: Syftet med studien är att studera vilka faktorer som påverkar företags val av Kapitalstruktur och hur arbetet kring Kapitalstrukturen ser ut samt studera om det förändrats till följd av finanskrisen 2008.Metod: Studiens metod är av kvalitativ karaktär och åtta företag har deltagit. För att uppnå studiens syfte har en representant från respektive företag intervjuats vilket tillsammans med tidigare forskning och teorier har legat till grund för diskussionen i analysen och de slutsatser som författarna har konstaterat.Slutsats: En mängd olika faktorer påverkar valet av Kapitalstruktur men den främsta faktorn är verksamheten som bedrivs, vilka strategier och förutsättningar bolaget har.

Vårt syfte med denna uppsats är att få ökade kunskaper om obelånade företag samt definiera och precisera de faktorer som påverkar denna Kapitalstruktur. Vi har valt att avgränsa vår undersökning till självfinansierade företag noterade på Stockholmsbörsen. Vi har inte studerat företag i utvecklingsstadiet, bolag inom forskning och utveckling samt investmentbolag. För att fördjupa oss i varför företagen väljer att vara obelånade har vi valt att göra undersökningen med hjälp av en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Den kvalitativa delen består av en fallstudie som innefattar sex företag: Clas Ohlson Fagerhult, H&M, NEA, Rottneros och Svedbergs.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande Kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på Kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien.Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende Kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag.

Företagens Kapitalstruktur är den mix av eget kapital och skulder som återfinns i den högra sidan av balansräkningen. I denna uppsats definierar vi Kapitalstrukturen som skuldsättningsgraden, det vill säga förhållandet mellan skulder och eget kapital. Det finns ett flertal teorier som säger att företagens val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det är dock omdiskuterat vilka faktorer som påverkar valet av Kapitalstruktur. Syftet med denna uppsats var att genom en kvantitativ telefonenkät undersöka ett antal faktorer som kunde tänkas påverka företagens finansiering.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omsättning och rörelseresultat har samband med företagets Kapitalstruktur. Resultaten jämförs med befintlig teori för att verifiera de teoretiska ansatserna. Regressionsanalys av tidsserier för 32 svenska börsnoterade företag med mer än 20 miljarder svenska kronor i omsättning 2010 har använts vid den här undersökningen. Data från åren 2004 till 2010 till varje företag är tagen från databasen ?Affärsdata? och undersöks genom regressionsanalys. Först undersöks varje år och företag för sig.

Bakgrund: I en uppmärksammad artikel från 1958 drar Modigliani och Miller slutsatsen att Kapitalstrukturen inte påverkar marknadsvärdet av företaget och därmed är av icke betydande roll för företaget. Detta har lett till uppkomsten av flertalet andra teorier som ser annorlunda på företagets Kapitalstruktur och hur denna påverkas av olika faktorer. Skuldsättningen i Sverige har enligt riksbankschefen börjat bli ett allvarligt samhällsproblem och genom att studera företagsledningens påverkan på ett företags Kapitalstruktur kan en uppfattning av ett företags två styrorgans, VD och styrelse, ansvar för detta problem skapas. Få tidigare studier har gjorts där dessa styrorgans effekt på Kapitalstrukturen studeras, och de som gjorts har främst baserats på amerikanska företag.Syfte: Att identifiera hur faktorer kopplade till respektive styrorgan i företagsledningen påverkar företagets Kapitalstruktur.Metod: Studiens forskningsansats är av en deduktiv karaktär då fyra huvudsakliga teorier inom forskningen kring företagets Kapitalstruktur ligger till grund för de faktorer som sedan studeras. Faktorer för respektive styrorgans påverkan på ett företagsKapitalstruktur sammanställs till en teoretisk modell som sedan operationaliseras till variabler.

Syftet med denna uppsats är att testa Modigliani och Millers teorem i praktiken, samt undersöka om svenska och amerikanska företags val av Kapitalstruktur har någon påverkan på deras företagsvärde och avkastning på eget kapital.Uppsatsen har använt sig av en kvantitativ ansats där regressionsanalys och hypotesprövning har utförts för att mäta sambandet mellan variablerna.Franco Modigliani och Merton Millers teorem om Kapitalstruktur visade att valet av finansiering har betydelse för ett företags värde. Ett företag finansierat med skulder blir på grund av skattereduktioner högre värderat än ett obelånat företag.  Svenska företag visar ett relativt starkt samband mellan skuldsättningsgrad och P/BV till skillnad från de amerikanska där det inte förekommer ett samband. Både de svenska och amerikanska företagen visade ett klart samband mellan skuldsättningsgraden och avkastning på eget kapital, samt ett samband mellan företagsvärde och avkastning på eget kapital. .

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det förelåg något samband mellan ett litet företags leverage och kreativitet och mellan andelen venture kapital av det egna kapitalet och kreativiteten. Teorier inom områdena kreativitet och Kapitalstruktur har studerats och denna teoribildning applicerades vid undersökningen. Den metod som valdes för att studera fenomenet kreativitet var dels en kvantitativ studie baserad på företagen vid Ideon där generella samband försökte fastställas. Dels har ett Ideonföretag studerats närmare i en intervjustudie för att på djupet försöka beskriva hur en förändring i Kapitalstrukturen upplevs påverka det kreativa arbetet av de anställda och ledningen. Studien visar att det finns ett samband mellan kreativitet och leverage samt att det inte finns något påvisat samband mellan venture kapital och kreativitet.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vilka faktorer som bestämmer valet av Kapitalstruktur hos företag på stockholmsbörsen med utgångspunkt från Graham & Harveys studie. Vidare ämnar vi utreda hur viktiga faktorerna är för utformningen av Kapitalstrukturen hos företag och om vi kan finna stöd för våra resultat i Graham & Harveys studie. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning. Vi utgår från ett deduktivt perspektiv för att således testa befintlig teori. Vi har kommit fram till att vår undersökning finner stöd och till största del överensstämmer med Graham & Harveys studie.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns något samband mellan företags lönsamhet och dess Kapitalstruktur, storlek eller branschtillhörigheten. Detta innebär att en empirisk studie kommer att ske på soliditet, omsättning samt branschtillhörigheten för att se hur och om det finns något samband mellan lönsamheten och dessa tre faktorer. Vidare är syftet även att undersöka om det kan finnas något samband mellan företags lönsamhet och företags standardavvikelse på räntabilitet.Metod: Undersökningen är en empirisk studie med en deduktiv kvantitativ och kvalitativ ansats. Empirin undersöks med olika statistiska metoder såsom regressionsanalys och korrelationsberäkning.Teori: Uppsatsen har utgått från teorier gällande Kapitalstruktur och lönsamhet. Nyckeltalen som används från dessa teorier är soliditet respektive räntabilitet på eget kapital.Empiri: Data från de 20 största börsnoterade företagen på Stockholmsbörsen har samlats in från företagens årsredovisningar 2003-2007.

Ett företags Kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av Kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av Kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om Kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen.