Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala Kapitalkostnad. Intressantär att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiensfrågeställning:Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernasKapitalkostnad?Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiskautgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förKapitalkostnaden samt låg-risk anomalin.

Syfte: Syftet med vår studie är att studera om Kapitalkostnaden redovisas och hur den skiljer sig mellan svenska och holländska bolag, samt undersöka vilka faktorer som påverkar den.Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod, syftet med undersökningen uppfylls genom en deduktiv ansats. I undersökningens empiri ingår observationer av 488 årsredovisningar. I sekundärdata ingår de fyra oberoende variablerna land, år, storlek och soliditet. Multipel regressionsanalys, samt linjär sannolikhetsmodell har använts.Resultat & slutsats: Den multipla regressionsanalysen visar ett signifikant samband mellan den beroende variabeln, vilken procentsats kapitalkostanden redovisas till, och oberoende variablerna storlek och soliditet. Större företag, redovisar en lägre Kapitalkostnad, företag med högre soliditet redovisar en högre Kapitalkostnad.

Införandet av redovisningsstandarderna IAS/IFRS år 2005 innebar förändringar för företagen, och en av de större förändringarna var redovisningen till tillgångars verkliga värde. I IAS 36 anges hur prövningar av eventuella nedskrivningsbehov ska genomföras, och det sker genom en jämförelse mellan tillgångens redovisade värde och återvinningsvärdet, vilket är det högre av tillgångens verkliga värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Beräkningen av verkligt värde minus försäljningskostnader vållar sällan problem för företagen, medan beräkningen av nyttjandevärdet är mer komplicerat; framtida kassaflöden från tillgången ska uppskattas och diskonteras med en diskonteringsränta vilken återspeglar företagets Kapitalkostnad. Då valet av diskonteringsränta kan vara komplicerat då IAS 36 Bilaga A anger allmänna riktlinjer har två branscher, verkstadsindustrin och dagligvaruindustrin, undersökts för att avgöra hur företag i praktiken väljer sin diskonteringsränta. Undersökningen visade att majoriteten av företagen i undersökningen använt Weighted Average Cost of Capital (WACC) före skatt som sin diskonteringsränta, vilket är i enlighet med IAS 36.

Denna uppsats undersöker, med hjälp av event-studier, hur aktiemarknadslikviditeten och i sin tur prissättningen på Stockholmsbörsen påverkas av exceptionella händelser såsom Oktoberkraschen 1987, Asienkrisen 1997 och terror attacken mot Twin Towers 2001. Vidare studeras även om samband mellan förändringar i marknadslikviditeten och avkastning på räntebärande statspapper och guld för att undersöka om dessa alternativa placeringsformer bidrar till förändringar i marknadslikviditeten. Tidigare forskning med avseende på potentiella förbättringar av börsers mikromarknadsstruktur i syfte att förbättra marknadslikviditeten relateras i uppsatsen till forskning som påvisar att en likviditetspremie existerar på Stockholmsbörsen. Detta görs i syfte att påvisa vad potentiella förbättringar av marknadsstrukturen och i sin tur likviditeten innebär för företags Kapitalkostnad. Vi finner att likviditeten temporärt försämras i samband med exceptionella händelser på Stockholmsbörsen.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan Kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson Läsår: Vårterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vår tid på Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi läst om, medföra en höjd Kapitalkostnad, vilket innebär en minskad investeringsbenägenhet och därmed en vilja att förändra företagets kapitalstruktur. Vi var även intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade någon inverkan på företagens utdelningspolicy. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om den systematiska risken på Stockholmsbörsen har förändrats under perioden 1998-2000 och i så fall vilka effekter detta har fått för företagen inom IT/telekombranschen med fokus på investeringsbenägenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen.

Författare: Johan Binnelid, Lars Carlsson, Tobias Olsson Läsår: Vårterminen 2001 Handledare: Anders Hederstierna Problem: Under vår tid på Blekinge Tekniska Högskola har vi upplevt ett volatilt börsklimat. Detta borde, enligt de teorier vi läst om, medföra en höjd Kapitalkostnad, vilket innebär en minskad investeringsbenägenhet och därmed en vilja att förändra företagets kapitalstruktur. Vi var även intresserade av att se om det volatilia börsklimatet hade någon inverkan på företagens utdelningspolicy. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om den systematiska risken på Stockholmsbörsen har förändrats under perioden 1998-2000 och i så fall vilka effekter detta har fått för företagen inom IT/telekombranschen med fokus på investeringsbenägenhet, kapitalstruktur och utdelningspolicy. Metod: Vi har valt att studera fem olika företag inom IT/telekombranschen. Vår undersökning har bestått av att vi först beräknat den systematiska risken samt aktieägarnas avkastninskrav för respektive företag och sedan genomfört intervjuer med nyckelpersoner hos bolagen. Slutsats: De företag vi undersökt låter generellt sett inte aktieägarnas avkastningskrav påverka den egna verksamheten.

När den nya Aktiebolagslagen trädde i kraft den 1 januari 2006 blev det åter tillåtet för svenska företag att uppta så kallade kapitalandelslån. Återbetalning och ränta på dessa lån är beroende av olika bolagsinterna faktorer, som till exempel bolagets finansiella ställning.Syftet med uppsatsen är att ge läsaren kunskap om hur stort behovet är av den nya finansieringsformen kapitalandelslån samt undersöka hur intresset för instrumentet ser ut bland aktörerna på den svenska finansiella marknaden..

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad är effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet är att så inte är fallet. En ökning av det diskonterade värdet av föreningens Kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero på budgetrestriktioner, särskilt som ineffektiviteten är större på marknaden för små bostäder där förstagångsköpare kan tänkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser på marknaden.

Jag har med hjälp av King-Fullerton modellen jämfört den effektiva marginalskatten på sparande och investeringar i realkapital. Jag har jämfört sparande i företagssektorn, där jag tittat på investeringar i aktiebolag, och bostadssektorn, där jag tittat på investeringar i egen villa, bostadsrättsfastighet och hyresfastighet från år 1985 till 2008. Resultaten visar att det nya och mer balanserade skattesystemet som infördes år 1991 innebar en sänkning av den effektiva marginalskatten för nästan samtliga sektorer i studien. Efter fastighetsskattens avskaffande år 2008 kommer incitamenten att spara i bostadssektorn öka kraftigt jämfört med investeringar i företagssektorn och det kommer att bli en tydlig snedvridning i skattesystemet..

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats.Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista.

Värdebaserad styrning utgörs av en samling principer, vilka ska ge en vägledning för att mäta prestationer, allokera resurser samt sätta finansiella mål. Detta görs utifrån den grundläggande förutsättningen att aktieägarvärde skapas när avkastningen överstiger investerarens Kapitalkostnad. För att lyckas med implementeringen och den fortsatta tillämpningen av VBM anser vi att företaget bör följa nio steg. Först bör företagsledningen förmedla synsättet, värdebaserad styrning. Därefter bör företaget välja en effektiv styrmodell.

Allt eftersom affärsklimatet skiftar från ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir även företags intellektuella kapital betydligt viktigare. Då intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgång i balansräkningen, är det upp till var och en att frivilligt redovisa sådan information, till exempel via sin årsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhället, få lägre Kapitalkostnad och lättare att få tag på kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen är att bygga en förståelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i årsredovisningen och varför de gör det. För att uppnå detta har företagen på OMXS30-listans årsredovisningar analyserats med hjälp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har även semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, då det är ett väldigt kvalitativt element och är svårt att kvantifiera.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande.

Företag verksamma inom tillverkande industrin outsourcar i allt större grad. Outsourcing kan både ses som en trend och som ett sätt att söka profitera på en ökad globalisering. Outsourcing är dock förknippat både med ökade och minskade kostnader. För att företag skall lyckas skapa lönsamhet krävs det att de lyckas optimera nettonyttan av egna och andras aktiviteter. Syftet med uppsatsen är att studera hur outsourcing av industriell produktion påverkar företags värde och värdestruktur.