I uppsatsen lÀggs ett intersektionellt perspektiv pÄ konsthistorien. Det sker genom en belysning av det sydsvenska bonadsmÄleriets undanskymda plats i allmÀnhet och de kvinnliga bonadsmÄlarnas osynliga roll i synnerhet.Uppsatsen bestÄr av fyra kapitel. I det första studerar jag den svenska konsthistorieskrivningen i tre historiografiska undersökningar: först en narrativ, sedan en kvantitativ och sist en komparativ diskussion av nÄgra historiografiska verk. Min huvudsakliga slutsats Àr att klassanalys lyser med sin frÄnvaro, ordet klass och framför allt arbetarklass nÀmns förhÄllandevis sÀllan. Genusstrukturer analyseras i varierande grad och pÄ olika sÀtt medan etnicitet mest omnÀmns som en kanoniserad uteslutning.I det andra kapitlet introduceras först den sydsvenska bonadstraditionen.

Studiens syfte Àr att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jÀmstÀlldhet och makt. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn pÄ jÀmstÀlldhet samt vad de anser pÄverkar jÀmstÀlldhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar frÀmst jÀmstÀlldhetsbegreppet till förhÄllandet mellan kvinnor och mÀn, men anvÀnder det ocksÄ för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhÄllanden. JÀmstÀlldhet kan utifrÄn kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jÀmstÀlldhet. Det visar sig att nÄgra av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som Àr jÀmstÀlldhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det Àr lÀttare att leva jÀmstÀllt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

GÄr det att nÄ en association som skapar en kÀnsla av betraktarens egen kropp? Jag har frÄgat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och pÄ vilket sÀtt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt dÀr materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och pÄverkas av rummet och ljusets verkningar.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatsprÄk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och pÄ vilket sÀtt chatsprÄk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet Àr att beskriva ungdomsperioden och ge en syn pÄ hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till förÀldrars och vuxnas medvetenhet om en sÄdan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förstÄelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och sprÄk och vara ett stöd. Arbetet har utgÄtt ifrÄn följande frÄgor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebÀra? PÄ vilket sÀtt kan chatt och chatsprÄk forma ungdomars identitet? De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatsprÄk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Problem/bakgrund: Simulering som teoretiskt begrepp, och det som finns i simuleringsbegreppets kontext - simulacrum, det hyperreella, symboler och bilder - framstÄr som abstrakt och svÄrfÄngat, pÄ grÀnsen till ett skönlitterÀrt argumenterande. Vad innebÀr egentligen en simulering? Vad Àr simulacra? Och, framförallt, Àr simuleringsbegreppet vÀrt att lÀgga vÀrde i som ett teoretiskt begrepp? Det Àr min avsikt att, i denna uppsats, analysera detta begrepp. Att sÀtta det i sin teoretiska kontext och analysera begreppets förutsÀttningar.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av en analysmodell hÀmtad frÄn den kritiska realismen, analysera simuleringsbegreppets sociologiska relevans.TillvÀgagÄngssÀtt: Jag har valt att anvÀnda mig av en kritisk-realistisk kunskapssyn och undersöker simuleringsbegreppet utifrÄn en modell i sex steg. För att presentera simulerings begreppet anvÀnder jag mig av Jean Baudrillards teorier om simuleringsbegreppet och dess förutsÀttningar.

Abstrakt Syftet med vÄrt arbete var att beskriva och förstÄ hur miljön kan pÄverka utvecklingen av barns kompetenser. VÄr frÄgestÀllning utgick frÄn att studera den fysiska miljön, pedagogers förhÄllningssÀtt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data Àr observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraÄrsÄldern i olika förskolor/avdelningar pÄ olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka tvÄ timmar med huvudsyfte att observera matsituation och pÄklÀdning för utgÄng. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhÄllningssÀtt och barnens interaktion med sin omgivning.

AbstraktTitel: Hur fĂ„r ungdomar tillgĂ„ng till tobak? ? En kvantitativstudie bland ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren Sektion: Sektionen för HĂ€lsa och SamhĂ€lle Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgĂ„ng till tobak, ungdomar.Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i Ă„ldrarna 14- 16 Ă„r fĂ„r tillgĂ„ng till tobak. Metoden var kvantitativ med enkĂ€t som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvĂ€rsnittsstudie. Över hĂ€lften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna fĂ„ tag i tobak pĂ„ ett enkelt sĂ€tt.

ABSTRAKTI vÄr strÀvan att nÄ bÀttre förstÄelse och vara mer insatta i vÄr kommande professions förutsÀttningar som samhÀllskunskapslÀrare pÄ högstadiet och pÄ gymnasiet, var vi nyfikna att ta reda pÄ vilken uppfattning aktiva samhÀllslÀrare har om grupparbete. Detta har vi gjort genom att intervjua lÀrare i grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. Svenska skolans lÀroplaner har, frÄn att under 60-talet lyfta fram grupparbeten som en viktig del i undervisningen, gÄtt till att inte lyfta frÄgan över huvud taget. Denna förskjutning kommer sig ocksÄ av de individualistiska strömningar som under nÄgra decennier kommit att fÀrga samhÀllets utveckling. Syftet med studien var att belysa samhÀllskunskapslÀrares syn pÄ grupparbete.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Abstrakt Bakgrund: Depression Àr en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonÄringar drabbas i hög grad. Depression leder till Ängest, isolering och ofta sjÀlvskadebeteende. TonÄringar söker sÀllan vÄrd. Syfte: Att belysa tonÄringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Abstrakt Ahlqvist, Kerstin (2012) ?Handledning? ur olika synvinklar i Barn och ungdomshabiliteringen. En studie av handledning i ett tvÀrprofessionellt team. Various aspects of ?coaching? in children and youth habilitation service. A study of coaching in a multidisciplinary team. LÀrarutbildningen.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

ABSTRAKT Idag visar forskning pÄ allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero pÄ samhÀllets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska fÀrdigheter visar studier pÄ att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se vÀldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollÀrare om deras uppfattningar angÄende förskolegÄrdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien Àr en fenomenografisk ansats dÀr vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och dÀr empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att Àven om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en smÄstad har förskollÀrarna i stort sÀtt liknande uppfattningar och tankar om förskolegÄrdens betydelse för barns motoriska utveckling.