I följande uppsats undersöks attityder hos kunderna på Stockholms cafémarknad i syfte att undersöka möjligheterna för McCafé-konceptet att lanseras på stadens marknad. McCafés största konkurrensfördel identifieras som pris genom att studera hur konceptet utvecklats och ser ut i andra länder. För att få en nyanserad bild av kundperspektivet genomförs en enkätundersökning i centrala Stockholm med 222 svarande. Enkätundersökningens första del bygger på the Theory of Reasoned Action där konsumentens påverkan av olika attribut betraktas genom att låta denne utvärdera situationen på marknaden och sedan värdera vikten av samma attribut. Dessutom tittar teorin på förändringspotentialen för de undersökta attributen.

SammanfattningE-sport a?r en ny och va?xande bransch, da?r allt fler fo?retag och sponsorer ger sig in pa? omra?det. E-sport a?r inte la?ngre en hobby som bedrivs hemifra?n utan ett fenomen som tagit sig in pa? de stora arenorna. I Sverige va?xer populariteten fo?r den nya sportformen samtidigt som landet huserar ma?nga professionella spelare och lag.Pa? senare tid har de svenska TV-mediekoncernerna: SVT, TV4 Gruppen och MTG, visat ett o?kat intresse fo?r branschen och pa?bo?rjat sina egna e-sportsatsningar da?r de sa?nder matcher, rapporterar fra?n evenemang och har en allma?n bevakning.Syftet med denna underso?kning a?r att utreda hur koncernerna satsar pa? e-sport, vilka utmaningar de sta?r info?r och hur de o?nskar etablera sig pa? marknaden.

Fair trade har vuxit fram med en otrolig fart de sista åren och frågan är hur detpåverkar producenterna, om det existerar något sådant som rättvis handel och ommarknaden kan fortsätta växa? För att diskutera dessa frågor presenterasnationalekonomiska modeller, argument för och emot fair trade samt ett antalfallstudier i ämnet. De modeller som tas upp är H-O modellen tillsammans medStolper-Samuelsson teoremet. De visar att fair trades framgång beror påefterfrågeelasticiteten av produkten i fråga.Fair trade har en speciell marknadsstruktur och där olika typer av spelaresamverkar. Det finns en konflikt mellan de som anser att fair trades ?rätta? värdeförstörs av att livsmedelsbutiker och stora multiföretag börjar sälja fair tradeprodukter och de som anser att fair trade bör kunna nå människor genom så mångaKanaler som möjligt.

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka Kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

Utländska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillväxt och de flesta länder vidtar åtgärder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svårt att få fram empiriskt förankrade resultat som stärker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats är att utreda om, och i så fall genom vilka Kanaler, ekonomin påverkas av inkommande direktinvesteringar från utlandet. En tillväxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrån teoretiska antaganden om att utländska direktinvesteringar påverkar tillväxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompåverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjälp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar påverkar ekonomisk tillväxt.

De flesta klagomål TV-bolag får in från tittare handlar om den upplevda ljudnivåskillnaden mellan program och Kanaler. Speciellt irriterande är övergången mellan program och reklam/trailers. Därför har detta examensarbete studerat de svenska TV-Kanalerna SVT1, TV3, TV4 och Kanal 5 i avseende att belysa detta problem och dess orsaker. Arbetet har utgått ifrån The European Broadcasting Unions mätstandard för ljudnivånormalisering: loudness recommendation EBU R128. Denna innefattar algoritmer för hur den perceptuella ljudnivån bör mätas och riktlinjer för hur dessa nivåer bör hanteras. I utredningen har intervjuer, mätmetoder och användartester genomförts för att besvara hur Kanalerna förhåller sig till ljudnivånormalisering enligt EBU R128 samt om Kanalernas nuvarande ljudnivåbehandling är tillfredsställande för tittarna.                                                                  Resultatet visar att ingen kanal ännu implementerat EBU R128.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära.

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen är av stor betydelse för att uppnå god hälsa i befolkningen. Det för arbetstagaren skattefria friskvårdsbidraget som många arbetsgivare erbjuder bidrar till att främja hälsan i företag och organisationer.Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anställda på en arbetsplats förhåller sig till friskvårdsbidraget och vilka orsakerna är till att det utnyttjas eller inte utnyttjas. Ett andra syfte var att beskriva de anställdas motionsvanor och inställning till hälsa.Designen var en tvärsnittsstudie och ansatsen var en kvantitativ, deskriptiv undersökning. Studiepopulationen var arbetstagare på en arbetsplats vilka erbjöds ett friskvårdsbidrag. Urvalet var 134 anställda på företaget Anticimex Region Norr.

Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör åt Schenker.Författare Pierre DelangKurs Påbyggnadskurs, D -nivånMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlägga och skapa en djupare förståelse för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör åt Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna när det gäller att känna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som når ut till chaufförerna är oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren är de mest tydliga kommunikations Kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion ärandra kommunikations Kanaler som de använder sig mer frekvent av.När det gäller Schenker information så är detta svårt att nå enligt respondenterna själva. Detta mycket på grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vända sig för att få sådan information.

Användningen och betydelsen av intranät, det vill säga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i många organisationer i takt med en ökad IT-användning när allt mer kommunikation sker via elektroniska Kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, är samtidigt en förutsättning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mål är ju större betydelse får en fungerande intern ledningskommunikation för att omsätta t.ex. visioner i konkreta åtgärder. Detta framstår som särskilt angeläget i offentlig förvaltning där politiska visioner, mål och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsägelsefulla.

Intern kommunikation är en viktig del inom ett företag och något som används dagligen. Om informationen från ledningen inte kommer fram till medarbetarna kan det ha förödande konsekvenser. Informationens väg ska helst innehålla så lite brus som möjligt för att den ska komma fram så snarlik den var när den skickades från ledningen. Det spelar även roll vilka kommunikationsKanaler som används då ledningen och medarbetarna kan ha olika åsikter om vilka som är effektiva. Skvallret är också en faktor som kan påverka informationen, både positivt och negativt.Vi har gjort en fallstudie på Coca Cola Distributören AB som är ett dotterbolag till Coca Cola Drycker Sverige AB.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

För att en organisation ska fungera måste kommunikationen fungera, för många organisationer och företag har intranätet blivit en av de primära kommunikation- och informations Kanaler. Ett intranät stöder främst nedåtriktad information och fungerar som en informationsportal men den tekniska utvecklingen går framåt och nya höjder nås för vad som är tekniskt möjligt att göra. Skellefteå kommun är en organisation som valt att förnya sitt intranät och skapa ett nytt socialt intranät, det sociala intranätet skiljer sig från sin föregångare genom att det inte enbart består av statisk information utan det är kommunikativt. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning anställda inom Skellefteå kommun har om organisationens nya sociala intranät samt hur de använder det. Materialet till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer.

Sedan introduktionen av nya medier som internet, har tidningsbranschen drabbats hårt med minskande upplagor som följd, både i Sverige och internationellt. Samma scenario kan skönjas för tidskrifterna. Årligen investeras knappt 31 miljarder i reklam nationellt och annnonsinvesteringar är en stor del av tidningars och tidskrifters totala intäkter. Syftet med uppsatsen är att ge en indikation om den framtida efterfrågan på kommunikationspapper genom att undersöka mediebyråers framtidstro på tryckbaserade kommunikationsKanaler som bärare av reklambudskap. Studien baserades på ett antal telefonintervjuer med anställda på mediebyråer. Studien utfördes våren 2012 och tolv mediebyråer intervjuades utifrån en kvalitativ metod. De kontaktade mediebyråerna var medlemmar i föreningen Sveriges mediebyråer, och har sin huvudsakliga verksamhet i att objektivt ge råd åt annonsörer i kommunikationsKanaler, utan egen position, ägande eller säljuppdrag i det aktuella kommunikationsmediet (Sveriges Mediebyråer, 2012). Mediebyråerna anser att de digitala kommunikationsKanalerna är de som i huvudsak kommer att användas i framtiden.