Forskare har konstaterat att ca 30 % av alla nötkreatur som bär på O157:H7 är superutsöndrare. Detta innebär att deras terminala mukosa är koloniserad och leder till att de utsöndrar höga bakteriehalter under långa perioder. Undersökningar har visat att superutsöndrare kan stå för upp till 96 % av alla bakterier som utsöndras. Närvaron av en superutsöndrare i en grupp leder till att fler djur blir lågutsöndrare samt att dessa lågutsöndrande djur utsöndrar mer bakterier än de lågutsöndrare som inte huseras tillsammans med en superutsöndrare. Detta kan resultera i en ökad kontaminering av kött på slakterier och så småningom till en ökad risk för människor att bli smittade.

Dagens mjölkkor har kapacitet att producera stora mängder mjölk, men deras matsmältningssystem ser fortfarande likadant ut som när de producerade mjölk enbart till sin Kalv. Detta innebär att de behöver foder med högt näringsvärde, eftersom de inte obegränsat kan öka foderkonsumtionen eller passagehastigheten om fodret har lågt näringsvärde. Vanligtvis är detta inget problem under stallperioden då korna ofta har fri tillgång på foder med väl anpassat näringsinnehåll. Under betesperioden däremot kan de högavkastande korna drabbas av näringsbrist eftersom de inte kan uppfylla sina behov enbart på betesgräs. Många faktorer inverkar på kornas konsumtion av bete, en del av dessa faktorer kan påverkas av lantbrukaren.

Staphylococcus aureus är både den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos människa världen över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktärisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin på senare år. I Sverige är det mycket vanligt att Kalvar utfodras med mjölk som kan innehålla S.

Litteraturstudien syftar till att beskriva och diskutera effekterna av tillskottsutfodring av diKalvar på bete. Tillskottsutfodring med kraftfoder, såsom spannmål kompletterat med koncentrat eller pelleterat färdigfoder, kan ses som ett sätt att öka avvänjningsvikterna, vilka är av stor betydelse för ekonomin i dikoproduktionen eftersom den avvanda Kalven utgör dikons årliga produktion. Andra motiv för att tillskottsutfodra är bristande tillgång på bete, mjukare omställning till stallutfodring och glädjen i att ha stora och fina Kalvar på hösten. Studien bekräftar förvisso att tillskottsutfodring ökar avvänjningsvikterna, men det blir också tydligt att frågan om huruvida tillskottsutfodring ska ske eller ej är ett mer komplext ämnesområde än vad som först kan tyckas vara fallet. Även prestationen efter avvänjning måste tas i beaktande.

Könssorterad sperma är selekterad sperma. Vid användning av X-Vik fås kvigKalvar med en 90 % säkerhet och vid användning av Y-Vik kan man med 85 % säkerhet säga att en Kalv kommer bli en tjur. Användning av XVik ger snabba avelsframsteg i besättningen genom att en förhöjning av mjölkkobesättningens medel NTM (Nordic total merit index) sker. NTM är ett gemensamt avelsindex för Sverige, Danmark och Finland. Indexet som används för att bedöma mjölkkor kallas mjölkindex och i det ingår mjölkmängd, fettmängd och proteinmängd.

Cryptosporidium parvum is a protozoan parasite causing diarrhoea in many different animal species including cattle and man. It is an important enteric pathogen in neonatal calves and it is the second most common pathogen found in diarrhoeic calves in Sweden. Subclinically infected adult cattle have, in international studies, been shown to shed a low number of oocysts in faeces and this has been recognised as a potential source of infection for new-born calves. The detection methods used for diagnostic purposes are based on microscopic investigation of faecal smears. These methods have a fairly low sensitivity and samples from subclinically infected cattle have to be concentrated before analysis.

Mjölkavkastningen har ökat kraftigt de senaste åren och inom mjölkproduktionen eftersträvas högavkastande kor med bra hälsa och som producerar mjölk med hög kvalitet. Ett problem med dagens mjölkproduktion med 12 månaders Kalvningsintervall är att korna i genomsnitt producerar mjölk under enbart 2,5 laktation, vilket innebär att de producerar mjölk under mindre än hälften av sin livstid. Dessutom sinläggs de vid en relativt hög produktion och det har rapporterats att med 12-månaders Kalvningsintervall finns en del reproduktionsproblem, vilket bland annat har orsakat den korta produktionstiden. Ett sätt att minska problemen skulle vara att förlänga Kalvningsintervallet och få laktationen att bli uthålligare. Det finns flera olika mjölkningssystem och mjölkningsrutiner och frågan är om man via system och rutiner kan påverka laktationens uthållighet.

Den vanligast förekommande sjukdomen hos unga Kalvar med infektiös orsak i Sverige är diarré. Enterit kan leda till uttorkning, acidos, rubbningar i elektrolytbalansen och i värsta fall dödsfall. Snabbt insatt behandling är avgörande. Till Kalvar med fungerande digestionssystem rekommenderas i första hand behandling med oral vätsketerapi. Endast lite forskning har utförts om hur Kalvar helst dricker sitt vatten.

Utbrott med pneumoni i Kalvbesättningar är förenat med både ökade arbetsinsatser och produktionsförluster för djurägaren. Av den anledningen är det av intresse att hålla sjukdomsutbrotten nere, något som ibland är lättare sagt än gjort då många olika infektionsagens samspelar med såväl miljöfaktorer som Kalvens egen fysiologi vid etablering och spriding av luftvägsinfektioner.I den här studien ingick 30 förmedlingsKalvar av mjölkras som ursprungligen köptes in från 10 olika besättningar för att ingå i ett försök på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Strax efter att Kalvarna anlänt till stallokalerna insjuknade majoriteten av dem med varierande grad av luftvägssymptom, lös avföring/diarré och nedsatt allmäntillstånd, något som är mycket vanligt då Kalvar från olika besättningar integreras. De Kalvar som visade påtagliga symtom på luftvägsinfektion behandlades med penicillin-prokain. Blodprov togs från alla individer i samband med ankomst samt 19-34 dagar senare strax innan avlivning.

En nötbesättning i södra Sverige som föder upp Kalvar och ungdjur till slakt drabbades under 2013/2014 av ett utbrott av respiratorisk sjukdom med hög morbiditet och mortalitet. Med hjälp av en antikropps-ELISA har besättningen kunnat klassiciferas som positiv för Mycoplasma bovis, i kombination med respiratoriskt syncytialvirus och bovint coronavirus. Besättningen har köpt in djur från ett mycket stort antal besättningar. Skillnader i sjuklighet har kunnat ses utifrån vilka gårdar djuren kom från. Några specifika besättningar hade en hög sjuklighet, det vill säga en stor andel av djuren från dessa insjuknade, medan andra hade låg sjuklighet med en låg andel insjuknade djur.

Kalvar föds i det närmaste utan antikroppar då dessa inte kan passera placentan från ko till Kalv. Således är Kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar från råmjölken för att kunna stå emot smittämnen så de kan hålla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan påverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesättning samlades uppgifter in om 35 kor som Kalvade under två månader. Prov togs från första mjölkningens råmjölk för undersökning av råmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-värde, vilket är en indirekt mätning av råmjölkens innehåll av IgG. Under Kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad råmjölksvolym, ålder vid utfodring, hur bra Kalvarna drack mjölken, Kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

In Sweden, there has been a continuous increase in the volume of housing construction for dairy cattle. Since 2004, the number of new, rebuilt and extended dairy cow houses undergoing preliminary inspection by the authorities has grown. The livestock farms have mostly focused on cow units instead of calf and heifer sheds; which has led to a need for information in this area. The purpose of the study was to improve advisors? knowledge about bovine building construction and function; to enable them to provide more qualified advice to conventional and organic milk producers who sustain larger herds.

Difficult calvings and stillbirths are problems in Swedish dairy production that result in large expenses for the farmers and welfare issues concerning the animals. A common opinion is that the live weight of SRB and SLB is increasing, and whether increased weights have caused the increase in calving problems has been discussed. The aim of this study was to investigate the relationship between the relative birth weight (calf/cow) and calving difficulty and stillbirth, respectively. The importance of breed and parity for the relative weight has been investigated, and comparisons with previous studies have been made to evaluate whether the relative weight has changed over the last decades or not. The study was based on 807 calvings, registered during the period 1993-2003 in the experimental dairy herd of the Swedish University of Agricultural Sciences (Jälla).

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och varg. Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite.

The calf extrator?s function has been studied, through measuring traction and how this varies in different situations, in comparison with corresponding manual traction situations. This was done against the background that excessive force at assisted calvings at dystocia can mean life threatening damages on the calf such as grave acidosis, vertebral fractures, femur fractures and rib fractures. The calf extractor has earlier been measured to pull with greater force than the established maximum force of ?two strong men?.