I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

I Sverige finns idag ett stort behov av komfortkyla. På grund av ökad datorisering, ökad personaltäthet i kontorsfastigheter och förbättrad värmeisolering ökar behovet kontinuerligt. Komfortkyla kan framställas med i fastigheten placerade konventionella kylmaskiner, men tekniken med fjärrkyla är på stark frammarsch. Fjärrkyla fungerar ungefär som fjärrvärme, men med den stora skillnaden att det är kyla som distribueras i stället för värme. Fjärrkylan produceras ofta med värmepumpar i kombination med värmeproduktion, absorptionsvärmepumpar eller ur kallt bottenvatten från hav eller sjö.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Det finns många hus i Sverige som har utförts med en konstruktion av kallt tak. I modern tidär både varma och kalla tak väl isolerade som medför att takets utsida får en begränsaduppvärmning, främst på grund av ökad bjälklagsisolering, vilket hindrar snöavsmältning.Således kan alla tak idag kallas för kalla och för att skilja takkonstruktioner åt bör istället talasom ventilerade eller oventilerade tak. Den ökade isolertjockleken i vindsbjälklaget medförökad risk om fuktig inneluft kommer upp mot det kalla yttertaket i vindsutrymmet. Får fuktigluft stanna kvar under en längre period kan mikrobiell tillväxt ske på framföralltunderlagstaket.Rapporten syftar till att med hjälp av relevant litterär fakta, beräkningar och mätningar utredaom konstruktionen till kvarteret Tuppen klarar de föreskrivna kraven till fukt- ochbrandproblematiken enligt Boverket. Läsaren ska få en inblick vad det finns för problem medatt konstruera en kallvind och hur man kan lösa problemen genom den teorin och beräkningarsom ges i rapporten.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

I dagens samhälle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke på miljön och dels föratt minska på utgifterna. Denna energi ska sparas på ett sådant sätt att effekten för användarna blirså liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosväxthus genom att reglera belysningen på ett effektivt sätt. Systemet är helt automatiskt vilket göratt användarna inte behöver tänka på styrningen av lamporna alls när väl systemet är uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna på ett bra sätt mäts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. Lampornatänds och släcks därefter beroende på ljusmängden och även på hur varmt, eller kallt, det är iväxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller från Microchip, en PIC18F4620 som ärprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och reläer användes också föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet är att det är möjligt att bygga ett reglersystem med begränsad budget som styr lampornapå ett effektivt sätt.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Nya Vargbroskolan stod klar januari 2008. Det är en skola unik i sitt slag då fokus under hela projekteringen har legat på energieffektivisering och låg miljöpåverkan. Resultatet blev en superisolerad byggnad med ett hybridventilationssystem med kulvert som värmer luften innan den går in i byggnaden på vintern och kyler på sommaren. För att se hur skolan fungerar i praktiken pågår en utredning där innemiljön och energiåtgången utvärderas. I den här rapporten behandlas den termiska komforten, luftkvaliteten och ljudmiljön på Vargbroskolan. Ljudmiljön är avgränsad till installationsbuller som orsakas av ventilationssystemet.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.