Sök:

Sökresultat:

102 Uppsatser om Kallt-väder - Sida 5 av 7

?Hellre för hett Àn för kallt? : - En studie om sektionschefers uppfattningar av nödvÀndiga kompetenser för konflikthantering: exemplet statliga myndigheter

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

Design Ät en ny kamin

Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumÀrke Contura. Nibe beskriver Conturas formsprÄk som rent, enkelt och feminint.Undersökningar om vad feminint formsprÄk betyder resulterade i en diskussion om att frÀmst designers och formgivare ej bör anvÀnda sig av orden feminint-/kvinnligt formsprÄk dÄ dessa ord stÀrker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt Àr.Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara Àn mer viktig. Att mÀnniskor, frÀmst i vÀstvÀrlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att fÄ mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus pÄ bostÀders utformande dÄ den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga dÄ de fÄr mer tid att betraktas av den/de boende.

Projekt Dreamlordsbyggnader : att animera byggnader för ett realtidsstrategispel

Syftet med detta examensarbete var att designa en ny serie till Nibes befintliga varumÀrke Contura. Nibe beskriver Conturas formsprÄk som rent, enkelt och feminint.Undersökningar om vad feminint formsprÄk betyder resulterade i en diskussion om att frÀmst designers och formgivare ej bör anvÀnda sig av orden feminint-/kvinnligt formsprÄk dÄ dessa ord stÀrker stereotypen om vad kvinnligt respektive manligt Àr.Under researchdelen var en infallsvinkel att tiden i framtiden kommer att vara Àn mer viktig. Att mÀnniskor, frÀmst i vÀstvÀrlden, kommer vilja ha mer tid utöver arbetet. Att fÄ mer tid till att vara hemma resulterar i mer fokus pÄ bostÀders utformande dÄ den boende vill ha ett trivsamt och personligt hem att vistas i. Utformningen av kaminen och andra produkter till hemmen blir viktiga dÄ de fÄr mer tid att betraktas av den/de boende.

Pepparspray- det senaste hjÀlpmedlet i polisens utrustning

DÄ den senaste tidens vÄld och hot mot polisen ökat i vÄrt samhÀlle har vi valt att titta lite nÀrmare pÄ vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjÀnstevapen cirka 30-40 gÄnger per Är. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillÀmpning av ett icke dödligt vÄld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute pÄ remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS.

Kylning och torkning av ett högtryckskompressorinlopp

Examensarbetet utfördes pÄ University of Florida vid Department of Mechanical and AerospaceEngineering i deras Energy and Gas Dynamics Systems Laboratory. Laboratoriet forskar pÄ enny gasturbincykel som producerar kraft, vÀrme, kyla och vatten. Cykeln Àr kallad High PressureRegenerative Turbine Engine (HPRTE) och kombinerat med gasturbincykeln Àr ettabsorptionskylsystem (VARS). Kylsystemet drivs av spillvÀrme frÄn avgaser som cirkuleras igasturbinen, den producerade kylan anvÀnds för att kyla ned högtryckskompressorinloppet.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka möjligheten till att kyla ned inloppet tillkompressorn till temperaturer lÄngt under fryspunkten för vattnet i den fuktiga gasen. Om gasenskall kylas till nivÄer under fryspunkten mÄste vattnet föras bort frÄn gasen.

NĂ€ra-nollenergibyggnader

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara sÄ kallade nÀra-nollenergibyggnader Är 2021. En nÀra-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivÄn ska sÀttas för energianvÀndningen Àr upp till varje land att besluta. I Sverige pÄgÄr just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fÄtt i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nÀra-nollenergibyggnader. NÀra sammanlÀnkat med detta Àr ocksÄ miljömÄlen om minskad klimatpÄverkan till 2020 och 2050.

Mekaniska egenskapers pÄverkan av varmriktning

SÀkerheten hos dagens bilar har ökat avsevÀrt de senaste Ären. Med hjÀlp av extra och ultra höghÄllfasta stÄl har man kunnat göra deformationszoner som kan ta upp mycket energi. Vid en krock sÄ sker en deformation i de energiupptagande zonerna. De energiupptagande delarna Àr integrerade i karossen sÄ ett byte av dessa delar Àr mycket tidskrÀvande och dyrt. DÀrför Àr det önskvÀrt att kunna rikta den deformerade delen och bibehÄlla de mekaniska egenskaperna pÄ detaljen.

Inverkan av förbrÀnningsförhÄllanden pÄ rökgaspartiklarnas sammansÀttning i en modifierad   pelletskamin

I tvÄ översiktsartiklar har ledande europeiska och amerikanska forskare slagit fast att partiklar i emissioner frÄn vedeldning och utslÀpp vid smÄskalig biobrÀnsleeldning generellt sett mÄste anses som skadligt för hÀlsan vid exponering, Àven i de lÄga halter som normalt förekommer i utomhusluften. Vad som dock saknas Àr kunskap kring hur denna "farlighet" förÀndras, och kan pÄverkas, dÄ modern teknik anvÀnds samt hur olika biobrÀnslen förhÄller sig i detta sammanhang. Med avseende pÄ detta sÄ genomfördes detta examensarbete i syfte att faststÀlla hur olika förbrÀnningsförhÄllanden i en modifierad pelletskamin inverkar pÄ rökgaspartiklarnas sammansÀttning m a p organiskt och elementÀrt kol. Vidare undersöktes om det Àr möjligt att stabilt generera en "sotande" förbrÀnning under lÀngre perioder för framtida toxikologiska studier av rökgaser frÄn biomassa.Resultaten visar pÄ att det Àr möjligt att med hjÀlp av de parametrar som funnits att variera, stabilt kunna generera olika sorters förbrÀnningstyper i den nu anvÀnda och modifierade pelletskaminen dÀr sÄvÀl totalhalten partiklar som fördelningen av organiskt och elementÀrt kol i partiklarna varierade. Detta Àr lovande och visar pÄ att det pÄ ett kontrollerat vis gÄr att skapa emissioner under ofullstÀndiga förbrÀnningsförhÄllanden dÀr partiklarna har olika karakteristik.För att genomföra mer ingÄende studier rekommenderas dock att vissa förbÀttringar och utveckling av tekniken genomförs, för ökad kontroll och flexibilitet.

Vakt vid RiksgrÀnsen och Kiruna: den militÀra nÀrvaron i Kiruna- och RiksgrÀnsenomrÄdet före, under och efter andra vÀrldskriget

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet sÄg ut före, under och efter andra vÀrldskriget samt att undersöka varför den militÀra nÀrvaron sÄg ut som den gjorde under nÀmnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger pÄ att förklara den svenska militÀra nÀrvaron i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet utifrÄn stormakternas militÀrpolitiska strategier och förutsÀttningar. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen syftar till att besvara frÄgan: hur sÄg den svenska militÀra nÀrvaron ut i RiksgrÀnsen/KirunaomrÄdet före, under och efter andra vÀrldskriget, samt att besvara frÄgan: varför sÄg den ut som den gjorde? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen utgÄr frÄn den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militÀr nÀrvaro vid RiksgrÀnsen eller i Kiruna.

"Inflytande, det Àr vÀl kanske nÀr man flyter in?" : - FörhÄllandet mellan intentioner och praktik gÀllande elevdemokrati

Genom vÄra tvÄ fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gÀller elevinflytande i förhÄllande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi anvÀnt oss av Skolkommitténs tre utgÄngspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har pÄ ett konkret och förstÄeligt sÀtt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benÀmns som: ?MÀnsklig rÀttighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lÀrande?.  I vÄr text har vi efterstrÀvat att ringa in ÀmnesomrÄdet och ge lÀsaren en tillrÀcklig bakgrund för vidare lÀsning. För att vidga vÄr förstÄelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angelÀget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Mandeism i Sverige : En antik religion söker sin identitet i ett vÀsterlÀndskt samhÀlle

FrÄn att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande nÀrvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till vÀstvÀrlden och dÀribland Sverige. NÀr allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhÀlle i Sverige pÄverkar det inte bara dem som individer utan Àven religionen mandeism. I denna uppsats har jag pÄbörjat att undersöka hur mandéer ser pÄ sin identitet och religion. Jag har tagit min utgÄngspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen Àr en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.

?Det Àr ju lÀttare att visa det ute? 9-Äringars uppfattning om NO- och teknikundervisning utomhus

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att fÄ undervisning ute i Àmnena NO och teknik. Mitt intresse Àr att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna sjÀlva. Utomhuspedagogik definieras som ett lÀrande i natur- och kulturlandskap och ute i samhÀllet. Det som efterstrÀvas Àr sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. VÀrde sÀtts pÄ ett vÀxelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har frÀmst varit inriktade pÄ lÀrares uppfattningar av utomhuspedagogik.

Isrelaterade produktionsförluster: inom storskalig
vattenkraft

I de nordliga regionerna förekommer kallt klimat under vinterhalvÄren. Som en följd bildas is i Àlvarna vilket kan pÄverka produktionen för ett vattenkraftverk negativt. Vattenfall AB Àger en mÀngd vattenkraftverk som Ärligen drabbas av produktionsförluster under vintertiden. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att kvantifiera och analysera Vattenfalls isrelaterade produktionsförluster inom de svenska grÀnserna. Huvudsakligen behandlar denna rapport de fallförluster som isen orsakar över intagsgrindarna och i ÀlvstrÀckorna nedströms Vattenfalls vattenkraftstationer.

EnergiÄtervinning av processvattenlÀckage vid kraftvÀrmeverket i Lugnvik

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

G2060

I dagens samhÀlle blir det allt mer intressant att spara energi, dels med tanke pÄ miljön och dels föratt minska pÄ utgifterna. Denna energi ska sparas pÄ ett sÄdant sÀtt att effekten för anvÀndarna blirsÄ liten som möjligt.I denna rapport beskrivs hur ett reglersystem kan byggas för att minska energiförbrukningen hosvÀxthus genom att reglera belysningen pÄ ett effektivt sÀtt. Systemet Àr helt automatiskt vilket göratt anvÀndarna inte behöver tÀnka pÄ styrningen av lamporna alls nÀr vÀl systemet Àr uppsatt ochkonfigurerat.För att styra lamporna pÄ ett bra sÀtt mÀts det inkommande ljuset med en PAR-sensor. LampornatÀnds och slÀcks dÀrefter beroende pÄ ljusmÀngden och Àven pÄ hur varmt, eller kallt, det Àr ivÀxthusen.Styrningen av belysningen sker med en mikrokontroller frÄn Microchip, en PIC18F4620 som Àrprogrammerad i C18. Kringkomponenter som portexpasioner, klocka och relÀer anvÀndes ocksÄ föratt bygga ett bra reglersystem.Resultatet Àr att det Àr möjligt att bygga ett reglersystem med begrÀnsad budget som styr lampornapÄ ett effektivt sÀtt.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->