Forskning om, och hur, minnet kan manipuleras inleddes redan i mitten av 70- talet av Elisabeth Loftus (1975). Loftus och Hoffman (1989) fann något de kom att kalla misinformation effect, det vill säga tendensen att förvränga minnen av en händelse efter missledande information angående samma händelse. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om försökspersoner som hade blivit varnade, efter en missvisande sammanfattning och försökspersoner som inte hade blivit varnade, skiljde sig åt gällande självsäkerhet och korrekt antal svar på några kritiska frågor. Med kritiska frågor menas frågor vilkas svar fanns i den missvisande sammanfattningen. Ett experiment utfördes där försökspersonerna först fick se en filmsekvens av en olycka och sedan läsa en sammanfattning av samma olycka.

Denna reflexiva rapport är menad att guida läsaren genom mitt arbete som designer under designmomentet: utveckling av stridssystem till spelet Colosseum. Texten är skriven på dagboksform för att ge en inblick i mina framgångar och motgångar i utvecklingen. Eftersom arbetet pågår mellan två spel har jag valt att kalla det första Colosseum för PreGen (Previous Generation) och det nya för NextGen (Next Generation). Frågorna jag strävat efter att besvara är om jag kan identifiera de tråkiga bitarna med PreGen och hur jag ska gå tillväga för att inte göra om tidigare misstag. De tråkiga bitarna identifierades snabbt med speltestning samtidigt som mina tidigare erfarenheter hjälpte mig undvika dessa misstag under utvecklingen av det nya systemet.Vid framtagningen av kontrollschemat har jag låtit mig inspireras av tidigare, lyckade spel samtidigt som jag satt min egen prägel på det.

Stigande kostnader för bränsle samt pressade elpriser gör att produktionen för ett kraftvärmeverk bundet till ett fjärrvärmenät måste optimeras. I denna rapport presenteras en ?Mixed integer linear programming? modell över Skogsbacka kraftvärmeverk, dess ackumulatortank, extrapannor och Lyckseles fjärrvärmenät tänkt att kortsiktigt optimera energiproduktionen. Kraftvärmeverket har en panneffekt på 50 MW och turbineffekt på 16 MW. Modellen tar hänsyn till fjärrvärmenätets framledningstemperatur och returtemperatur samt hur dessa parametrar påverkar kraftvärmeverkets drift samt hur de påverkar ackumulatortankens lager och laddning.

Sedan Kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig världen över. Denna aktör är privata företag som i dagsläget erbjuder allt från supplementär logistik till att helt ersätta nationella arméer. Utgångspunkten i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framväxten i Sverige specifikt.I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. Därefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige.Den befintliga teorin som prövats på Sverige består av sju faktorer beskrivandes politiska och samhälleliga förutsättningar vilka förklarar expansionen. Av dessa återfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstår en mer nyanserad bild, där endast fyra av faktorerna är relevanta som förklaringar.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

Den gångna säsongen i fotbollsallsvenskan har varit väldigt turbulent. En hel del supporterrelaterade oroligheter skedde vid flera olika tillfällen. Därför har vi valt att ta reda på uppfattningar om hur en elitfotbollsklubb drabbas och vad som eventuellt skulle gå att förbättra. Den kvalitativa metod som använts i studien är grundad teori och har utgått ifrån intervjuer som genomförts med personer kopplade till en svensk elitfotbollsklubb. De som ställt upp har varit både tjänstemän samt spelare inifrån klubben, supporterpolis, risksupporter samt icke risksupporter.

Helene Ugland, f. 11 feb.1877 i Norge. lärarinneexamen 1895 vid Strömsbo Laerarinde-skole, vilket betydde möte med socialistiska och kvinnopolitiska idéer och som blev avgörande för hennes fortsatta verksamhet. Det var också då som rätten till fria tankar började vibrera i hennes sinne. År 1895, arton år gammal, samma år som hon tar examen vid Kristiansand Seminarium, reser hon till Stockholm och håller föredrag om utilitarismen.

Spelmarknaden är en mediekanal som enligt många en stor potential och många spännande möjligheter inom marknadsföring. De stora Internetvärldarna är en starkt växande variant av mediekanal där enorma mängder deltagare kopplar upp sig mot en och samma server där de interagerar med miljön och med varandra. Det speciella med produktplacering i just virtuella världar är att den kan utformas dynamiskt och med en kontinuerlig uppdatering beroende på marknadens reaktioner och olika demografiska skillnader, vilket är av intresse när det gäller produktplacering. Syftet med uppsatsen är att sätta sig in i de specifika omständigheter som råder i en virtuell värld och däri studera möjligheter för produktplacering. Vi har valt att genom en fallstudie studera den virtuella världen Entropia Universe.

Forskning visar att svensk polis skjuter mycket sällan med stöd av sin laga befogenhet. Istället tvingas polismännen skjuta när ingripandesituationen har utvecklats till en nödvärnssituation. I en sådan situation befinner sig polismannen under påverkan av allvarlig stress varvid dennes psykiska, mentala och känslomässiga förmåga kan vara kraftigt begränsad. Ökar polisens medvetenhet om sina möjligheter att bruka sitt vapen i ett tidigare skede med stöd av laga befogenhet kan dödsskjutningar undvikas. Regler om den svenska polisens skjutvapenanvändning i laga befogenhet finns angiven i SkjutK 2 §.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna. Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem.

Denna rapport är en dokumentation av ett examensarbete vid Karlstads universitet våren 2006. Arbetets storlek är 20 poäng varav 5 poäng utgörs av en litteraturstudie.Examensarbetet har gjorts i samarbete med Pöyry. Uppdragsbeskrivningen var att klimatanpassa en mjukpappersfabrik i ökenlandskap. Både för att tillgodose befintliga energibehov och om möjligt minska dem.Fabriken har ett behov av produktionsånga. Solen kan användas för att producera ånga.

Min avsikt med undersökningen är att försöka ta reda hur kvinnliga rektorer ser på rektorskapet utifrån begrepp som ledare och chef. Vidare har jag som syfte att undersöka hur det kom sig att de blivit rektorer och vad som är drivkraften i deras arbete. Jag har utgått ifrån sociologiska teorier när jag genom Pierre Bourdieu förklarar hans begrepp fält, kapital och habitus. Jag fokuserar också på Erving Goffmans rollbegrepp som också handlar om olika identiteter. För att närmare titta på människors olika behov, vars tillfredställelse är primär för vår utveckling och vårt välbefinnande, väljer jag utifrån ett psykologiskt synsätt, att förklara Abraham Maslows behovshiearki.

Uppsatsen ämnar svara på en övergripande frågeställning som lyder: På vilket sätt kan genrer fungera som ett stöd vid design av IT-artefakter? Detta är uppdelat i två syften. Det ena är att utreda om ett medvetet arbete med genrer kan stödja designprocessen vid design av IT-artefakter. För att svara på detta görs en genomgång om vad litteraturen säger om genrer och sedan testas detta på ett designfall som genomförs på en handdatorapplikation, närmare bestämt ett mobilt säljstöd. Det andra syftet är att vid förberedande och genomförande av detta designfall samla ihop och sammanställa designråd lämpade för handdatorer.

Vår studie syftar till hur pedagoger arbetar samt resonerar kring arbetet med flerspråkighet och språkutveckling. Detta genomfördes då vi undersökte två olika förskolor för att se eventuella likheter och skillnader med detta arbete. I denna studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod där vi samlar in material genom observationer och intervjuer. Intervjuerna har formats utifrån en intervjuguide och tar upp de forskningsfrågor som studien syftar till. Studiens forskningsområde har visat på en viss problematik gällande arbetet med flerspråkighet då detta arbete inte är lika självklart på alla förskolor. Denna problematik verkar bland annat bero på förskolornas förutsättningar, men också på förskolans utformade barngrupper.

Studiens syfte är att ta reda på hur och varför människors förhållningssätt till musik kan förändras vid det jag valt att kalla ?kontextbyten?. Kontextbyte avser när en person flyttar från den kulturella och sociala plats personen är uppvuxen på till Sverige. Empirin bygger på fyra kvalitativa intervjuer med personer som är uppväxta i Sovjetunionen/Ukraina, Mandinka/Senegal, Japan och Jamaica och nu bosatta i Sverige. De är alla på något sätt musicerande.