Kan missledande information skapa falska minnen?
Forskning om, och hur, minnet kan manipuleras inleddes redan i mitten av 70- talet av Elisabeth Loftus (1975). Loftus och Hoffman (1989) fann något de kom att kalla misinformation effect, det vill säga tendensen att förvränga minnen av en händelse efter missledande information angående samma händelse. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om försökspersoner som hade blivit varnade, efter en missvisande sammanfattning och försökspersoner som inte hade blivit varnade, skiljde sig åt gällande självsäkerhet och korrekt antal svar på några kritiska frågor. Med kritiska frågor menas frågor vilkas svar fanns i den missvisande sammanfattningen. Ett experiment utfördes där försökspersonerna först fick se en filmsekvens av en olycka och sedan läsa en sammanfattning av samma olycka. En grupp fick en korrekt sammanfattning och två fick en missvisande sammanfattning. Hälften av dem som hade läst en missvisande sammanfattning fick en varning. Resultaten visar att vilken sammanfattning försökspersonen hade fått påverkade prestationen, framförallt med avseende på de kritiska frågorna. Den varnade gruppen presterade bättre än den som inte hade fått en varning, medan gruppen som hade fått en korrekt sammanfattning presterade bäst. Den genomsnittliga skattningen av säkerhet visade att grupperna skattade sig lika högt med avseende på de kritiska frågorna, oavsett om de hade svarat rätt eller inte.