Syftet med denna studie är att redogöra för hur man i den vetenskapliga debatten ser på en europeisk säkerhets- och försvarspolitik och en gemensam säkerhets- och försvarspolitik för EU under 2000-talet, vilket möjliggör för en oinsatt läsare att kunna bilda sig en egen åsikt i frågan. Den valda metoden är en tankeskoleanalys som tar fram de olika åsiktslägren som finns i debatten, och redogör översiktligt över vilka åsikter dessa läger innehåller. Resultatet av denna studie är fem tankeskolor som har en liknande syn på EU och motiven bakom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.Tankeskolorna är emellertid mer olika när det gäller den framtida utvecklingen för politiken och EU, där allt från civil krishantering till militära insatser förespråkas med djupare integrering. Slutsatsen till varför det finns så många olika sidor och åsikter kring EU:s säkerhets- och försvarspolitik i debatten under 2000-talet är att det politiska läget och EU:s roll idag är förändrad. I tidigare debatter under det kalla kriget dominerade synpunkter om  USA:s roll för det internationella säkerhetsläget.

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap är en del av yrket många nyutexaminerade sjuksköterskor känner sig oförberedda på och att det kan vara svårt att ta den arbetsledande rollen på arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fått från utbildning samt vilket stöd de fått från arbetsplatsen för att leda det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utländsk bakgrund. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som skapades för denna studie. Till frågeformuläret hörde brevet från en tänkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utländskt mansnamn samt ett svenskt och ett utländskt kvinnonamn. Innehållet i brevet var för övrigt identiskt.

I den tidigare litteraturen om graffitimålare visar det på att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns väldigt få ställen att hämta sin inspiration för sin utveckling som graffitimålare så de gjorde vad som visades i Style Wars. På senare tid har det blivit ett hårdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm där de många av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spänningssökande där stress är en viktig ingrediens för fortsättandet av graffitimålarna. Det finns graffitimålare som hellre målar på lugna väggar eller legala väggar. Graffitimålare har gemensamma nämnare i estetiskt förhållningssätt. Graffiti är kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimålare blir anomiska.

Ända sedan det kalla krigets slut har diskursen om den liberala demokratin varit hegemonisk. Det, menar vi, har skapat en osund situation där demokratins utformning och innehåll inte längre diskuteras. Därför har vi valt att undersöka den globala rättviserörelsens demokrativision, den enda som idag skulle kunna representera ett legitimt alternativ till den liberala demokratin. Eftersom det är en ostrukturerad grupp av diverse organisationer, rörelser och aktivister är det svårt att nå fram till en samlad vision. Vår analys bygger huvudsakligen på World Social Forums ?Charter of Principles?, en samling grundläggande principer som bildar en gemensam grund för alternativa politiska forum.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

Denna studie syftar till att ta reda på vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. Utifrån dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen är att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har använts.

I januari 2009 sände Kalla fakta ett program om hur gäss plockas på dun levande. Dunet används för att fylla bland annat täcken och kuddar som säljs i Sverige. En rad stora svenska och internationella företag blev omnämnda i dokumentären som ledde till att många företag i dunbranschen drog på sig negativ publicitet.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Åhléns och Jysk har hanterat den negativa publiciteten och hur Kungsängen har lyckats att ta avstånd från den negativa publiciteten.En undersökningsmodell har byggts upp med hjälp av teorier inom bland annat krishantering som sedan används för att jämföra företagens olika arbetsprocesser i samband med gåsdunskandalen. Modellen är uppbyggd i tre faser: krisförberedelse, krishantering och analys/utveckling efter krisen.Metoden vi använde oss av är av kvalitativ art med telefonintervjuer och frågor via mail som insamlingsmetod.Många likheter kom fram under arbetets gång gällande företagens sätt att hantera en publicitetskris jämfört med undersökningsmodellen. Undersökningsmodellen kan således användas som riktlinjer för att hantera en publicitetskris.

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

Den här studien handlar om vad förskolepedagoger har för synsätt på konflikter som pågår mellan barn i förskolan. I litteraturen tar jag upp perspektiven miljön, pedagogen, barns lek och genus, detta för att få en bakgrund och en förförståelse om hur pedagogerna kan tänka kring ämnet konflikter. För att kunna få reda på hur pedagoger ser på konflikter som pågår mellan barn i förskolan, har jag gjort intervjuer vid en förskola som jag tidigare har haft kontakt med. Intervjufrågorna var öppna och tolkningsbara, vilket gjorde att intervjuerna fortlöpte som ett samtal. De här intervjuerna har jag sedan transkriberat för att kunna urskilja ett antal nyckelbegrepp och teman.

Privata säkerhetsföretag verkar i dag i stor utsträckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den västliga militära styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata säkerhetsföretagen löser är till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militära förband.Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga debatten om privata säkerhetsföretag i USA. Min frågeställning är om inställningen till den privata aktören inom den militära styrkestrukturen förändrad och vad är det som debatteras rörande den pågående och ökande privatiseringen av den militära styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften på ett vetenskapligt sätt har jag valt att använda kvalitativ innehållsanalys. Jag har därför valt att utgå från Lennart J.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

During late autumn/winter in the years of 2005/2006 and 2006/2007 a questionnaire study was made in Västra Götaland county in the south west of Sweden. Inspectors responsible of animal welfare answered the questionnaires during their routine visits to different horse stables in the county. The questionnaires contained questions about the number of horses at the farm, hoof condition, body condition, how often the horses were fed outside and the pasture condition. The purpose of this study was to investigate if a connection could be seen between environmental factors and health factors within the horses in this material. The connections that were analysed were between; hoof health and pasture condition, how many times the horses were fed outside and the body condition and between the number of horses in the pasture and pasture condition.