Sökresultat:
1480 Uppsatser om Kalla fakta - Sida 8 av 99
Odlad fisk : Konsumentens kunskap om fiskodling
Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat..
Användning av och kunskap om Business Rules i svenska organisationer
Denna uppsats inleds med en introducerande undersökning där vi finner att mjukvaror för förvaltning av Business Rules inte är använt av många svenska organisationer. Förundersökningen drev oss att undersöka hur Business Rules förvaltas inom svenska organisationer. Först sammanställdes en översikt över de fakta som finns tillhands inom ämnet för Business Rules samt lämpliga sätt att hantera Business Rules. Genom de förberedande studierna identifierades några brister som kan finnas i svenska organisationer som inte använder Business Rules och dessa ledde till en första och övergripande forskningsfråga. Frågan formulerades som följer: Hur förvaltas BR i IS och IT i svenska organisationers dagliga verksamhet? Den har sedan delats upp i sju stycken delfrågor som framställts utifrån problemområdet.
S.O.S : Smör ost och sill eller hjälp
Essän består av berättelser och fakta som berör restaurangbranschens olika yrkeskategorier och deras arbete. Den beskriver yrkeskunnande, språket på restaurang samt värdet av manualer och riktlinjer. Språket som används på restaurang belyses även i en del av arbetet..
Från mönster till utställning: En illustratörs sökande efter nya utmaningar
Jag har som examensarbete valt att inrikta mig på två olika saker. Dels har jag lärt mig att formge mönster, och gjort en kollektion med fem olika mönster. Jag valde att kalla kollektionen för Dreamhouse, då den visar olika delar av mitt drömhus jag bär med mig i mina tankar. Jag har även valt att visa upp min bredd som designer och illustratör med en utställning, där jag visar upp verk som jag gjort under min utbildning i mediedesign..
Stöd och lindring genom en obotlig sjukdom En litteraturstudie om sjuksköterskans omvårdnad av hiv/aidspatienter
Följande litteraturstudie koncentrerar sig kring vuxna människor, smittade av hiv, som lever i länder där behandlingsmöjligheter finns. Syftet med studien var att sammanställa fakta om hiv/aidspatienters omvårdnadsbehov, för att leda sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet med dessa patienter..
Samverkan mellan myndigheter mot narkotika i Örnsköldsvik
Syftet med rapporten är att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlägga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnås på annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera ämnet så begränsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhämtas fakta med hjälp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar på att narkotikabrotten ökar även i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra på olika sätt för bekämpningen av narkotikaproblematiken.
Sekretesslagens försvårande av myndighetsutövning gällande unga lagöverträdare
Denna uppsats belyser problematiken inom de två största myndigheterna: Socialtjänsten och Polisen då de ska kommunicera mellan varandra vid hantering av ungdomsbrottslig verksamhet. För att få en bättre inblick i hur dessa myndigheter arbetar bör man sätta sig in i hur deras verksamheter är uppbyggda samt vilka lagar det är som styr verksamheterna. Lagarna som mest berör den enskilde ungdomen är: Lagen om särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LVU), Lagen om unga lagöverträdare (LuL) och sekretesslagen (SekrL). I arbetet framhålls att polisen är en myndighet som inte har någon sekretess gentemot social myndighet, då det gäller en ung lagöverträdare. Med detta menas att polisen framför all fakta som berör den unga lagöverträdaren som finns att tillgå i utredningen.
Projektering Plan 12 Piteå Hamn, Haraholmen
Detta examensarbete behandlar den utredning och projektering som jag gjort över en uppställningsplats på Haraholmen som Piteå Hamn befogar över och valt att kalla ?Plan 12?. Min utredning sträcker sig till att undersöka vilka fordon och ekipage som ska verka på denna plan, ge förslag på ett antal olika överbyggnader och projektera fram ritningar med höjdsättning över planen tillsammans med diken, vattenavrinning och anslutningsvägar..
Svenska som ett litterärt bildningsämne
Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre ämneskonceptioner och påvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer än Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne".Vårt syfte är att i görligaste mån konkretisera detta svenskämne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterärt bildningsämne. Avslutningsvis har vi ställt upp kriterier för detta litterära bildningsämne, där vi väver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sådant ämne skulle kunna se ut..
Läsarna som uppdragsgivare? : -Problem och dilemman i lokaltidningsjournalistens rollskapande
Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag..
Den rationella kroppen : Makt och kontroll över kropp i dystopi, utopi och science fiction
Vad som ständigt återkommer i det här arbetet, genom de böcker som diskuterats: en kontrollerad, rationellt strukturerad, kroppp. En kropp gjord för att användas, men på vilket sätt? Enligt vilka regler? Och för vems skull?Vetenskapens avskalande av kulturella och religiösa kroppsföreställningar har lett till att de diffusa, utbytbara normerna blivit utbytta mot bestämda och odiskutabla fakta..
Coy
Det är en ganska frigörande känsla jag kommit fram till. Att det faktiskt är jag som styr, och inte materialet.Jag har länge brottats med min bakgrund i traditionellt smide där problemet har varit att jag alltid velat uttrycka allt i metall, och framförallt med traditionella tekniker. I projektet använde jag mig av metallen mer som en bas att luta mig tillbaka på, samtidigt som jag lämnade utrymme för nya material och uttryckssätt.Jag valde att kalla mitt arbete för ?coy?. Engelskans coy som har flera liknande betydelser, men där avskild, blyg och undangömd fick stå för mitt arbete.
Lufttätheten hos Aquavillor : lösningar, åtgärdsförslag med hjälp utav trycktäthetsprovning
De flytande hus som producerades av Aquavilla AB i början av sekelskiftet har problem medotätheter i konstruktionen. Detta har gjort att boende i Aquavillorna i förekommande fall harklagat över drag och att värmen inte går att få upp ordentligt i husen. Frågeställningen för dettaexamensarbete blir således:Hur ska man göra för att få en erforderlig täthet i nästa generation Aquavillor och hur får manin en kontroll av tätheten i produktionen?Metoden som användes var trycktäthetsprovning på tre Aquavillor för att få en uppfattning omhur pass otäta de är och med en värmekamera ta reda på var otätheterna finns. Utöver dettautfördes även en litteraturstudie och diskussioner med personer erfarna inom lufttätningfördes för att kunna föreslå förbättringar i konstruktionen för att förhindra luftläckage.I en byggnad med FTX-system som är otät kommer inte ventilationssystemet kunna utnyttjassom det ska, då frånluften istället för att värma upp den inkommande kalla uteluften, kommeratt passera genom otätheter i klimatskalet.
Mätning av centrumsegringar i varma respektive kalla stålämnen: En undersökning vid SSAB i Luleå
Vid SSAB:s produktionsanläggning i Luleå är slutprodukten slabs, ett rektangulärt stålämne cirka elva meter långt samt en och en halv meter brett. Dessa ämnen tillverkas enligt kundens önskemål och har olika sammansättningar. Konkurrensen är hård vilket innebär att det är viktigt för SSAB att stålet har de egenskaper som kunden efterfrågar. SSAB säkerställer att ämnet uppfyller kundens krav genom att ta stålprover för analys. På stålproverna mäts olika materialegenskaper, den så kallade inre kvaliteten, och de undersöks också för att kontrollera att stålämnena inte innehåller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas då stålet stelnar.Då många legeringar löser sig lättare i det flytande stålet än i det stelnade innebär det att koncentrationen av dessa ämnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har därmed uppstått.
Länka IT-verksamhet med affärsverksamhet: IT-personalens förståelse
Ett återkommande problem är att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte är i enhetlighet med affärsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsområden där teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta på Alignment och IT-management. Istället för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för länkning: att man ska länka samman IT-verksamhet med affärsverksamhet så att de går i samma riktning. Jag har förstått att det mest grundläggande, när det handlar om länkning, är att via strategier försöka få IT-verksamheten att harmonisera med affärsverksamheten. Men strategier är artefakter och det är IT-personal som utför arbetet som ska stödja affärsverksamheten.