En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste åren, har inneburit att användningen av emballage ökat och därmed också emballagekostnaderna. Målsättningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det är möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas där dagens flöden skulle kartläggas. Därefter analyserades flödena och slutligen jämfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer från Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage från Volvo Transport används pallar av olika slag, på vilka vanligtvis lådor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som är större än 450 m3 per år, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

Efter att ha fått förfrågningar från branschen har vi valt att i vårt examensarbete undersöka hur den avvanda dikalven ska värderas vid förmedling från dikoproducenten till slutgödning hos specialiserade slaktuppfödare. Idag finns ingen tillgänglig prislista att utgå från vid prissättning av djuren utan priset riskerar att i vissa fall bli ofördelaktigt för endera parten. Detta gör att det blir svårt att få fram underlag för Kalkyler vilket i sin tur kan leda till att producenter avstår från att nyinvestera eller avvecklar sin befintliga produktion. Vårt mål var att hitta ett system där varje kalv värderas utifrån dess kvalité, och som talar om på ett tydligt sätt för uppfödaren vilka egenskaper som leder till ett högre pris. Med ett sådant system skulle dikoproducenten i god tid kunna planera sin produktion efter vad marknaden efterfrågar och även i förväg kunna Kalkylera med ?rätt? pris på de kalvar som produceras i den enskilda besättningen.

Syfte: Den textila klädmarknaden har under senare år expanderat ochidag har mode en helt annan betydelse än vad det tidigare haft.Trender kommer och går allt snabbare och det blir allt viktigareför konsumenten och därmed företagen att följa med i rådandetrender. Syftet för vår uppsats är att ta reda på hur en trendfaktiskt skapas idag och vilka faktorer som är med och påverkar.Metod: Vår uppsats är byggd på kvalitativa intervjuer med respondentersom verkar på den berörda marknaden. Uppsatsen bygger på etthermeneutiskt synsätt där vi valt att ta fram olika teorier somligger till grund för att svara på vår frågeställning. I vår studievalde vi att beröra ämnet från olika vinklar där både detpsykologiska och sociologiska fick spela en stor roll samt om detfinns ekonomiska drivkrafter bakom trenders uppkomst.Teori: Mode tillhandahåller extra adderat värde till kläder men vilketendast existerar i människans fantasi och freställning.Sociologer studerar mode ur en samhällssynvinkel, men medfokus på att mode påverkas av människor som agerar i grupper.3Psykologer däremot studerar mode utifrån enskilda individersinstinkter och behov. Om man använder det psykologiskaaspekterna som underlag till att studera mode kan man se modesom en del av personligheten inte som ett materiellt ting.

Bakgrund och Problem: För tillverkande företag utgör företagets lager en av de värdemässigt mest betydelsefulla tillgångarna. Värderingen av denna balanspost har därför stor påverkan på företagets resultat vilket innebär att det är av stor vikt att värderingen blir så korrekt som möjligt från första början, det vill säga redan i råvarulagret. Detta för att få så små avvikelser som möjligt på det som går in i PIA, där de största värderingsproblemen uppstår. I uppsatsens inledning var vi i kontakt med ett större tillverkande företag som värderar sitt råvarulager utefter förutbestämda standardkostnader. Problemet med denna metod grundar sig i att varje komponent i råvarulagret värderas till den standardkostnad som ligger fast i systemet även om det verkliga anskaffningsvärdet fluktuerar.

Detta examensarbete är uppbyggt på ett försök som är gjort på Gretelund och går ut på att se om man kan tjäna pengar på att inte stenstränglägga till stärkelsepotatis. I försöket jämfördes två olika etableringsmetoder för potatis, vilka var stensträngläggning och kultivering innan sättning. Vi tittade även på lite andra parametrar så som markpackning, spill, upptagningshastighet, stärkelsehalt, lagringsförluster och mekaniska skador, som kan påverka ekonomin i stärkelsepotatisodling. Dessutom har vi gått igenom en del gamla försök som är gjorda inom liknande område, där man har studerat stensträngläggning. Många av försöken är gamla, men principen är den samma som idag. Det man har försökt i många av försöken är att kombinera olika maskiner för att hålla nere maskinkostnaderna.

En del i avelsarbetet i en mjölkkobesättning är att kunna kartlägga vilka djur som har det bästa genetiska materialet att föra vidare till nästa generation för att nå avelsmålen. Den nya tekniken av kartläggning innebär att man analyserar det genetiska materialet hos djuren på DNA-nivå. Den metod som aveln fått en praktisk användning av idag är genomisk selektion. Från hösten 2008 (2008 för Holstein och 2009 för SRB) togs genomiska avelsvärden för de stora nordiska mjölkkoraserna i bruk i Sverige. Målet med denna undersökning är att analysera det nya verktyget inom husdjursavlen, dvs. genomisk selektion, och komma fram till vid vilka förutsättningar i mjölkkobesättningen som ett sådant genomiskt test blir attraktivt att använda för lantbrukaren.

Bakgrund och problem: Det råder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad än vad det byggs och unga vuxna tvingas att stå i bostadskö i flera år för att överhuvudtaget få en lägenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det få effekten av ett produktionsbortfall på upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 åren.Syfte: Syftet med arbetet är att ge en överblick på hur tre olika företag skulle kunna påverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, fastställa vilka lösningar som läggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan påverkas i framtiden. Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar.

Att använda sig av höstkalvning innebär att man ska lämna sina slaktdjur i den period under året som det är högst betalt och störst efterfrågan. Att använda ett stall till just dikor är kanske inte det man tjänar mest pengar på. Likviditeten är inte alls bra i början, men har man bete som måste betas ner och har ett genuint intresse av djur är det ett bra alternativ. Tillvägagångssättet för att få fram information har byggt på intervjuer med lantbrukare som använder sig av höstkalvande dikor, en rapport från Swedish Meats som har räknat på åtgång av foder och Kalkyler även de från Swedish Meats som jag har uppdaterat. Om man ska välja höst- eller vårkalvning beror till stor del på vad man har för stallar och hur stora betena är.

I ett samhälle som präglas av diskussioner kring klimatförändringar, energikris och överkonsumtion är aktörer på alla nivåer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart är att Sveriges energikonsumtion måste sänkas för att klimatmålen ska kunna uppnås och denna rapport ämnar undersöka hur detta kan göras på kommunal skolnivå, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. Målet var att frambringa förslag på åtgärder och förändringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien är Bergshamraskolan, en relativt stor skola belägen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes på 60-talet och har sedandess genomgått ett fåtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var därför genomgående låg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning där tidigare forskning och liknande arbeten granskades.

Jämtkraft AB är ett kommunalägt företag som bland annat levererar el och fjärrvärme till Östersund stad. Kraftvärmeanläggningen i Lugnvik består av 3 pannor, panna 1 och 2 är äldre hetvattenpannor som eldas med biobränslen och torv, de används mestadels vid kallt väder och under sommaren. I kraftvärmeverket som kallas panna 3 eldas en blandning av biobränsle, returträ och torv. Panna 3 är en cirkulerande fluidiserande bädd (CFB) på 125 MW där 45 MW är elproduktion. Torv sameldas ofta med biobränsle eftersom det minskar risken för olika driftsproblem i pannan.

BIM och 4D-modellering har påvisat en rad olika fördelar för husprojekt, för anläggningsprojekt har utvecklingen gått långsammare och lite information finns idag om hur 4D-modeller kan användas i framtiden för anläggningsprojekt. Syftet med examensarbetet är att göra en kunskapsinventering av 4D-modellering i anläggningsbranschen. Dels att kartlägga hur 4D-modeller kan användas i anläggningsprojekt och dels hur man skall gå till väga för att skapa modellerna. Målet med examensarbete är att formulera potentiella användningsområden för 4D-modeller och vilka anpassningar som behöver genomföras. Examensarbetet grundar sig främst på intervjuer med ett antal strategiskt utvalda personer som har bestått av entreprenörer, konsulter, teknikleverantörer och forskare inom anläggningsbranschen.

SammanfattningDetta arbete baseras på nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften är att göra en jämförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stålstomme på nybyggnationen med hänsyn till tid, ekonomi och miljöpåverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat på tre plan och stommen utgörs i dagsläget till största del av prefabricerad betong.De frågeställningarna som behandlas i arbetet är? Vilket material är mest fördelaktigt utifrån ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning är ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur påverkas miljön av de olika stomsystemen?Målet med examensarbetet är att välja den mest lämpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors på uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jämföras är stålstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet är att kunna få en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som används, samt göra en jämförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.

För att få en hög produktion i skogen krävs god tillgång på kväve (N). I svenska ekosystem är växttillgängligt kväve den mest begränsande tillväxtfaktorn på fastmark, vilket gör skogsgödsling till den enda skötselåtgärd i Sverige, som rätt utförd kan öka tillväxten i skogen på kort sikt. Enskilda privata skogsägare är den enskilt största gruppen skogsägare i Västerbottens län såväl som i Sverige som helhet. Denna grupp av skogsägare har således stort inflytande över hur den svenska skogen sköts och avkastningen från denna. Syftet med detta examensarbete är att redogöra för enskilda privata skogsägares inställning till gödsling av skogsmark i Västerbottens län. För att kartlägga skogsägarnas ståndpunkt i frågan sattes en enkät ihop som skickades ut till slumpvis valda privata skogsägare i länet. I likhet med tidigare studier visade denna enkätundersökning att de enskilda privata skogsägarna inte gödslar i någon större utsträckning.

Syftet med arbetet är att klargöra vilka kvalifikationer man kan kräva av individer i en kooperativ förenings styrelse (i detta fall skogsägarföreningarnas styrelser), hur en framgångsrik rekryteringsprocess till denna styrelse bör gå till samt hur man ska motivera personer med rätt kompetens att söka sig till densamma. Sveriges skogsägarföreningar bedriver olika omfattande verksamhet. Skogsbranschen kännetecknas av en stark köparsida, som pressar priserna för skogsägarna. Föreningar i en starkt konkurrensutsatt bransch tenderar att ha små styrelser, som fokuserar på de kompetenser ledamöterna besitter. För att kunna fokusera på vilka kompetenser styrelseledamöterna besitter måste föreningen identifiera vilka de önskvärda kompetenserna är. Styrelsen måste lyfta sig från det nyttjarperspektiv, vilket medlemmarna oftast har, till ett ägarperspektiv.

Östgöta Brandstodsbolag started its insurance business in 1841 and is today a part of Länsförsäkringsgruppen, which consists of 24 independent and locally anchored county insurance companies. The local concept is a condition for the county insurance (länsförsäkring) idea, which means that the 24 county insurance companies cooperate freely. Länsförsäkringar is the market leader within property and liability insurances in Sweden and has a market share of 30.5%. The largest, and most well known, insurance companies in Sweden, apart from Länsförsäkringar, are If, Trygg-Hansa and Folksam. This essay treats with Östgöta Brandstodsbolag, which is one of Sweden's largest county insurance companies. The company is active in the county of Östergötland where it has the dominant market shares within home, detached houses, car and farming.