Produktionsplanering och 4D-modellering av
anläggningsprojekt
problem och utvecklingsmöjligheter
BIM och 4D-modellering har påvisat en rad olika fördelar för husprojekt, för anläggningsprojekt har utvecklingen gått långsammare och lite information finns idag om hur 4D-modeller kan användas i framtiden för anläggningsprojekt. Syftet med examensarbetet är att göra en kunskapsinventering av 4D-modellering i anläggningsbranschen. Dels att kartlägga hur 4D-modeller kan användas i anläggningsprojekt och dels hur man skall gå till väga för att skapa modellerna. Målet med examensarbete är att formulera potentiella användningsområden för 4D-modeller och vilka anpassningar som behöver genomföras. Examensarbetet grundar sig främst på intervjuer med ett antal strategiskt utvalda personer som har bestått av entreprenörer, konsulter, teknikleverantörer och forskare inom anläggningsbranschen. Författaren har tillsammans med rådgivning från handledare skapat en anpassad frågeställning för att få en så god uppfattning om vad som behöver göras för att möjliggöra en 4D-modelleringsprocess för ett anläggningsprojekt. Intervjuerna visade att de flesta personerna ansåg att 4D-modellering är fördelaktigt för vissa tillämpningar, framförallt för att öka kommunikationen och förståelsen för ett projekt. Byggarbetare kan öka sin produktivitet och beställare och entreprenörer kan fatta bättre beslut när de kan ta del av en 4D-modell innan produktionen startar. Felaktigheter i tidplan kan också hittas vilket skulle kunna leda till säkrare kalkyler och produktionskostnader. Tack vare anläggningsprojektens geografiska omfattning är det bra att ta fram modeller som visar hur långt arbetet har utförts i jämförelse med planerad produktion för att förbättra uppföljning med exempelvis tillsättning av extra resurser. Uppföljningsmodell passar i synnerhet bra i tunnelsituationer. För att skapa en 4D-modellering är det viktigt att definiera en process och en organisation som kan stödja den processen. För att detta ska bli framgångsrikt krävs även att informationen hanteras med hjälp av rätt arbetsstrukturer och arbetsmetoder. När 4D-modeller skapas är det viktigt att det sker i samverkan mellan en konsult som har goda kunskaper i 3D- projektering och entreprenör som har goda kunskaper i produktionen och dess tidplan. En viktig utvecklingsaspekt är att göra 4D-modelleringen dynamisk. Detta därför att det alltid kommer att uppstå hinder/förändringar i produktionsprocessen som gör att 4D-modelleringen kommer att bli inaktuell, där förändrade mängder och markförhållanden är viktiga aspekter. Ett anläggningsprojekt har oftast rörligare och mer svårdefinierade mängder än ett husprojekt. Hur mycket material som går åt för att skapa en vägg är relativt säkert i jämförelse med hur mycket massor det går åt för att skapa exempelvis en vägslänt. Objekten i 3D-modellen ska också på något sätt vara uppbyggt för att motsvara produktionen. Därför måste vägkroppens olika delar styckas upp i en rad mindre objekt. Det kommer att bli nödvändigt med verktyg som flexibelt kan klippa och ändra objekt i modellen för att anpassa mot ?verkliga? förhållanden. Masshanteringen identifierades i intervjustudien som viktigt att kunna utföra på rätt sätt därför har en fallstudie genomförts med syfte att analysera hur massdisponering och 4D-modellering kan kombineras samman för bättre beslutsfattande. Slutsatsen från fallstudien var att detaljeringsgraden i planeringen måste öka genom att göra generalplaner som innehåller en rad olika teknikområden för att uppnå ett mervärde med 4D- modellering. Detta kan leda till produktionsvinster relaterade till förbättrad planering men kan också göra att de är svårare att utföra planen i praktiken.